0013825p
Publicerad 2 april 2015 kl 09:33

Decibel.fi: Att vara barn till en psykiskt sjuk eller en miss­­brukare

Långa lov kan betyda jobbiga tider hemma. I samarbete med Decibel.fi ger Sevendays en guide över hur du överlever långa lov när det krisar hemma.

unnamed 10

 

När det nalkas semestertider brukar folk prata om att det ska bli så skönt att tillbringa tid med familjen. Nu ska alla vara glada och avstressade, umgås med sina nära och kära och hitta på saker tillsammans.

Det brukar inte alltid bli så himla härligt som man tänkt sig. Istället kanske man har huvudvärk för att man sovit för länge, har tråkigt för att kompisarna är på resa, familjemedlemmarna går varandra på nerverna redan efter några dagar tillsammans och inget blev som man hade drömt om.

I många familjer slutar lördagen istället i gräl och bråk, fylla och kanske till och med i våld. Ibland verkar det bli värst just under högtiderna, då kan konflikter och besvikelser som man annars under vardagen har under kontroll istället explodera.

När det känns som värst kan det vara bra att veta var man kan få hjälp. Men också vad som händer efter att man har sökt hjälp av polisen eller socialjouren. Ofta är unga rädda att det blir värre efteråt, att någon ska bli arg eller något ännu hemskare ska hända.

På Decibel kan man läsa bland annat om vad man själv kan göra när det är riktigt jobbigt hemma, vem man kan vända sig till för att få både kort- och långsiktig hjälp och vad som verkligen händer efter att man exempelvis gjort en barnskyddsanmälan. Här berättar vi hur du kan känna igen, förstå - och förhoppningsvis därmed bättre hjälpa - barn och unga som har problem hemma med exempelvis mycket gräl, våld, missbruk eller psykisk ohälsa.

 

Hur märks det? 

  • Hen kanske verkar vara precis som vilken annan tonåring som helst, men hen vill aldrig bjuda hem kompisar (för hen vill inte att de ska upptäcka hennes ”tokiga” mamma).

 

  • Hen kanske hittar på ursäkter till varför hen inte kan komma med kompisgänget på skidresan (för hens pappa har supit i tre veckor nu och kontot är tomt)

 

  • Hen kanske verkar okej, men lite trött på lektionen och har svårt att koncentrera sig (för att hen suttit uppe halva natten och tröstat sin panikartat gråtande förälder).
  • Hen får beröm för hur bra hen tar hand om sina småsyskon (för hen har gjort det redan i många år när föräldrarna varit fulla, avslocknade eller försvunna).

 

  • Det är alltid hennes ena förälder som kommer på föräldramötena, medan den andra är ”någonstans”, inte hemma just nu (för hen sitter av ett fängelsestraff).

 

  • Hen skaffar lätt fram sprit till festen (för hens skåpsupande förälder har gömt flaskor överallt i huset).

 

I en vanlig österbottnisk skolkorridor finns det fler barn och ungdomar än man skulle kunna tro som håller inne med stora hemligheter av det här slaget. Det behöver inte alls synas på dem, och de kan vara precis hur ”normala” som helst. Ofta kämpar de faktiskt stenhårt för just det, att verka normala, så att ingen ska misstänka vad som sker mellan hemmets fyra väggar.

De kan till och med vara duktiga barn och prestera bra. Eller så agerar de utåt, blir bråkiga och besvärliga på olika sätt. Så där så att folk kanske ändå börjar fundera hur de här barnen nu kan tänkas ha det där hemma när de blivit så där. I värsta fall går det redan rykten på byn om deras föräldrar, de tillhör ”den där familjen”, och då är barnen lika stämplade som föräldrarna. Kanske måste de resten av sina liv kämpa mot de ryktena och sin bakgrund.

 

Alla barn reagerar olika - oavsett hur allvarliga problemen är. Här kan du läsa Benjamin Sidorovs historia. Han växte upp med en psykiskt sjuk mamma och en alkoholiserad pappa.

 

 

Hur påverkas barnet?

Alla är såklart olika. Alla som är barn till en missbrukare eller psykiskt sjuk känner inte likadant, eller uppför sig likartat. Men vissa saker kan de ha gemensamt. Det kan vara nyttigt att känna till de här kännetecknen, både om man själv är ett av de här barnen, om man har kompisar eller släktingar som är det eller om man nu annars bara funderar över någon viss persons beteende.

Det behöver inte synas på en person att hen har en förälder med ett missbruk/psykisk sjukdom. Ofta gör barnen sitt allra bästa för att dölja det och vill verka vara så ”normal” som möjligt. Kännetecknen nedanför kan också bero på helt andra saker, exempelvis mobbning eller sexuella trauman - och alla tecknen förekommer knappast samtidigt.

 

0511750r

 

Kroppslig oro: personen är rastlös, har kanske svårt att koncentrera sig, tycker kanske inte saker är roliga någon längre stund.

Koncentrationssvårigheter: verkar tankspridd eller sitter längre stunder förlorad i tankarna

Utåtagerande: kan aggressiva, till och med våldsamma. Kan förstöra saker, starta gräl, sätter sig upp mot auktoriteter. Kan även försöka berusa sig med till exempel alkohol, tobak eller droger. Kan vara vårdslös med sin egen kropp, egendom eller relationer och exempelvis medvetet såra andra verbalt. Stämplas ofta som ”problembarn” eller ”bråkstakar”.

Frånvaro och flykt: Kan börja skolka, strunta i läxor eller andra ansvar, låtsas vara sjuk för att få gå till skolhälsovården eller stanna hemma, flytta hemifrån tidigt eller göra allt för att slippa vara hemma, exempelvis sova över ofta hos kompisar. Även att uppslukas av datorspel eller den digitala världen kan vara ett sätt att fly verkligheten.

Fysiska symptom: huvudvärk, magont, trötthet – ofta kan känslomässigt illamående ge kroppsliga symptom som till exempel knip i magen.
Ångest, oro, rädsla: kan visa sig subtilt genom exempelvis gråtattacker eller dåligt humör, men även som självförtroendeproblem och svag självkänsla. Även allvarligare självskadebeteende eller ätstörningar kan vara ett symptom.

Sömnstörningar: kan visa sig som trötthet och koncentrationssvårigheter, kan bero på allt från fyllefest hemma halva natten till att man inte fått sömn på grund av oro och snurrande tankar.

Pengaproblem: ungdomen kanske inte kan komma med på resor eller har råd med sportutrustning exempelvis för att ena/båda föräldrarna supit upp pengarna eller för att ena föräldern inte kan jobba på grund av sin psykiska sjukdom.

 

Överdriven ”duktighet”: kanske eleven försöker vara så snäll, duktig och bra i skolan och på fritiden som möjligt. Det kan i värsta fall resultera i prestationsångest eller utmattningssymptom, eventuellt få följder som till exempel ätstörningar.

Social isolering och problem i relationer: kan ta konkret uttryck i att exempelvis aldrig bjuda hem folk. Ungdomen kan försöka skydda hemligheten genom att undvika människor överlag och djupare relationer i synnerhet. I relationer kan de exempelvis vara antingen slutna och svåra att nå eller vara väldigt klängande och behövande. De kan exempelvis verka buffa bort människor, men de kan också verka rädda för att bli lämnade. Många barn till psykiskt sjuka/missbrukare blir väldigt ensamma.

Vanskötsel: eventuellt kan barnet ha smutsiga eller söndriga kläder, sakna skridskor till gympatimmen, inte ha ätit frukost, inte ha fått förälderns underskrift på viktiga papper och liknande små tecken på att hushållet och vardagslivet hemma inte funkar som det borde.

Ansvar: andra igen kanske är den i familjen som sköter hushållsuppgifterna och vardagen, kanske tar ansvar över småsyskon, att handla mat, städa och att rätt saker är med i gympakassen.

Tystnad, lögner och bortförklaringar: vissa kanske aldrig någonsin pratar om något som har med hemmet att göra, andra kanske ljuger om eller har ursäkter till exempelvis varför ingen förälder kom på föräldramötet. Om ena föräldern är på missbrukarvård, läkarbesök, rehabilitering eller är intagen eller avtjänar straff, döljer barnet detta.

 

 

Hur kan det se ut i familjen?

Oavsett om det handlar om psykisk ohälsa eller ett missbruk av något slag, så påverkas oftast familjelivet väldigt mycket. Det är exempelvis vanligt att den föräldern som har problemet har varierande dagar. En alkoholist har kanske dagar då hen är väldigt full och kan i berusningen bli våldsam, vara gråtmild, slösa pengar, försumma hushållet eller sjukskriva sig från jobbet. Andra dagar kanske hen sover, mår dåligt och har abstinensbesvär.

Vissa dagar är hen i bra skick, gladlynt och effektiv. Då kanske föräldern istället är sparsam med pengar, vill sätta gränser och regler och ”städa upp livet”. Det samma gäller många psykiska sjukdomar och störningar. Exempelvis en bipolär kan ha perioder då de är hyperaktiva, kreativa och jättelyckliga, medan hen under andra perioder är djupt deprimerad. Båda de här typerna av föräldrar kan plötsligt visa upp negativa personlighetsförändringar, som att inte kunna skilja på farligt och ofarligt i fyllan, som att anklaga barnen för att exempelvis vara odugliga eller belasta dem, eller som att välja fyllevänner eller nya storslagna drömmar istället för sina egna barn.

Ett barn i en sådan här familj vet sällan vad som väntar när hen kommer hem från skolan. Symboliskt kunde man beskriva det som att ungdomen inte vet om köksbordet kommer att vara rentorkat och prytt med en jättestor tulpanbukett eller om det kommer att vara överfullt med urdruckna flaskor, matrester, askfat och söndrigt glas.

Om den andra föräldern (eller en annan närstående vuxen) är trygg, lugn, frisk, stödjande, förstående och lever och handlar på ett stadigt sätt, så har barnet det oftast lite lättare. Men sjukdomen/missbruket tär ofta på hela familjen och ingen kan bära hela ansvaret helt ensam. Även om den andra föräldern finns kvar, speciellt för barnen, så kan hen i sin tur behöva stöd från andra vuxna eller professionella för att orka.

 

0012727b

 

Barnens roll i familjen

Här följer några vanliga exempel.

Hjälten. När man är äldst i syskonskaran intar man ofta en ansvarsroll som försvar. Genom att vara duktig och hjälpa till så försöker man få sina föräldrar att sluta dricka/sluta må dåligt/bli normala. Redan i förskolan tar hjälten ofta på sig ansvarsuppgifter istället för att leka med de andra barnen. Det är vanligt att man känner sig otillräckligt och känner att det är ens fel att föräldrarna missbrukar. Man kan också känna att det är ens ansvar att förhindra att föräldrarna dör på grund av sitt missbruk/sjukdom. Det är viktigt att man inser att man får misslyckas och att inte behöva ta på sig hela ansvaret. Man har rätt att vara barn och ung och det är inte ens fel att föräldrarna missbrukar.

Clownen. En annan överlevnadsstrategi är att agera clown. Man flyttar fokus från missbrukaren till sitt eget beteende. Man är ofta skolans lustigkurre och när problem kommer så skojar man bort det. Detta gör man för att man har låg självkänsla och känner att man inte räcker till. Man känner sig på samma gång rädd och ensam. Här är det viktigt att man vågar prata allvar och känna att det är tillåtet att prata om sina problem.

Syndabocken. Här försöker man precis som clownen dra till sig uppmärksamhet så att inte problemen i hemmet ska synas. Denna roll tas oftast av den som är yngre i familjen eftersom de äldre har tagit rollen som duktig. Man kan upplevas som ett ”problembarn” i skolan och det blir ofta bråk. Här har man också låg självkänsla och man agerar ut ilskan över att ha blivit övergiven. Det är viktigt att känna att man är älskad och att man behövs.

Det osynliga barnet. Här försöker man att göra så lite väsen av sig själv som möjligt. Man vill inte synas och fast man är i en gruppaktivitet så är man ensam. Det är viktigt att man får självförtroendet att växa och att man börjar tro på sig själv och våga ta plats.

 

Här kan du läsa några självhjälpsknep från Decibel.fi.

 

Att själv söka hjälp

Det är inte barnets skyldighet att göra sin förälder frisk igen. Barnet behöver hjälp och stöd och har rätt att få det av andra vuxna. Det behöver uppmuntran och bekräftelse och kärlek för att kunna utvecklas och bli lycklig. Det behöver acceptans för att din självkänsla ska kunna bli starkare. Det behöver trygghet, värme, tillhörighet och någon att lita på och som lyssnar på dess tankar och känslor. Men framför allt behöver de få vara barnet i familjen.

"Du måste inte ha alla svaren själv när du ber om hjälp. Du måste inte veta hur mycket mamma dricker, vilken typ av droger din pappa använder, om ni får bostadsstöd, hur mycket pengar som gått åt till missbruket eller vilken diagnos din pappa har. Du behöver inte veta något alla, du behöver bara beskriva hur du känner dig. Vill du, så kan du börja med att skriva ner hur det är, till exempel i en dagbok – eller till oss på Decibel via Våga fråga – och det finns också färdiga blanketter man kan titta på, fylla i enligt hur mycket man kan och vill säga, och sedan visa till exempel för en skolkurator.

Då är det lättare för den du pratar med att börja samtalet, ställa frågor som du kan svara på (det är alltid lättare att svara på frågor än att själv börja prata och hitta orden) och nysta i garnhärvan. Minns att den du talar med kan de här grejerna bättre än du rent yrkesmässigt, men det är du som kan innehållet, som lever i situationen. Du kan inte ha fel eller säga fel saker eller känna fel känslor. Det är ditt liv och det är du som vet mest om det."

 

Här hittar du alla kontaktuppgifter du behöver när det krisar.

 

Text: Ungdomsinformatör Liselott Nyström & socionomstuderande Sabina Nynäs

 

 

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.

Nya blogginlägg

crop170816 slovenien 513130 a001nh 460880

Litet land med stor ­potential

Allt fler upptäcker Slovenien, ett av Europas mest underskattade turistländer. På en begränsad yta ryms förbluffande mycket.

Läs hela artikeln här »

Människor & samhälle

Skarmavbild 2017 08 20 kl. 14.48.35

Mat & dryck

resizedimage800600 IMG 0424
cropOM 1020239 2

Forskare: Mobilen kan ge nackskador

Att skicka många sms kan leda till skador i rygg och nacke, visar en ny svensk studie.

Läs hela artikeln här »

Hus & hem

img8

Människor & samhälle

resizedimage800600 4C87509B D183 4B71 8919 3C368844B138
transport 5 113334

Prislappen på fredagsvinet lurar dig

Ett dyrare vin smakar godare än ett billigt. Men inte nödvändigtvis för att det är av bättre kvalitet, utan för att det just är dyrare.

Läs hela artikeln här »

Mode & skönhet

resizedimage800532 villas1
VLBLOT 1017617

Sipilä, kungaparet och Niinistö firar Finland

Om en vecka ordnas Finlands 100-årskalas mitt i Stockholm city.

Läs hela artikeln här »

Barn & familj

Skarmavbild 2017 08 18 kl. 12.52.46
lev

Utmaning #levlokalt

Sevendays och Foodly vill slå ett slag för lokala råvaror och närproducerade produkter. Därför startar vi utmaningen #levlokalt. Antar du den?

Läs hela artikeln här »

Lifestyle

wedding 1594957 960 720

Hus & hem

Skarmavbild 2017 08 18 kl. 07.47.58
cropVLBLOT 1016069

Ta vara på blomkålen!

Hjälp till att rädda en av våra viktigaste grönsaker och köp medan den är i säsong. Här bjuder Foodly på enkla blomkålsrecept som tar under 30 minuter att tillreda.

Läs hela artikeln här »

Mat & dryck

Skarmavbild 2017 08 18 kl. 07.46.10
VLBLOT 957205

Vasas flora och fauna sjunger om Tesla

"Tesla vill int komma hit", sjunger Vasas flora och fauna i sin nya singel. I september släpper gruppen ett nytt album.

Läs hela artikeln här »
blomkal 875940

Läsarna tipsar: Så äter vi vår blomkål

Vasabladets läsare delar med sig av sina favorit­recept med blomkål. Visste du till exempel att den blir god som pizzabotten?

Läs hela artikeln här »
43526326 l

Veckans blogglista: Boklistan

Läsning både minskar stress, håller hjärnan skarp och gör dig till en mera empatisk person. Fyll i Sevendays blogglista om böcker och ge dina bästa tips! Vilken bok ska man läsa i höst och vad skrivs det alltför lite om?

Läs hela artikeln här »

Lifestyle

2017.06.08 Jonas Bergqvist DSCF3159
croplinateir 8 499160

We see you-kampanjen släpper ny låt

För att fira årsdagen av We see you-kampanjens början släpps nu låten "The story will be told".

Läs hela artikeln här »
cropVLBLOT 725945

Wasa Teater drog mest publik i Svenskfinland

Österbottningarna var flitiga teaterbesökare i fjol. Wasa Teater var den största finlandssvenska teatern mätt i publiksiffror i fjol.

Läs hela artikeln här »

Lifestyle

resizedimage800533 DSC 0607a
VLBLOT 1016798

Publikens berättelser sammanvävs till ett drömspel

Öden och berättelser från hundra år korsar varandra och kretsar kring en familj och ett hus.

Läs hela artikeln här »

Mat & dryck

blomkalsoppa2

Mat & dryck

odla smorgasgront sevendays fi spira 8
cropVLBLOT 1015830

Dags för sista allsången

”Allsång på Skansen” är snart över för i sommar. Återkommer Sanna Nielsen som programledare nästa år? Det vet hon inte.

Läs hela artikeln här »
croparkiv vbl 070815 03 578883

Elvis hyllas 40 år efter sin död

I dag har det gått 40 år sedan Elvis Presley, som än i dag anses vara en av rock- och popmusikens mest framträdande superstjärnor, dog.

Läs hela artikeln här »

Nöje

Skarmavbild 2017 08 16 kl. 08.51.58

Kultur & konst

Skarmavbild 2017 08 15 kl. 08.16.26

Mode & skönhet

Skarmavbild 2017 08 15 kl. 08.40.05

Kultur & konst

Skarmavbild 2017 08 15 kl. 07.40.55
170413 leifgwpersson 432179 a001nh 830117 2

GW Persson gör kriminaldrama

Döden präglar Discoverys hösttablå, både som underhållning och på allvar. Christine Meltzer konfronterar sin dödsångest och Leif GW Persson skriver en naturalistisk kriminalserie – med Robert Gustafsson i huvudrollen.

Läs hela artikeln här »
cropOT 520788 3

Fyra gripna för "Game of thrones"-läcka

Fyra personer har gripits i Indien för att ha läckt det fjärde avsnittet av "Game of thrones".

Läs hela artikeln här »

Prenumerera på Sevendays nyhetsbrev