Visa inlägg taggade med '80-tal'

onsdag 6 september 2017 - 14:49

Recension: Oliver - "Full Circle"

Oliver Full Circle2

Glädjen när något som man har väntat på länge är bättre än man har tänkt sig är svår att slå. Precis så var känslan efter den första genomlyssningen av den elektroniska duon Oliver’s album ”Full Circle”.

Det är en skiva som har varit i görningen länge. Jag har väntat på den enda sedan EP:n ”Mechanical” från 2013, som jag för den delen ännu inte har tröttnat på fast det är fyra låtar som är lika många år gamla.

 

Oliver gör allt som jag vill ha i elektronisk väg. När Daft Punk har gått och blivit Weeknd-producenter och Justice önskar att de var ett rockband på 70-talet så har Oliver plockat russinen ur deras koncept och fulländat det. Det är funkigt, svulstigt, dansant, harmoniskt och gammalt samtidigt som det är fräscht.

Efter den lilla välkomnande öppningslåten ”Portrait” tar fullständigt bombastiska ”Ottomatic” ton. Introt till låten strävar verkligen ut ur vår värld och man undrar om det som följer kan uppnå samma känsla av övermäktighet. En knarrig bassekvens tar ton och mitt i allt är elektrot i gång. En groove i mellantempo med alla de där små nyanserna som har gjort att Oliver skiljer sig ur mängden.

 

För det är där Oliver skiner. Deras musik är producerad till perfektion och det märks att skivan har tagit sin tid att göra. Även om låtarna, precis som en stor del av den elektroniska musiken i övrigt, ofta bygger på samma riff genom hela låten, så lyckas Oliver _alltid_ få mig att lyssna klart låten.

Skivans 15 låtar bjuder på allt från radiovänliga låtar till tunga klubbmonster, till fransk house med knarriga baslinjer, till slibbfunk och techno. Klistret för skivans stilmässigt spretiga innehåll är det där 80-talsglittret och basgångarna.

 

Det är verkligen svårt att välja favoritlåtar från skivan. För min del kunde jag ha en fest och tvinga folk att lyssna på skivan på repeat. Men två låtar som får nackhåret att resa sig är den dansanta och kosmiska ”Space & Sound”, liksom ”Go With It” där Oliver gästas av vännerna i Chromeo.

Skivan har alldeles utmärkta gästsångare. Klubb-balladen ”Falling Back” skulle inte vara den samma utan MNDR:s moderna röst. En annan låt i samma stil är nästan Knife-aktiga ”Wherever We Are” där drömska Elohim står för sångprestationen.

 

Oliver har till och med dammat av hiphoplegenden De La Soul för låten ”Heart Attack”. Givetvis är franska Yelle med på ett hörn också, som Oliver har proddat låtar åt förr.

 

När duon Oliver inte gör 80-talsfunk jobbar de i musikindustrin. Oliver Goldstein har bland annat skrivit låtar åt Justin Bieber. Han har också varit tillsammans med (kanske är de tillsammans fortfarande) Bonnie McKee som har skrivit låtar åt bland andra Katy Perry, Ke$ha och Kelly Clarkson. Duons andra hälft, Vaughn Oliver (alias U-Tern) är den som kan teknot och klubbmusiken.

 

Det märks att Oliver är ett hjärteprojekt, för det är bara så förbannat jävla bra. En full tia i min bok.

söndag 3 juli 2016 - 15:42

"Veckans" pop #8

För musiktipset, scrolla längre ner. Jag inleder med en liten ursäkt.

Hej på er, kära läsare. Det tog gick tre dagar, det gick en vecka och vips så har en månad gått sedan mitt senaste inlägg. För dem som fullständigt förlitar sig på mina musiktips har det antagligen varit tyst i lurarna och högtalarna i juni. Det ber jag om ursäkt för.

Faktum är att jag inte har hunnit lyssna på så förbannat mycket musik den senaste tiden. Och det måste man göra om man vill uppdatera en musikblogg med nya, fräscha låtar. Jag lyssnar nästan bara på musik när jag är ute och går, och det har inte blivit så mycket av det den senaste tiden.

Ska vi säga så här - jag kan inte lova att jag uppdaterar bloggen lika aktivt under sommaren som min plan ursprungligen var. Det blir kanske mindre ofta, men jag lovar att musiken är det absolut bästa som jag kan hitta. Vad som är bra är en annan fråga, men åtminstone är det musik som inte jag kan sluta lyssna på.

 

"Veckans" pop #8 - Beverly Girl - Contagious

 

Om någonting är right up my alley så är det Beverly Girl. Det är VÄLDIGT 80-tal och det svänger som en slalomåkare med balansproblem - väldigt mycket.


BG kommer från Helsingfors och gör en riktigt väl utförd electrofunk/80-talsdisco. Jag tänker på Nik Kershaw, på Rick Astley, på Change och paraplydrinkar i solskenet. Av nån anledning tänker jag också på att sitta i en skidlift i Åre.


Om du inte vill dansa när man hör den här låten så är jag inte din vän. Den här låten är verkligen contagious.