Visa inlägg taggade med 'spelår'

måndag 30 maj 2016 - 23:51

Pippi Långstrump - Spelåret 2015-2016

K3 9576Foto Frank A Unger

Grädden på moset under spelåret. Jag hade fem roller: Fru Prysselius, Lilla Gubben, bagaren, skolelev och en pirat. Jag gjorde 28 klädbyten under hela föreställningen. Det var helt klart den roligaste produktionen jag varit med i på länge. Under repperioden skrattade vi så att vi tappade andan otaliga gånger. Galna förslag avlöste varandra och allt polerades fram till den pärla som föreställningen blev. Själva föreställningen var hur rolig att spela somhelst. Totalt blev det 49 föreställningar och nästan 13.000 besökare. Nytt rekord för barnföreställningar på Wasa Teater!

K3 0581Foto Frank A Unger

K3 0734 2Foto Frank A Unger

 

Och publiken, framförallt barnen! Ibland var det rena rama Beatleskonserten av vad de tjoade i salongen. Det har viskats, pratats och ropats om vad som hänt på scenen. Ett utrop som jag minns bäst är när poliserna jagade upp Pippi på taket och det var ett par sekunders tystnad. "DUMMA POLISEN!!!" ropade någon argt. Vi har hört "var e Herr Nilsson då?" och "Där är lilla gubben!" i scener där handlingen varit något helt annat. Barn har inte vuxen världens "regler". Frågar någon på scenen var Pippi är så berättar de om de vill: "HON SOVER!!". Eller när Pippi lagt sig att sova och tjuvarna kommer så varnar de henne "PIPPI, TJUVAR!! VAKNA!". När har en vuxen gjort så på teater sist? 

2016.05.21 Jonas Bergqvist JBQ 3516Polisen snubbnade på samma ställe varje föreställning

2016.05.21 Jonas Bergqvist JBQ 3519Prusiluskans cykel fick stryk varje föreställning

 

Efter nästan varje föreställning har vi smugit ut på scenen och träffat en del av publiken. Ett par gånger har vi också stämt träff med grupper som vi pratat med en lite längre stund efter föreställningen. Vi har svarat på frågor, blivit fotograferade och skrivit autografer. Och jag tycker om att träffa publiken och få prata lite om teaterns magi så det har varit så roligt.

2016.05.21 Jonas Bergqvist JBQ 3524En vanlig fråga var: Hur ser du när du e lilla gubben? Här en bild: Scenen är det vita. Salongen det röda och så lite lampor högst upp. Alltså inte så mycket.

En flicka frågade om jag inte slår mig när jag håller på och lever rövare med cykeln. En modifierad sanning är nej, inte så mycket. Sanningen är den att det kom lite smått varje föreställning. Lite skrapsår och små blåmärken som inte är hela världen. Men när man spelat 8 föreställningar på raken utan vila. Det plussas liksom på. Har jag vurpat på samma skinka 38 gånger börjar det göra ont till sist. Även om det är små små smällar så gjorde det nog väldigt ont sista veckan. Men, när 272 personer tjuter av skratt, då känner man inte det onda. All systems go och full fräs! 

IMG 4Prussiluskans peruk var fäst i en liten tofs längst ut i hårfästet. Snabba byten och av och på många gånger gör sitt. Ömt och irriterat.

IMG 3Snygga skor är inte alltid gjorda för att springa hoppa och dansa.

 

Och vet du vad? Hela sekvensen när sjörövarna skrämde iväg fru Prysselius var improviserad. Japp! Ny slapstick varje gång, inte så konstigt att jag slog mig? Bara en sak var samma varje gång. Fel väg i gungan. Hos oss gungar vi numera såhär.

IMG 3091

söndag 29 maj 2016 - 22:22

"Tre systrar.." Spelåret 2015-2016

Tre dagar efter "Hundens" premiär började vi repetera Tre systrar och en berättelse. Eftersom pjäsen utspelade sig i en liten österbottnisk kuststad bestämdes det ganska snabbt att en del av oss skulle prata dialekt. Min karaktär Elis var från de södra delarna av österbotten så jag fick spela på Närpesdialekt. Det är alltid lika roligt att få spela på dialekt. För mig är det mest naturligt eftersom det är mitt modersmål.

IMG 2200

I min första scen skulle jag hjälpa Ulla-Maj (Tove Qvickström) med en avhoppad kedja. Men på scen när man har repliker och dialog kan de mest enkla uppgifter bli svåra. Så det fick bli en liten krydda för den scenen. Det gick som det gick med den där kedjan, ibland fick jag på den och bra så. De gånger det krånglade och kilade fast så vi fick improvisera lite repliker i slutet, levande och roligt för alla.

K3 4106Ung Elis Foto: Frank A Unger

IMG 1667 Inte längre SÅ ung Elis

 

En annan bonus med Elis var att det också var en "matroll". Det är alltså när man ska äta på scenen. Ibland kan det vara att äta kall ärtsoppa, ägg eller dricka cola eller nåt annat som man blir trött på när det blir en 40-50 gånger. Men här var det nog jackpot! En plätt med sylt varenda föreställning, NAM NAM!

IMG 1372

Det hände mycket i kulisserna och på fritiden med den här ensemblen också. De två största händelserna är när vi målade om herrlogen (och hade invigningsfest) och när EUB startades upp igen. Det behövs bara att rätt konstellationer bildas så börjar det hända saker nästan per automatik. Herrlogen är nu mycket trevligare att vara i och EUB kommer högst sannolikt att återvända nästa vår igen, HURRA!

IMG 1756Tråkig herrloge före ommålning

IMG 1770Läckert röd herrloge. 

Ja, och efter sista föreställningen av Den besynnerliga händelsen med hunden om natten rakade jag av mig skägget. Jag passade på att testa lite hur jag skulle se ut i lite annorlunda skägg (och svart tandlack).

IMG 2

 

lördag 28 maj 2016 - 22:58

"Hunden" Spelåret 2015-2016

Min sista arbetsdag för detta spelår var i fredags. Innan jag tar helt steget ut i semestersommaren tänkte jag summera spelåret som gått.

small K3 2735Foto: Frank A Unger

Jag började året med att spela pappan Ed i Den besynnerliga händelsen med hunden om natten. Det var en intressant roll att ta itu med. Det var allt från raseriutbrott till total panik till normal vardag. Jag spelade pappan som ljugit för sin son Christopher för att skydda honom. När Christopher började undersöka vem som dödat grannens hund började Eds värld knaka i fogarna och föll till slut helt i bitar. Ifall du inte läst boken och vill göra det så tänker jag inte avslöja destomer.

small K3 2327Foto: Frank A Unger

small K3 1370Foto: Frank A Unger

 

 

På scen var det roligt att få ha med sig Ove Grundström på scen när det blev lite brottning. I andra pjäser har jag
fått spela så hemskt mycket t.ex. när någon ska hålla fast mig. Men Ove bjöd på fin match varje föreställning i 120 kilosklassen. Utseendemässigt fick jag odla skägg och hår ända från våren 2015 för att se "ovårdad" ut.

Jag tog lite före och efter porträtt med Frank på teatern. Skäggbilden är nog uppkammad och överdriven, verkligheten var lite mer kammad och städad. Ändå, stor skillnad med och utan skägg, eller hur?

12132611 10153064530371587 311922669156563608 o

Del två kommer i morgon: Tre systrar och en berättelse