fredag 24 mars 2017 - 06:00

Alla röda lamm, bara för att reta dig.

För några år sen tyckte jag att Google Translate var en gåva till alla icke-språkbegåvade varelser. Typ jag, som först på "äldre dar" vågat börja lära mig och prata lite finska. Men före det, så använde jag mig av Googles funktion och tyckte tydligen det var världens bästa idé att använda mig av funktionen för att få något sagt på finska. 

Saken är ju bara det att gud (och google) vet vad jag har skickat iväg till folk på finska, för Google translate är inte pålitligt.

 

Även om jag kan engelska, så tänkte jag se hur Google tycker låtarna skulle bli på svenska. Resultatet blev... intressant.

 

 

Justin Timberlake - Can't stop the feeling

 

giphy

 

Jag fick denna känsla inuti mina ben 

Det går elektriska, vågig när jag slår på 

Alla genom min stad, hela mitt hem

Vi flyger upp, inget tak, när vi är i vår zon

 

 

SIA - Chandelier

 

giphy 1

 

Part flickor inte bli sårad

Det går inte att känna något, när jag lär

Jag trycker ner den, tryck ner

 

Jag är en "för en god samtalstiden"

 

 

Beyonce - Single ladies (Put a ring on it)

giphy 2

Jag gör min egen liten sak

Du beslutat att doppa och nu vill du resa

"Orsak annan bror märkte mig

Jag är på honom, han upp mig

Inte betala honom någon uppmärksamhet

 

 

Spice Girls - Wannabe

 

giphy

Slam kroppen ner och avveckla det runt.

 

Om du vill vara min älskare, du måste få med mina vänner (gotta get med mina vänner)

Gör det för evigt vänskap aldrig tar slut,

Om du vill vara min älskare, har du att ge,

Ta är alltför lätt, men det är så det är.

 

 

The Weeknd - Starboy

 

giphy2

 

Jag är tryna sätta dig i värsta humör, ah

P1 renare än din kyrka skor, ah

Milli punkt två bara för att skada dig, ah

Alla röda lamm "bara för att reta dig, ah

Ingen av dessa leksaker på leasing också, ah

Gjort hela året i veckan också, ja

Huvud tik ur din liga också, ah

Sido tik ur din liga också, ah

 

(Det är mycket som är.. intressant med sista låten. Typ hur "bitch" förvandlas till "tik" i Google Translate.)

onsdag 22 mars 2017 - 11:04

Husgrunden är på plats!

Idag ska jag berätta historien om när sockeln kom på plats. 

 

 

MÅNDAG

 

Natten till måndagen sov jag inte en blund. Kändes det som i alla fall, även om sambon informerade mig om att jag snarkade. Men under den tid jag snarkade, drömde jag bara mardrömmar om sockel och dränering. Hur jag kom för sent till gjutningen, och att det inte fanns plats för en ytterdörr i huset.

 

Allt berodde på att socklet skulle gjutas. Det första som sker på tomten, som får andra att säga  "Nu sker det framsteg",  även om jag tycker det har varit många steg fram tills nu.

 

Behövde i alla fall inte vara orolig, även om natten varit det. For under förmiddagen hastigt och lustigt med en ritning till killarna från BCE-sockel, för att visa var jag ville ha ett hål i sockeln. Jag är sällan stum, men synen fick mig i alla fall att vara tyst i några sekunder, då jag såg hur långt i arbetet de hade kommit.

Formarna var på plats, och jag kunde se huset jag bara sett på en ritning ta form.

 

De skulle fixa ett hål och jag kunde komma tillbaka om någon timme, då betongbilen från Seinäjoki hittat till Petalax.

 

20.3.2017 1

 

När jag kom tillbaka var de i full gång med att gjuta socklet. Betongbilarna var på plats, och under dagen som gick hann även byggmästaren vara dit en sväng för att kontrollera läget, samt ett finbesök från vår rörmokare.

Jag sprang runt med kameran och njöt av att se andra arbeta en stund. 

  

20.3.2017 2

 

Det såg ut att gå smidigt när BCE fyllde formarna med betong. 

 

20.3.2017 3

20.3.2017 4

 

Jag hade som föreställt mig att det skulle krävas hur många människor som helst för att få formarna på plats och sockeln gjuten, men tydligen räckte det bra med två stycken (+ finska betongförare som gick efter dem, och jag i min tur efter dem). 

 

Snabbt som bara den gick det!

 

20.3.2017 5

 

Flera varv gick de efteråt för att släta till betongen och mätte allting med laser så att allt var i sin ordning.

Ju mer jag var där såg ju längre bort kom de mardrömmar jag drömt under natten. "Det här blir bra" tänkte jag ba.

 

20.3.2017 6

 

Sista bilden för dagen, innan jag åkte hem för att andas. Socklet var på plats. Allt hade gått bra, och nu var vi ännu ett steg närmre.

 

 

 

TISDAG

 

På tisdagseftermiddagen skulle formarna tas bort från socklet, och det var spännande att få se slutresultatet.

Som ni även ser så snöade det lite igår, men den smälte med detsamma den rörde marken, och bara man svär lite så slutar det snöa till sist. Nu är jag ba redo för sommar och sol. 

 

21.3.2017 1

 

TADAAA! Det ni ser på bild är framsidan av huset, med terrass. Eller socklet, för huset är fortfarande i Vöro. Betongplintarna levererades igår också, för terrassen och extra stöd tippar jag och finns både på fram- och baksidan av huset.

 

Fram- och baksidan är den korta sidan av huset, och många kanske undrar varför vi placerat huset så. Det är att flera orsaker, men mest för att:

 

1. Ytterdörren får gärna vara mot vägen så inte folk börjar springa genom terrassdörren.

2. Vi har placerat huset efter solen, och på det här sättet tar vi vara på allt ljus och får kvällssolen vid terrassen.

 

21.3.2017 2

 

Socklet då? DET VAR PERFEKT!

 

Slätt, fint och tillräckligt torrt för att jag vågade mig upp på det för att fantisera hur högt vi egentligen kommer när hus och golv väl är på plats. Och det blir riktigt vackert.

Från det här hörnet är "barnrummet" och på samma sida av huset är både kök, vardagsrum och eldstad, med öppen planlösning.

 

21.3.2017 3

 

Här är hålet jag yrade om åt BCE-sockel på måndagsförmiddagen, som blev perfekt.

Vi kommer att ha en vacker tulikivi-eldstad i huset som gärna har ett rör för extra syre, eftersom dagens hus är för täta. Därför görs många hus idag med ett hål i socklet just för eldstaden. 

 

21.3.2017 4

 

Jag gick och pajade hela socklet och upprepade "Oj vad fint" tusen gånger om. 

 

21.3.2017 5

 

Här är baksidan av huset, samt min sambo (t.v) och vår vän / blivande granne (t.h). Det blir förhoppningsvis en stor inglasad terrass, som ett fjärde (femte?) rum. Annars blir tyvärr en terrass något man bara använder under sommarmånaderna, medan om den är inglasad kan man njuta av den året om. 

 

I hörnet som står lite ut är tvättstugan. 

 

21.3.2017 6

 

Och utsikten som jag älskar mer och mer för varje dag.

 

 

Det var historien om hur vi fick socklet på plats. 

onsdag 22 mars 2017 - 06:00

Nu kan jag laga mat vid bygget.

For till Prisma igår och köpte en bollagrill. Fick den färdigmonterad.

 

IMG 4051

 

:'D

 

ps. Kanske såna här lappar inte är svåra att printa ut för butiken, för den råkade lämna kvar på grillen. Snällt i alla fall att ge mig sista exemplaret innan nästa parti bollagrillar dyker upp i butiken, så att jag nu kan laga mat vid bygget.

 

Idag ska jag grilla korv, gott folk.

tisdag 21 mars 2017 - 12:29

Att bli bemött på bästa sätt inom vården.

Igår kväll sa jag till sambon att  NEEEJGO  jag far till sjukhuset idag. Fick kalla fötter och var verkligen inte på hugget att få en eller flera bedövningssprutor i ansiktet, för att någon ska sedan kunna skära i huden. 

 

Men svärmor var snäll och ställde upp som moraliskt stöd, och tidigt i morse körde jag turbo-bil till sjukhuset. Det här var bara en sak att gå igenom, och sen skulle det vara över. Inte hela världen, även om det inte var roligt det som skulle ske.

 

Hamnade i ett rum med fyra personer, varav en var läkaren som skulle inom kort göra en pikoliten operation på mig. Jag förklarade snabbt att jag upplever bedövningen som något obehagligt. Nålar i sig är inte skrämmande, jag har ju tatueringar och piercingar, men just bedövningsnålar får mig att må illa för en liten stund. Och så är nålarna så hiskeligt långa och obehagliga.

Tänkte att det var lika bra att få det ut världen, för jag själv som vårdare tycker det är bra att folk säger hur de vill ha det. Även om man annars är försiktig och gör sitt bästa, så är man kanske extra försiktig om det handlar om känsliga saker.

 

 

Efter det fick jag lägga mig på sidan, blev putsad och fick en grön duk över ansiktet. Andades igenom de bedövningssprutor jag fick, medan en sjuksköterska pajade mig på handen (!!!), utan att jag bad om det. Jag låg ju ba under duken och såg grönt, men tyckte det var snällt så jag tackade henne.

Läkaren var suverän, som lyckades förklara hela proceduren på finska åt en studerande, medan han svängde snabbt om till svenska för att kolla läget flera gånger med mig.

 

Vid  det  här  laget  hade  jag  kunnat  ligga  kvar  hela  dagen.

Eftersom jag var bedövad på hela vänster ansiktshalvan kände jag ingenting. Inte ens när de fick bränna lite i såret, så det skulle sluta blöda efteråt. Vilket är ett bra tecken att det är bra blodcirkulation, eftersom då läker ärret ännu bättre.

Fick flera stygn och ett plåster på såren, och plötsligt var det klart.

 

 

Den största rädslan, förutom bedövningen, var bemötandet. Sist jag var till samma poliklinik  (i ett annat ärende)  fick jag träffa en annan läkare, som gav mig en helt annan känsla i magen. Och det var inte pirr i magen av glädje, om man säger som så.

Idag var bemötandet som det alltid borde vara, för alla som någon gång behöver söka vård. Det var perfekt.

Mänskligt, med både känsla och humor.

 

Jag var inte bara ett födelsemärke som skulle skäras bort. Jag var en människa med ett födelsemärke som skulle bort, samtidigt som jag blev omhändertagen på bästa sätt.

De såg till hela mig, och när jag gick därifrån hade jag en bra känsla i magen.

 

Tycker det är värt att skriva om detta, för just idag tycker jag att Vasa Centralsjukhus är bäst.

 

IMG 4021

 

Träffade min blivande granne, som är sjuksköterska, senare under dagen som ba "OOOJ VAD HAR HÄNT?!".  :D

Det ser nog värre ut än det är. Fick många fina stygn som gör ett vackert ärr. Annars finns just smink.

 

tisdag 21 mars 2017 - 12:00

DIY - Presentask av toarulle.

Måste erkänna att jag ser mig besegrad med dessa DIY-tips jag tänkt presentera åt er som någon värre hemmafru, varenda evigaste tisdag. Jag har ju som fixat på tomten, arbetat på mitt jobb och dessutom dansat och pussat på min sambo - så jag har inte hunnit! 

 

Alltså är inte detta DIY-tips jag visar er idag, det mysiga och suveräna tipset jag hade tänkt visa er. MEN. Det är i alla fall ett DIY. Som absolut vem som helst kan göra och som kostar noll spänn.

Gratis är alltid gott.

 

 

EN PRESENTASK AV TOARULLE.

(eller en avklippt hushållspappersrulle som jag använde mig av,

men hushållspappersrulle är för långt namn för att låta katchigt)

 

DIYPRESENTASK 1

 

Det du behöver:

En toarulle. Eller hushållspappersrulle.

Något att pyssla asken med, typ vackert papper, färg och lite band. 

 

 

Gör så här: 

Pynta rullen precis hur du vill. Har du mycket tid och är konstnärlig: MÅLA DEN! Ska det gå undan limmar du ba dit nåt fint papper eller ba lägger en rosett på.
Vik in kanterna på rullen. 

 

TADAAA!

 

DIYPRESENTASK 2

 

Så här blev mina presentaskar gjorda på två minuter. Högst.

 

Nästa vecka så försöker jag visa er det egentliga pyssel jag tänkt. Tills vidare får ni göra små gulliga presenter till nära och kära. Kanske skriva kärlekslappar som ni paketerar in i dessa små presentaskar? :-) Eller fyller den med hund/kattgodis, men se då till att inte ha band runt. Ba för att vara lite snäll åt djuret.

tisdag 21 mars 2017 - 07:15

VAD VAR DET PÅ HIMLEN?!

Igår kväll, ungefär tjugo minuter före elva på kvällen såg sambon något STORT som for ned från himlen i en blåröd färg. Det såg ut som om det skulle ha kraschat i närheten, på en åker, och det var riktigt spännande ett tag.

Inte ens norrsken fångar hans uppmärksamhet som fenomenet igår kväll, så när han frågade om vi skulle fara ut för att se vad det var som hände, var jag inte sen på noterna. DET KUNDE JU VARA UFON!

 

 

Tyvärr såg vi inget, och inga internetsidor som annars kan ge en information om vad som händer i universum har något bra svar. Så SÅG DU eller VET DU vad det var som for ned från himlen igår kväll?

 

Kan ju ha varit en bolid, men ufon är mycket roligare. Och de bolider jag har sett har varit betydligt mindre.

 

11999714 10153403780583880 4769083518509489627 o2

Norrskensbild från september 2015, som jag har fotograferat.

måndag 20 mars 2017 - 12:00

Två månader, och så lite glädje på det.

Idag är det exakt två månader sen jag slutade röka. Vissa kanske inte trodde det skulle gå, medan jag visste själv att det skulle gå bra. Personalen i butiken har slutat att göra sin reflexrörelse att lägga till ett tobakspaket bland varorna, och folk har slutat fråga om jag faktiskt har slutat röka.

Mitt rökfria jag har blivit en ny del av mig.

 

Förutom att jag fortfarande känner mig halvt förkyld, sen karaflunssan vid mellandagarna i julas, så har jag fått må oförskämt bra. Har som inte betett mig som en dramaqueen, värre än vanligt i alla fall, som sitter och gråter i ett hörn och har hemsk abstinens. Något sånt har jag inte märkt av. Den enda gång jag haft huvudvärk var då jag hade migrän, som jag annars brukar ha ibland. Mitt blodtryck har varit lika prima som innan jag slutade röka och inte har jag haft förstoppning heller.

Allt är som förr, ba att jag inte röker.

 

Förutom att jag har börjat tugga på en morot på väg till arbetet, vissa stressiga morgnar eller då har jag alldeles för lågt blodtryck. Men en morot är en helt okej vana.

 

Det gör mig rentav ganska glad att de här månaderna har gått så snabbt, och att jag inte haft en svag sekund då jag ens tänkt tanken på att gå tillbaka till gamla vanor. För det är ju egentligen det som det mesta handlar om, att skapa sig nya sätt att leva livet på.

 

13559106 10154048092043880 5877104554691379812 o

 

Och idag är en bra dag att vara glad på, eftersom det är den internationella glädjedagen.

 

Det finns så mycket omkring mig som ger mig glädje, och som jag dagligen är tacksam för.

Som jag sa i intervjun med Vega så vill jag vara så positiv som det är möjligt, för att det är det som tar mig framåt. Det är det som funkar för mig. 

 

Den här världen behöver mera glädje och kärlek, och varför inte börja med sig själv då? Sen om det smittar av sig litegrann så är det bara hemåt.

 

 

Vad gör dig glad idag?

måndag 20 mars 2017 - 06:00

Goda vibrationer vid bygget (så nära nu!)

Förra veckans torsdag hade jag en hel välkomstkommitté i form av grävaren, hans medarbetare och två glada karlar som hade en ordentlig vibreringsmaskin med sig, som väntade på mig vid tomten.

Det där med att vibrera marken var verkligen något jag ville vara med för att se, och var glad att jag fick uppleva det.

 

16.3.2017 1

 

Jag hade som föreställt mig att det var som en liten gräsklippare man skulle dra över marken, som vibrerade litegrann. Så fel jag hade. 

 

Det var en enorm maskin som vibrerade ordentligt, och säkerligen tryckte till marken ordentligt för att göra den så stadig som möjligt. Kändes som in i kroppen hur maskinen arbetade, även om det annars gick lugnt till överlag.

 

Jag har för övrigt kommit över den där pinsamheten att dra fram kameran bland människor jag aldrig träffat förr, och som kanske inte varit beredda på att bli fotograferade. Ja ba säger att jag har en blogg och tar fina bilder.

 

16.3.2017 2

 

Skinnars gruskörare tog dit ett lass av finare grus för att fylla på efter att marken blivit färdigt vibrerad. 

 

Jag älskar ljuset att fotografera i vid tomten, samt hur stor infarten och platsen för bilarna är. Den rymmer lastbilar, vibratorer (hehehe), grävmaskiner och lite mer normala fordon. På en och samma gång. På denna bild syns dock ba lastbilen.

 

Vi funderade först att kanske korta av infarten, efter att byggtiden är över, men jag är så lycklig över vår 12 meters infart att den får stanna kvar för evigt.

 

16.3.2017 3

 

Det första vi använde strömmen till på tomten var till en lasermaskin som höll koll på lutningarna på tomten.

 

16.3.2017 4

 

Till vänster ser du karln som vibrerade marken, och till höger Skinnars som håller i en manick som piper till för att hjälpa en att veta hur lutningarna ska vara på tomten. Just där marken blir vibrerad var jag extra nervös, eftersom typ alla rör kommer ut där. Mest nervös var jag över röret som ska i framtiden innehålla vårt internet.

 

Man klarar väl sig utan det mesta, men internet är viktigt. :D 

 

16.3.2017 5

 

Efter att marken blivit vibrerad, arbetade jag tillsammans med Skinnars och Kalle för att få ner alla de sista rören som ska komma under socklet till huset. Det är alltid lika spännande att vara fem centimeter ifrån grävskopan medan man försöker hålla fast kablar och rör som ska hållas fint under marken.

 

Jag frågade Kalle om man inte skulle såga ner det gråa röret du ser på bild, men tydligen ska alltså golvet vi ska gå på gjutas där. Ja ba: "HERREGUD". Huset kommer alltså att stå HÖGT och ha bästa utsikten i byn. 

Efter att ännu till ha sett formarna till socklet förstod jag lite bättre att "jepp, det blir ett högt och vackert hus".

 

 

Och  vet  ni  vad? 

Nu går det verkligen undan. Det känns lite som att räkna ner till julafton för varje dag som går. Ett steg närmre en dröm som ska bli verklighet. Nu kanske många tycker att man inte kommit så långt, men i mina ögon har det hänt mycket.

Det har redan nu varit så lärorikt för mig att få vara med och se hur allt går till, hjälpa till och från att "ba bygga ett hus" vet jag nu exakt var i marken allt vatten, el och annat är nergrävd. Jag är tacksam över att Skinnars har hjälpt oss så mycket, för det hade annars inte varit möjligt. Han har tagit tillvara på naturen och gjort denna plats till den vackraste i byn.

 

Jag har fått, förutom kunskap, rama muskler också! Kunde igår kväll spänna musklerna till min sambo. Det syntes till och med en muskel, och inte var bara fantasi. Det ni!

söndag 19 mars 2017 - 22:16

Veckan i (instagram) bilder.

Snart är det dags för mig att tacka för denna vecka, för att somna för att vakna upp till en riktigt spännande en. För nästa vecka och alla veckor framöver blir ba roliga nu. Inte för att jag har haft så tråkigt före heller, för den delen.

 

Skarmavbild 2017 03 19 kl. 22.00.00

 

Veckan började med radiointervju med Radio Vega, och jag hann före köpa korv och en kniv. Hade aldrig känt mig så finsk som i den stunden. Det var tydligen vinter även i början av veckan, eftersom sambon slungade och skrapade bort snö från tomten. Tack och lov verkar det ha blivit vår nu under dessa dagar, att det nu ba är fint väder och behaglig mark att vara på.

 

Fantomen började dock med ett konstigt beteende och började gömma sig bakom gardiner och dörrar för att ropa av sig lite. 

 

1200

 

Mr Fantomen är alltid en höjdare att ta bild av, eftersom han är mysig och fin. Speciellt i sin vinterpäls som sakta men säkert blir sommarpäls nu.

Till höger ser du en print screen av en film jag la upp på instragram, från då det arbetades på tomten. Jag har nu vant mig att arbeta morgonskift för att sedan åka vidare till tomten. I höstas då denna häftiga resa började, var jag inte lika van och blev supertrött. 

 

Nu känns det okej och är ba energigivande att se alla framsteg. I morgon bitti får ni läsa om mer framsteg. :) 

 

Skarmavbild 2017 03 19 kl. 22.01.22

 

Fantomen fortsatte med sitt konstiga beteende, och jag har fått mysa med inte bara en.. utan TVÅ BEBISAR denna vecka. I fredags kramades jag med barnet du ser på bild, och idag fick jag kramas med ett till litet barn som hade massor av hår på huvudet och två tänder. 

Jag är tacksam för att så många i vår närhet har bebisar man kan mysa med.

 

De här bilderna visar dock inte hela min vecka, eftersom jag inte tar bild av precis allt. Men det är min instagram-vecka.

söndag 19 mars 2017 - 13:11

Fest i byn.

Igår gjorde jag och sambon något som vi gjorde väldigt sällan förra året, och ännu mindre det här året: Vi for ut på lite fest.

 

Kvällen började hos ett par vänner och deras alla djur. Jag fick se texas longhorn, hur många katter som helst och en mysig 50 kilos rottweiler som tror att han är en famnhund.

Det dök upp fler människor, och vi satt och umgicks i ett par timmar, tills det blev dags att åka vidare till...

 

IMG 3984

 

.. Petalax Toppenplejset, aka Lokaalin, som tydligen firar 100 år.

 

Det var inte lika mycket folk som jag tänkte mig att det skulle vara, och kände igen knappt 10% av folket. Vilket fick mig att känna mig gammal. Men de jag kände igen var partyglada människor, som fick en nykter jag att dansa på dansgolvet. Såna personer är härliga, som har energi och ba vill ha kul.

Dansade till rockiga låtar som får ett hjärta att kickstarta och melodier man dansade till på discot i högstadiet. Brydde mig inte om att dansa fint eller för någon annan. Jag njöt av att ba röra kroppen lite, ha kul och få valuta för pengarna.

 

Och kanske gav jag järnet, för att det knappast blir så mycket fest och stohej resten av det här året.

Vi kan dansa vid bygget istället, jag och kärleken.