torsdag 7 september 2017 - 06:00

Hur man drar fiber till huset.

Minns du hur det såg ut i december, då vi grävde för el- vatten- och det viktigaste av allt: internetanslutningen? 
Här är en liten påminnelse.

 

resizedimage800533 16.12.2016 3

resizedimage800533 16.12.2016 7

 

Det där gula röret du ser vid mina fötter är det viktigaste av dem alla: INTERNET. Eller skyddsröret för fiber.

Och igår nämnde jag ju att då jag egentligen ba tänkt vila, men fick ett samtal och så var det full rulle resten av dan. Samtalet kom från BOB som skulle fixa fiber till oss, och det var en av alla gårdagens händelser.

 

En halvtimme efter att jag pratat i telefon var allting igång.

 

6.9.2017 1

 

Jag hade ingen riktigt aning om hur allting skulle gå till, eller vilket rör som ens hörde till fibret. Det var som ändå ett av de tre rör som väntade på att få någon kabel i sig, som gick raka vägen under jorden till elskåpet. Och det är trots alt evigheter sen jag la ner de där skyddsrören, så hade ingen aning om vilket som var vilket.

Första försöket gick inte som vi tänkt oss, för den där slangen som skulle dra med sig internet, hamnade i tvättstugan. Det var alltså min idé att testa det första röret, så lät den proffesionella välja rör till andra försöket.

 

Och då gick det bra. 

 

6.9.2017 2

 

100 meter senare hittade den där slangen ut till elskåpet. Den hann bara dit för att vända, för på BOB's bild var en enorm rulle med fiberkabel som ville in till huset.

Så i ena änden av den som redan färdats 100 meter, kopplades fibret fast, och sen var det att springa tillbaka till huset för att se när experten skulle dra fibret till huset.

 

6.9.2017 3

 

Jag fick beröm för att jag skött om skyddsrören bra till fibret i december, för allting gick så smidigt. Tydligen kan man hamna att gräva om, om något gått dåligt. Men inte här, halleluja och tack och lov. Allt var bra.

Allt som allt tog det en halvtimme för att få in internet till huset..

 

6.9.2017 4

 

..eller, så småningom har vi internet. Men än så länge skulle det bara vara en distraktion att ha supersnabbt internet vid huset. Skulle väl bara sitta och blogga istället för att bygga.

Så än så länge får kabeln chilla på gipsväggen till elskåpet, tills den blir fastsvetsad. 

 

Men ja. Det här var historien om då vi fick fiber till huset. 

Jag är nöjd. Speciellt efter att själv ha fått komplimanger över allt arbete vi gjort på huset. :-)

 

tisdag 29 augusti 2017 - 06:00

Nu har vi bergvärme, halleluja.

I förrgår satt jag och fnissade, samtidigt som jag ritade en skattkarta till de karlar som skulle borra bergvärmen åt oss. Tänkte som så att om jag ändå inte hade möjlighet att närvara, för en gångs skull, då något händer vi tomten. Jamen, då ska jag åtminstone ha lite kul före. 

 

Bergvarme 1

 

Det här är alltså skattkartan jag ritade till krombi-karlarna.

 

"HEJ ni som fixar bergvärmen åt oss. På baksidan av huset ser ni en grop med rör i. 

Här ritade jag då huset, en fyrkant. Runt huset for pilar som visar att man kan gå båda vägarna runt huset, om man inte märkte det tidigare. Ritade ut gropen och rören, som kan missuppfattas om man är på gott humör.

Terrassdörren är olåst *.

Ring mig om det är något ni undrar över.

Med varma hälsningar, **

Caroline XXX-XXXXXXX"

 

* Terrassdörren är annars alltid låst, så det var riktigt spännande att sova och veta att dörren varit olåst under nattens lopp vid huset. Allt hade gått bra, tack och lov. 

** Ibland väljer jag att avsluta mina mejl med soliga hälsningar, ibland varma. Det beror lite på vilket humör jag är på. Hur avslutar du dina mejl?

 

Bergvarme 2

 

Jag rymde lovligt iväg fram och tillbaka mitt i dagen för att se hur väl min skattkarta hade fungerat.

Det verkade ha gått bra. Borren och allt annat nödvändigt var installerat och på plats, de hade hittat el & vatten, och hunnit borra tre meter då jag dök upp vid huset. 

 

Bergvarme 3 smajlis

 

Dock var det en typisk måndag, och de var i full fart med att svetsa borren. Man kan ju inte bara ha medgångar hela tiden, men de fick i alla fall fint väder.

 

Vi, jag & Fredrik, har ju varit säkra på att vi ska ha bergsvärme - även om det visst hade funnit möjligheten att använda sig av jordvärme. El- eller oljevärme var aldrig ens med på listan av möjligheter.

Men vi hade ingen aning om hur nära berget egentligen var. Så hur nära berget står vårt hus?

 

Bergvarme 4

 

Fyra meter borrade de och så kom de till berget. FYRA METER! Vilket jag tycker låter väldigt lite, och lyckligt, eftersom huset nu verkligen står stadigt. De där mardrömmarna jag haft om att huset ska luta och halvt flyta iväg med universum, kommer aldrig ske.

Dessutom kom det knappt något slask eller skräp ur borrhålet, som andra varnat oss för. Vi äger alltså världens bästa plats på jorden, såheså.

 

När de mötte berget borrade de 130 meter till. 130 METER!

Och då kan ännu till borra ännu mer, men till vårt hus är 130 meter tillräckligt. Om jag inte minns riktigt fel så är hundratrettio meter typ sex såna där långa "pinnar" ni ser till höger på bilden.

 

Bergvarme 5

 

Bergvärme är en säker, trygg och miljövänlig uppvärmningslösning till ett hus. Dessutom behövs det inte mycket arbete för att förbereda för bergvärmen. Borde väl jag veta, som lagt ner alla rör i marken. 

Sen när de väl borrar är det inte alls stort hål, eller yta som behövs. Så länge man har åtminstone fyra/fem meter ifrån huset samt plats omkring så de kan borra. Och så el och vatten förstås, men nuförtiden har ju alla hus det.

 

Nu ska vi bara vänta några dagar och så kommer någon och kastar ner en låååååååång slang ner i hålet. Så småningom konkurrerar jag alltså med mitt eldas i tulikivin, med bergvärmen som värmer upp vårt hus när vi vill ha extra värme i tillvaron.

 

Även om jag tyvärr inte kunde närvara hela dagen igår, så är jag ändå glad med det lilla jag fick uppleva. Glada, och framförallt trevliga typer, som borrade bergvärmen åt oss.

 

tisdag 9 maj 2017 - 06:00

Rågång i vår skog.

De första mars sprang jag, svärmor och lantmäteriet runt i skogen och letade en försvunnen råsten. Nå, den fick förbli försvunnen, för i fredags var det dags för rågång.

Eftersom stenen från början av 1900-talet inte gick att finna vid första träffen, tog vi en andra dejt med Lantmäteriet. I fredags sprang jag, Fredrik, vår vän som äger skogen bredvid oss och Lantmäteriet sprang runt i närmare tre timmar och hade rågång.

 

IMG 5238

 

Det var ungefär som alla andra gånger då någon ska ha med mig på något hurtigt, som typ gå runt i skogen.

Till en början är jag på hugget och tycker det är kul. Men några meter in i skogen så tappar jag liksom fokus, och sätter mig ner på en sten. 

 

IMG 5244

 

Kvinnan från Lantmäteriet hade med sig flera kartor. En av dem var till och med från 1920. Det var lite svårt att urskilja på den vilken mark som var vår, men med lite fantasi kunde man se. Kartan på bild är snäppet nyare är den från 20-talet.

 

Kom fram till att världen är liten. Jag och hon från Lantmäteriet har tydligen simmat i samma å, som små. Bara nästan fyrtio år emellan då.

 

IMG 5246

 

Vi har ju vilddjur vid huset, eftersom någon ätit den grillkorv jag lagt ut. Nå, under rågången såg jag ledtrådar av att vilddjuret tycker även om fåglar. Mitt på gränsen mellan vår skog och grannens skog, hade vilddjuret haft en lyxmiddag.

 

Denna gång slutade allt med lyckligt, än sist. Nu är alla gränser som de ska, och om trettio dagar då nån slags besvärstid har gått ut, får vi hem papper som visar att allt är på rade. 

 

Och vi gav det vackraste namnet som finns till vårt tomt. 

onsdag 29 mars 2017 - 06:00

Nu är husgrunden isolerad, och redo för huset!

Ett tecken på att huset är på väg, är att jag nu bloggar om sånt vi gjort på tomten, dagen efter det har hänt. SPÄNNANDE.

 

Gårdagen blev en rama start med massor att göra, men såna stunder blir jag nästan ba mer peppad. Vill som få saker gjort. Noga, men ändå snabbt. 

Och så hade jag grävaren Skinnars och hans grusförare Kalle till hjälp. Vem behöver ragga talkohjälp när man har dem?

 

28.3.2017 1

 

Vi skulle alltså isolera husgrunden. Det ni inte ser på bild, är patolevy längs sockeln, och sen routa-styrox flera lager långt ut. På långsidan av huset var det svinenkelt att få det på plats, medan på kortsidan där det är hörn, plintar och dräneringsrör, så fick man ha lite hjärngymnastik och pussla för att få allt bra. 

 

Det blev perfekt.

 

28.3.2017 2

 

Sand på allting.  Eftersom det är vindstilla på tomten och styroxen blev tätt (viktigt!) så flög de inte omkring. Styrox som flyger omkring är inte så peppande.

 

När sambon dök upp efter arbetet hade vi nästan isolerat hela husgrunden, men var på kortsidan av framsidan av huset, och där behövdes hjärngymnastik igen. Då var det härligt att sambon har mer tålamod än mig, och är mer noggrann så han tog över så jag fick vila lite.

 

28.3.2017 4

 

Det dyker upp massor av åskådare till bygget, och de här typerna till vänster var faktiskt de första åskådarna som faktiskt hjälpt till. Det gör mig glad och tacksam, eftersom man annars mest ba känner sig som ett djur på zoo, när andra står och glor medan man arbetar.

Nu fick det bli min tur att glo, hehe. Snälla karlar som hjälpte till och berömde platsen. Tack! 

 

Om någon undrar var de gör, så är det att få rören för elen att hållas på plats under tiden Skinnars fyller på med sand.

Till höger är Kalle som ser till att allt hålls på plats och blir bra.

 

28.3.2017 5

 

Efter idag så tar det en liten stund innan vi ser grävaren igen. Hade det varit sista gången hade jag säkert gråtit en skvätt, men än är det arbete på tomten, så vi möts igen. <3 Då blir det att få tomten att faktiskt se ut som en tomt, istället för en byggplats. Med gräsmatta, mer jämn gård och stenmuren som ska fixas till.

Men husgrunden är klar nu, vilket betyder att...

 

..VI ÄR REDO FÖR HUSET. HERREGUD.

 

28.3.2017 7

 

Så här såg det ut innan jag och sambon städade upp, för att sen fara hem en normal tid och äta mat på normal tid.

Nu resten av den här veckan ska jag njuta av att ha en lite mer normala dagar och ha på mig mer normala kläder, och mindre grus på kroppen.

 

Och så ska jag pussa extra mycket på kärleken. <3

 

 

tisdag 28 mars 2017 - 06:00

Effektiv dag vid bygget.

Man vet att det har hänt otroligt mycket vid bygget, när jag knappt hunnit ta några bilder alls under dagen. Vågar jag ens säga hur många timmar jag spenderade vid bygget igår? 

Elva. 

 

Okej, då var det sagt. Men det var elva helt otroligt roliga timmar. 

 

27.3.2017 1

 

Dagen började med att jag träffade upp rörmokaren vid bygget, som förlängde röret till bergsvärmen så den kommer upp på rätta stället. En liten stund senare var vår fantastika grävare Skinnars på plats, och han hade med en lite mindre leksak denna gång. Men OBS! Storleken har ingen betydelse. Den här rackaren är en kraftfull vibrerare. 

 

Jag var dock lite orolig över vädret. Alla väderlekssidor hade lovat regn och snö (?!?!) men det visade sig bli en alldeles underbar dag, med solsken. Trots att det var hård vind, så var det fortfarande så gott som vindstilla vid tomten. Allt hemåt.

 

27.3.2017 2

 

Först började vi med att fylla på med finare sand (jag har blivit halvt expert på alla grussorter nu) över rör, och sedan fylldes sockeln med större grus. Vi kontrollmätte varterter att alla rör kommer upp på rätta stället, och flera gånger hann jag fundera hur litet hus vi egentligen bygger. 

 

Det är inte stort, MEN, allting ser så pyttesmått ut vid det här stadiet. Och så känns det och ser ut för alla, tydligen. Huset kommer nog att räcka till gott och väl sedan när det är på plats och färdigtbyggt.

 

27.3.2017 3

 

Det är alltid intressant att se hur Skinnars arbetar med grävmaskinen. Otroligt hur man kan få en sån stor maskin att arbeta så graciöst. Än en gång vill jag ba skriva hur otroligt tacksam vi är för honom. Detta hade inte gått så smidigt och bra utan honom. Han är snäll och verkar förstå vilken vision vi har, och så litar han på att jag klarar av att arbeta.

En redig och härlig människa alltså.

 

När det första lagret grus var på plats, fick jag börja vibrera. 

Sen hände det rätt så mycket, för sju timmar senare var sambon vid bygget för att ta denna bild.

 

27.3.2017 4

Sambon fotograferade denna bild av mig, när han kom till bygget efter arbetet.
Jag hade kommit i ett sånt bygg-flow att jag inte ens tänkt tanken på att fotografera mera under dagen.

 

Måste säga att det gick riktigt bra att gå runt med vibreraren hela dagen. Började dock utan skydd för öronen vilket är "aja baja". Så efter att ha ropat (trodde jag talade) att det var dags för lunch, så for jag och köpte mig ett par rama hörselskydd. Försäljaren tipsade nog om några hörselskydd med musik i öronen, men jag ville gärna ba ha det tyst. Vore det musik hade jag knappast koncentrerat mig som jag gjort idag. 

 

Och med hörselskydd gick allting prima,

Skinnars fyllde på med ett lager grus och jag vibrerade så allt skulle bli stadigt.

 

Det är alltså två olika grussorter i husgrunden. Ett grövre och ett mindre och finare. Det var betydligt lättare att vibrera det ni ser på bild, jämfört med det som är under. På det här ska styrox, slingor för golvvärmen, armeringsjärn och betong.

 

Och så huset förstås. Talade senast idag med husfabriken, och fick reda på exakt dag och tid de levererar huset. *wihiii*

 

27.3.2017 5

 

Och här är mannen i mitt liv, som fick en liten stund vibrera grunden. 

I bakgrunden ser du röret för vår öppna spis, längre bort i bakgrunden avloppsröret och jag tar en djup och härlig suck för att vi har klarat av detta så prima.

 

Idag fortsätter jag och grävaren igen från morgonen. Dock med nya arbetssysslor. Jag gillar att det är så omväxlande, och är tacksam för allt nytt jag får lära mig.

måndag 27 mars 2017 - 06:00

Förberedelser, kärleksord och möss vid bygget.

Vet att jag sagt det flera gånger nu, men nu är det faktiskt riktigt nära till Simons hus kör in, genom vår tolv meter breda infart, till tomten för att få husets utsida på plats. Än finns det lite kvar att göra, men det kommer att gå undan. 

 

Igår var både jag och sambon lediga och utomhus var det otroligt vackert väder, så vi valde att ta vara på dagen. Även om det stormade något, så är platsen vi bygger på den bästa platsen på jorden, eftersom det är nära inpå vindstilla där. Otrolig känsla att ha nästan blåst iväg, till att stå stadigt med båda fötterna på jorden vid det som ska bli vårt hem.

 

För att få huset på plats, behövs lite jordpålar, och det var det som vi pysslade med igår.

 

26.3.2017 1

 

Eller, jag lät sambon räkna och såga, medan jag fotograferade. 

 

26.3.2017 2

 

Jag och sambon kompletterar varandra väldigt bra på många plan, ett av dem är just hur vi arbetar.

Medan han har tålamod med att räkna och se till att vi har det som behövs för att få något gjort, är jag mest bara på hugget att få det gjort. Så räkna med att jag gärna skitar ner mig och arbetar för att få upp mellanväggar och tak, medan det är han som har räknat att mellanväggarna faktiskt kommer upp på rätta platsen. 

 

Vi fungerar riktigt bra tillsammans, och det är ju tur. <3

 

26.3.2017 3

 

Kärleken sågade snabbt som bara den alla jordpålarna.

 

Så snabbt att klockan var fortfarande mitt i dan då vi var klara, och vädret var så fint att vi ville stanna längre. Så jag la igång grillen så vi kunde grilla korv, och så inspekterade vi och njöt av platsen vi ska bo på. 

 

26.3.2017 4

 

Jag tog fram markeringssprayen ur "byggbilen" (som röda faran blivi omdöpt till nu), och hoppade innanför sockeln för att skriva peppande ord på grunden till vårt hus. Jag tänker som så att även om det redan nu är en hel massa härlig energi vid platsen vi bygger på, så skadar det inte att skriva drömmar och kärleksord på marken där huset ska stå.

 

Mitt i allt fortsätter jag med detta under byggtiden, och när husert väl är klart så finns det små hemliga kärleksord lite överallt i huset. 

 

 

Och nu ber jag er känsliga tittare att blunda och skrolla en gång, sen lovar jag att det ba är söta bilder att se.

 

26.3.2017 5

 

Eftersom vi bygger vid en naturnära plats så betyder det även att det finns djur där. Som typ möss.

Jag hade redan planerat att ladda upp med massor av mössfällor under byggtiden, tills våra katter får flytta in.. men det verkar som att vi redan har en hemlig besökare som jagar mössen åt oss!

 

På den sten vi planerat att använda till något annat, så har ett djur fångat och ätit ett möss där! Det var jag tacksam över. 

 

26.3.2017 6

 

Och jag lovade er lite sötare bilder efter den döda musen, så ni får se Mr Fantomen.

 

Jag och kärleken hade just kommit hem när våra vänner ringde och frågade om vi var vid tomten. Eftersom vi redan var påklädda och gärna spenderar tid vid bygget, åkte vi iväg för att ge dem en rundtur. Vi tog med Mr Fantomen på den resan.

 

Först var han lite skraj, men det gick om riktigt snabbt.

 

26.3.2017 7

 

Efter den här bilden började han utforska och gilla läget, och jag tror verkligen att våra katter kommer att ha det riktigt underbart vid vårt nya hem. Betydligt mindre bilar, ljud och människor och ett hus så pass stort att varje katt får en alldeles egen plats att mysa på. Utomhus en hel skog med vacker natur att utforska..

.. och möss att jaga.

 

 

Idag fortsätter jag, tillsammans med grävaren, de sista förberedelserna. Sen är det fritt fram för vöroboan att köra hit det som ska bli mitt och kärlekens hem. Jag är redo. 

 

 

onsdag 22 mars 2017 - 11:04

Husgrunden är på plats!

Idag ska jag berätta historien om när sockeln kom på plats. 

 

 

MÅNDAG

 

Natten till måndagen sov jag inte en blund. Kändes det som i alla fall, även om sambon informerade mig om att jag snarkade. Men under den tid jag snarkade, drömde jag bara mardrömmar om sockel och dränering. Hur jag kom för sent till gjutningen, och att det inte fanns plats för en ytterdörr i huset.

 

Allt berodde på att socklet skulle gjutas. Det första som sker på tomten, som får andra att säga  "Nu sker det framsteg",  även om jag tycker det har varit många steg fram tills nu.

 

Behövde i alla fall inte vara orolig, även om natten varit det. For under förmiddagen hastigt och lustigt med en ritning till killarna från BCE-sockel, för att visa var jag ville ha ett hål i sockeln. Jag är sällan stum, men synen fick mig i alla fall att vara tyst i några sekunder, då jag såg hur långt i arbetet de hade kommit.

Formarna var på plats, och jag kunde se huset jag bara sett på en ritning ta form.

 

De skulle fixa ett hål och jag kunde komma tillbaka om någon timme, då betongbilen från Seinäjoki hittat till Petalax.

 

20.3.2017 1

 

När jag kom tillbaka var de i full gång med att gjuta socklet. Betongbilarna var på plats, och under dagen som gick hann även byggmästaren vara dit en sväng för att kontrollera läget, samt ett finbesök från vår rörmokare.

Jag sprang runt med kameran och njöt av att se andra arbeta en stund. 

  

20.3.2017 2

 

Det såg ut att gå smidigt när BCE fyllde formarna med betong. 

 

20.3.2017 3

20.3.2017 4

 

Jag hade som föreställt mig att det skulle krävas hur många människor som helst för att få formarna på plats och sockeln gjuten, men tydligen räckte det bra med två stycken (+ finska betongförare som gick efter dem, och jag i min tur efter dem). 

 

Snabbt som bara den gick det!

 

20.3.2017 5

 

Flera varv gick de efteråt för att släta till betongen och mätte allting med laser så att allt var i sin ordning.

Ju mer jag var där såg ju längre bort kom de mardrömmar jag drömt under natten. "Det här blir bra" tänkte jag ba.

 

20.3.2017 6

 

Sista bilden för dagen, innan jag åkte hem för att andas. Socklet var på plats. Allt hade gått bra, och nu var vi ännu ett steg närmre.

 

 

 

TISDAG

 

På tisdagseftermiddagen skulle formarna tas bort från socklet, och det var spännande att få se slutresultatet.

Som ni även ser så snöade det lite igår, men den smälte med detsamma den rörde marken, och bara man svär lite så slutar det snöa till sist. Nu är jag ba redo för sommar och sol. 

 

21.3.2017 1

 

TADAAA! Det ni ser på bild är framsidan av huset, med terrass. Eller socklet, för huset är fortfarande i Vöro. Betongplintarna levererades igår också, för terrassen och extra stöd tippar jag och finns både på fram- och baksidan av huset.

 

Fram- och baksidan är den korta sidan av huset, och många kanske undrar varför vi placerat huset så. Det är att flera orsaker, men mest för att:

 

1. Ytterdörren får gärna vara mot vägen så inte folk börjar springa genom terrassdörren.

2. Vi har placerat huset efter solen, och på det här sättet tar vi vara på allt ljus och får kvällssolen vid terrassen.

 

21.3.2017 2

 

Socklet då? DET VAR PERFEKT!

 

Slätt, fint och tillräckligt torrt för att jag vågade mig upp på det för att fantisera hur högt vi egentligen kommer när hus och golv väl är på plats. Och det blir riktigt vackert.

Från det här hörnet är "barnrummet" och på samma sida av huset är både kök, vardagsrum och eldstad, med öppen planlösning.

 

21.3.2017 3

 

Här är hålet jag yrade om åt BCE-sockel på måndagsförmiddagen, som blev perfekt.

Vi kommer att ha en vacker tulikivi-eldstad i huset som gärna har ett rör för extra syre, eftersom dagens hus är för täta. Därför görs många hus idag med ett hål i socklet just för eldstaden. 

 

21.3.2017 4

 

Jag gick och pajade hela socklet och upprepade "Oj vad fint" tusen gånger om. 

 

21.3.2017 5

 

Här är baksidan av huset, samt min sambo (t.v) och vår vän / blivande granne (t.h). Det blir förhoppningsvis en stor inglasad terrass, som ett fjärde (femte?) rum. Annars blir tyvärr en terrass något man bara använder under sommarmånaderna, medan om den är inglasad kan man njuta av den året om. 

 

I hörnet som står lite ut är tvättstugan. 

 

21.3.2017 6

 

Och utsikten som jag älskar mer och mer för varje dag.

 

 

Det var historien om hur vi fick socklet på plats. 

onsdag 15 mars 2017 - 16:12

Vad som hänt på bygget idag + intervjun.

Efter arbetsdagen svängde jag hem bara för att byta om, för att fem lager kläder och tio minuter senare åka vidare till platsen som ska bli vårt framtida hem.

 

Möttes av en elektriker och bästa Skinnars-grävaren som arbetade för fulla muggar. 

 

IMG 3921

 

Tack vare typen till vänster så kommer vi att ha världens vackraste plats att bo på, och tack vare typen till höger så kan vi från och med idag koka kaffe på tomten, om vi så vill.

Tror dock jag väntar på att koka kaffe tills jag har tak över huvudet.

 

IMG 3922

 

Medan Skinnars grävde i en inte så farligt frusen mark (tack och lov hade det inte frusit så mycket under vintern), för att förbereda för socklet,

stod jag och en kompis och lyssnade till intervjun i Radio Vega med varsin hörlur i öronen. Det var oplanerat, men härligt att just hon bestämde sig för att hälsa på just då, för det var inte lika hemskt att höra sin egen röst i radion då.

 

Lyssnade du till intervjun? Om du missade den så kommer en artikel att publiceras till helgen, med en bild där jag säger "cheese". Intervjun borde också gå att lyssna på i efterhand på arenan, 

och som jag tidigare sagt kommer Vega att följa min och Fredriks bygg-resa resten av året.

 

IMG 3927

 

När intervjun var slut i radion hade Skinnars hunnit gräva så här långt. Herrejeee! En intervju och nästan allt var färdigt grävt. Det går undan!

Jag och Fredrik är så otroligt tacksamma, för vi hade inte klarat oss så här bra och så här snabbt, utan honom. 

 

 

I morgon ska det dras lite skyddsrör och fyllas på med nytt grus. Sen, om jag inte är på helt villovägar, är det att vänta på en karl som ska vibrera marken så den är redo för sockeln.

Det måste jag definitivt vara på plats för att se och fotografera. Har svårt att föreställa mig hur det ser ut och går till.

 

IMG 3930

 

Så här såg det ut innan jag åkte hem för att få vara ledig resten av dagen. Känns skönt att vara lite ledig, efter att ha hållit igång ordentligt nu många dagar. 


För varje dag som går är vi bara ett steg närmre huset. Det känns verkligt och overkligt på samma gång. Lite funderad är jag ibland över hur man egentligen bygger ett hus, men tycker mest ba allt känns roligt. Man lär väl sig vartefter hur man ska göra, och det finns ju youtube och duktiga människor som kan visa en.

 

måndag 13 mars 2017 - 06:00

NU sker det saker, gott folk!

Det var en tid sen ni fick se något byggrelaterat blogginlägg, men jag kan lova att från och med NU så får ni se minst ett sånt blogginlägg per vecka. Sen blir det bara mer och mer, och man ska vara glad om jag har åsikter om annat än bygget och hur man egentligen bygger ett hus.

 

Igår var det alltså dags för att faktiskt göra något konkret på tomten. Förebereda för vad komma skall, och det är alltså betongsockel och hus som väntar. HERREGEUUUD!

Var något besviken när vi började, för jag hade hoppats att butiken hade en liten kolgrill, eller åtminstone en engångsgrill för mig att grilla korv på men nää, så det blev bara arbete igår.

 

I början av januari täckte vi grunden med styrox och presenning  (klicka här för att läsa om det projektet)  och nu var det dags att ta bort den. I januari sa jag att "jag aldrig ville se styrox igen", men igår ville jag inget annat än att se styroxen. 

 

På grund av att det varit varmt och kallt om vartannat var det tjugo centimeter is PÅ presenningen. Sånt går man ba inte och drar bort. 

Så vi hämtade traktorn till tomten och tänkte att en traktor får väl bort presenningen hur lätt som helst.

 

12032017 9

 

Jag och älskade kärleken som gör en rama knut.

 

12032017 10

 

Den här processen hade jag egentligen tänkt livestreama på instagram, men var så livrädd för kärlekens skull (den där rädslan jag skrev om tidigare förra veckan dök upp igen) och satt ba med hjärtat i halsgropen när han och traktorn arbetade.

 

Hur gick det då?

 

12032017 8

 

Två gånger gick den svindyra presenningen sönder och vi gav upp.

Istället började vi med plan B, som förvisso skulle ta flera timmar längre, men i alla fall funka. Skotta och hacka isen för hand - UTAN att förstöra styroxen under.

 

12032017 6

 

Det var tungt och tog länge. Till sist la jag mig ner och såg upp mot den blåa himlen. Hann tänka tanken på att skuffa fram datumet för huset, och några minuter sa sambon samma sak till mig. 

 

 

Och det är bra med oss. Vi vågar tänka tanken och möta det vi inte vill.

Men det bästa med oss är att vi inte ger upp så lätt. När vi får motgångar gör vi det bästa av situationen, och har massor av fananamma.

 

 

Så såg jag en örn som flög förbi tomten och hux flux fick jag ny energi. 

Istället för att ligga på styrox och sura steg vi upp och började arbeta på nytt. Svärmor hade vid det här laget kommit till tomten för att titta till oss, och började hjälpa till. Och nu började det gå undan.

 

12032017 7

 

OCH SE! Vid den här bilden har jag arbetat mig fram för att kunna ta denna bild. Sambon har en välbehövlig mikropaus i bakgrunden. 

 

Efter det här finns inga bilder, för då fick vi ny energi och fick enormt mycket uträttat. 1/3 del av tomten är klar, och lite till. T.ex snön (läs: isen) du ser till höger om bilden finns inte där mer.

Allt styrox är fint placerat med presenning över sig, och vet ni vad?! TYP INGET STYROX HADE GÅTT SÖNDER.

 

Det bästa av allt: vi hinner, och behöver inte skuffa fram något datum för huset, som vi hann tänka en femtedels svag sekund. 

YEEEYEE.

 

 

Idag, efter att jag gjort en intervju, fortsätter jag med samma visa.

Ser faktiskt fram emot dagen, och den grillade korven jag ska äta till lunch. Kommer väl att leva på korv och pizza resten av året, men det är värt det.

 

måndag 9 januari 2017 - 12:00

Tre dagar utomhus i minus femton grader.

När det blir kallare än minus femton, plus lite stormväder, känns det som att världen stannar upp en liten stund. Tar det lite lugnare, myser under en filt eller bara sitter på facebook och klagar på vädret.

Förra veckan var det just sånt väder men det betyder inte att vi stannade upp för det. Eftersom sambon har semester tog vi tillvara på ledigheten och fixade det sista på tomten, så den är redo för sockeln när den dagen är kommen.

 

Detta blev ett flera dagars projekt. Om vi säger som så, vill jag aldrig mer se styrox i mitt liv. Men så lätt kommer jag inte undan, så tar det här blogginlägget som ett sätt att bearbeta styroxen och så är jag redo om någon månad att röra i styrox igen.

 

 

Dag 1:

Här finns det ingen bild.
Jag och sambon hämtade massor av balar av styrox. Precis varenda evigaste en av 100mm som fanns vid butikens järnsida, och hälften av deras 50 mm's lager. Vi hann inte med allt innan solen gick ner, så det var bara att åka hem och ladda krafterna för en ny dag.

 

 

Dag 2:

Jag och kärleken fick god hjälp av svärmor och svärfar. Svärfar som tydligen behövde lite adrenalin och körde upp med skåpbilen på kullen där vi ska bo resten av vårt liv. Det gick bra, även om det knep till i hjärtat. Men det blev betydligt lättare att få styroxbalarna på plats.

 

3.1.2017 1

 

När alla styroxbalar var på plats var det ”bara” att öppna upp dem och börja placera ut en lika stor byggyta som behövs när sockeln ska göras.
Vet inte hur det är med er, men när jag rör vid styrox så skär det in i själen. En obehaglig känsla. Tänk då hur det kändes att hålla på sådär i flera timmar, i minus femton grader.

 

3.1.2017 2

 

När allt styrox var på plats skulle presenning över för att hålla allt på plats.

Vi behövde stora stockar som tyngd och gick, i vad som kändes som evigheter, i skogen vår för att hitta stockar som inte frusit fast eller var alldeles för tunga.
Ska man vara positiv så fick man rejält med muskler av att gå och släpa och bära på tunga stockar.

 

3.1.2017 3

 

Dag 3:

På tredje dagen var det bara jag och kärleken som var där och pysslade på.

De presenningar vi köpt räckte inte till, så vi åkte dit med en tredje och letade fram de sista stockarna som fattades.
Nu har vi verkligen utforskat skogen vi äger, och jag hittade en bil som ni får se i morgon och nästa års julgran.

 

5.1.2017 1

 

Jag vill allt mest bara ska gå undan snabbt på tomten och tröttnar snabbt när det är ett och samma man ska göra.
Därför är jag glad att sambon kunde vara med den här gången.

 

Kärleken är lugnare är mig, har absolut bättre tålamod och är mer noggrann. Även när det inte är så roligt det man gör. Dessutom vet han hur man tampas med mig, så dagen gick relativt smärtfritt undan.

Är så tacksam att jag får dela den här resan tillsammans med just honom.

 

5.1.2017 2

5.1.2017 3

 

Det blev perfekt och allt arbete vi gjort klarade den enorma stormen som härjade natten efteråt.
Nästa gång jag rör vid styrox så är det för att låta sockeln komma på plats.

 

De här dagarna har jag verkligen insett att vi äger det här. Det är vårt. Den vackraste platsen i byn, som vi döpt till det vackraste namnet vi vet. Herrejeee. Här ska vi bo.

 

5.1.2017 4

 

Det var så kallt så jag fick "Elsa-hår", som jag sa åt kärleken. Om det inte vore så att jag inte ska färga mitt hår på evigheter nu, så skulle det vara jäkligt snärtigt med isvita toppar i håret.