söndag 21 maj 2017 - 12:32

DEN ANGSTIGA OCH UNDERBARA GUBBMUSIKEN

Screen Shot 2017 05 21 at 12.02.11Skrämdump från Arenan.

Har ni redan sett den tvådelade Kentdokumentären Vi är inte längre där? Den visades igår på Fem/Teema och finns nu på Arenan.

Som gammal Kentfanatiker gillade jag verkligen dokumentären, metamorfosen från ung och dryg rockkille till vuxen, stadgad (och lite dryg) grubbrockare var verkligen mysig. Ja, mysig är det ord jag väljer att använda om Kent i det här skedet. 

Jag håller fortfarande fast vid att allt efter Isola är lite sämre än pre-Isola, men visst gillar jag mycket av det nya också. Speciellt Jag är inte rädd för mörkret har av nån orsak fastnat i hjärnbarken.

Otaliga är de gånger jag legat i fosterställning och gråtit medan jag lyssnat på Kent. De flesta av de här skoven upplevdes i åldern tonåring till ung vuxen. Likväl finns det fortfarande en känsla av det speciella idol-fan-sammanhanget, att Jocke Berg sjunger direkt till mej.

Samma typs känsla hittar jag också i bl.a. The National, Nick Cave, The Smiths, Editors och liknande gråtrock. Men så, vad har alla dessa gemensamt?

De är alla gubbar. 

Nångång har de förstås varit unga män, men nu är de gitarrgubbar. Och jag älskar dem! Pratade med min vän Johanna om det här och hon är inne på samma spår.

FullSizeRenderSom medveten kulturkonsument försöker jag förstås bekanta mej med ett brett utbud och förstås ha kvinnornas back, jag läser mycket kvinnor, ser utställningar av kvinnliga konstnärer och lyssnar förstås också på många kvinnliga musiker. Älskar t.ex. Miley Cyrus, Silvana Imam, Norah Jones, Alicia Keys, HAIM, etc. Underbara artister som gör fantastisk musik. Men inte den musik som jag ligger och gråter till.

VAD BEROR DET HÄR PÅ? Är jag ett offer för patriarkatet? Är män de enda som når in i mitt fluida hjärta? Måste kvinnor vara "starka och empowering" när de gör musik för att räknas, och kan därmed inte göra gråt-och-runk-musik, a.k.a. får inte visa sej lika sårbara på scen som Jocke Berg och Matt Berninger? Eller är allt bara ett sammanträffande? Diskutera!

lördag 20 maj 2017 - 14:53

TÄNK PÅ ETT ODE TILL AVID - TÄNK SEDAN PÅ NÅT HELT ANNAT

IMG 7924De bilder ni ser inne i klipprogrammet är från vår första inspelningsdag. Alla är sjukt nervösa. 

<rant>

Varje jäkla gång jag har att göra med klipprogrammet Avid sprängs världsrymden. Det är något som händer, nån karma som rinner ur mej som krockar med de tekniska partiklarna i cyberrymden som kontrollerar klipprogram och sen exploderar nåt i min aura och allt snurrar runt varandras axlar och världen liksom imploderar.

Om ett par veckor ska jag in i klippet med min första egna dokumentär. Jag sitter nu och går igenom de 30 timmar bildmaterial jag har och försöker skriva ett manus. Det är så fruktansvärt intressant och roligt, jag känner verkligen att WOW det här blir nåt bra! 

Fast så har det inte känts hela veckan. På torsdag kom jag hem från jobbet, lade mej ner på soffan, grät och skrek att det här blir inte till något alls. Allt är skit och jag är dålig. Jag är en bluff och snart blir jag avslöjad. Jag borde sluta göra allt och flytta in i skogen utan el och vatten och mest späka mej själv med kottar och granbarr.

Tills jag inser, det är inte mej det är fel på. Det är samröret mellan mej och detta vidunder vid namn Avid. Det är detta infernaliskt elaka klipprogram, som gör sitt allt för att få mej att bli desperat och kasta allt mitt arbete i sjön, som är roten till allt ont i världen.

Om jag fick önska något i mitt liv vore det att aldrig mera lägga en in- och en utpunkt, aldrig mer flytta ett klipp eller transkoda en fil. Transkoda! Ja det är nog där som skon skaver! Ååååh denna monsterfunktion som jag måst utföra varje dag den här veckan! Som sedan tiltar och avbryts! Åååååh jag haaaatar Avid!

Jag vet inte om ni helt förstår hur mycket jag hatar alla problem jag har med detta monsterprogram. Det vore väl inga problem om det alltid skulle funka, men det är ALLTID NÅT SOM GÅR FEL NÄR JAG SKA ANVÄNDA MEJ AV AVID OCH JAG BLIR TOOOOOKIG!

Plz send help.

</rant>

torsdag 18 maj 2017 - 14:37

I 72 LÄNDER SKULLE MITT LIV VARA OLAGLIGT

11951392 10153014354186003 4036012209000753769 nPargas Pride 2015.

 

I 72 (pedagogisk upprepning: sjuttiotvå) av världens länder är det olagligt att vara ihop med nån av samma kön. I flera av de här länderna är homosexualitet straffbart med döden och i fyra länder (Sudan, Iran, Saudiarabien och Jemen) appliceras också dödsstraffet.

Under förra året rapporterades 317 mord på grund av könsidentitet. Trehundrasjutton personer mördades under året för att de var trans eller ickebinära. Det är över 26 (tjugosex) personer i månaden.

Sedan 2009 har 2 343 transpersoner mördats på grund av sin könsidentitet. Fler nu, för de här siffrorna är bara räknade fram till slutet på 2016.

Ta en stund och fundera på det. Tänk på 26 personer, på fyra veckor. På dödsstraff. På din flickvän, pojkvän, partner, syster, bror. 

Tänk på om någon i din närhet skulle DÖDAS på grund av den hen råkar älska eller vara. 

Tänk på att det här är verklighet i vår värld, år 2017. Att det JUST NU fängslas och torteras människor på grund av sexualitet och kön.

70 procent (sjuttio procent) av världens befolkning bor på områden där det det finns lagar som inskränker invånarnas frihet att uttrycka sin sexualitet eller sin könstillhörighet. Sjuttio procent!

***

Igår var det IDAHOT, den internationella dagen mot homo-, bi- och transfobi. Med de fakta som presenteras här ovan lär det inte vara oklart för någon att det är en oerhört viktig dag.

Det jobb vi gör på gräsrotsnivå i Finland för att försöka ändra på klimatet människor emellan, resonerar ut i världen. Vi måste fortsätta jobba för att få jämlikhet mellan människor här hemma, men utan att glömma hur det ser ut i resten av världen.

Det finns dagar när vi ska glädjas åt allt som gjorts, åt att den jämlika äktenskapslagen äntligen gick igenom, att det pratas och skrivs om translagen, att vi här har rätt att vara oss själva. Sen finns det dagar när vi måste fokusera på allt det som är ogjort, och jag vet att det kan vara jävla nedslående att tänka på. Samtidigt är det realitet och fakta för så många människor. 

Jag skattar mej lycklig att vara född i Finland, att bo i en stad som välkomnar mej, och röra mej i en bubbla som omfamnar och peppar mina val. Jag är tacksam. Men min tacksamhet betyder inte att jag kan luta mej tillbaka och bara se tiden an. Jag kan inte sitta och göra inget när sjuttio procent av världens befolkning lever under kränkande lagar.

Jag kan inte sitta och göra inget när människor världen över, också hemma i Finland, blir kränkta, slagna, utslängda - på grund av att de vågar vara sej själva.

Vi måste alla välja våra strider, och jag väljer den här. 

 

Källor: Day against homophobia, Trans murder monitoring project, ILGA

onsdag 17 maj 2017 - 14:23

SAKER ATT GÖRA I SOMMAR

11222134 10153474095340664 1193521781270944108 n

Min kompis hade skrivit en Facebookstatus där hen räknar upp vad hen vill göra och uppleva i sommar. Jag tänker bajtta det här, för nu börjar det äntligen kännas som att vi överlevt ännu en vinter och vågar hoppas på sol och parkhäng.

 

I sommar vill jag:

simma på simstadion (tusen gånger)
grilla korv på Regatta
gå barfota på asflaten
sitta på klipporna på Sveaborg
hänga på en enorm pläd i Koffparken och vänta på att parksprinklarna går igång
skrikskrattande springa undan sprinklervattnet
cykla genom en tom midsommarstad
grilla majs
åka till Hangö och snurra i vattenkarusellen
bo på en stuga
gå i en eller flera Prideparader
gräva ner tårna i sanden
läsa böcker!
lyssna på poddar!
få fluffigt hår av havsvatten och avsaknad av kam
åka Borgbackens berg-och-dalbana
spela mölkky och kubb och vara totalt värdelös på båda och istället dricka skumpa
orka sitta ner och skriva mer än två rader i ett dokument
äta alla olika pehmiskombinationer med olika tillbehör som finns (fast helst bara choklad med choklad)
åka båt (inte Sverigebåt eller Estlandbåt utan lillbåt)

Vad vill du göra i sommar?

måndag 15 maj 2017 - 10:45

RESOR OCH ETT VECKOSLUT

Sån himla fin helg! Jag jobbade halva dygnet på fredag och hela dagen på lördag. Klockriketeatern hade ordnat en konstvandring i Nordsjö där konstverken hade gjorts av lokala ungdomar under året. Jag har själv varit med och hållit två workshops, en veckalång skrivworkshop i högstadiet i Nordsjö och en diktworkshop på ett flickhus i Rastböle. Så sjukt imponerad av de här ungdomarna! Med lite kuratering satt verken som näsan i huvudet. 

Dessutom vaktade jag en konstpunkt vid dammen i Nordsjö under fredag och lördag, så jag fick sitta på en brygga i solskenet och vänta på vandringsgrupperna. På bryggan kom och gick också en hel del parkkemister och polityrmänniskor, men de var alla så sjukt snälla. Tänkte på det att bara en möter andra som människor och inte som potentiella problem vore det kanske mycket lättare att samexistera i världen.

Så lyckade arbetsdagar men också lyckade fester. Jag gick på hela TVÅ fester på lördagkväll och dansade till Ace of Base och 2 Unlimited tills svetten rann mellan brösten. Deodoranten hade dessutom varit slut på morgonen så jag ber i efterhand om ursäkt för mej själv. Förlåt att jag luktade gym.

Jaja, här kommer veckans lista i alla fall.

11911347 10153457654145664 1339377120383681713 nBerlin augusti -15.

Min senaste resa gick till Indien i decmber. Mira och jag tillbringade tre veckor där, min första gång, Miras andra. Jag har varit på Sri Lanka tidigare, och det är ju på sätt och vis en lightversion av Indien. Indien var så mycket mer på alla sätt, svårare, värre, smutsigare men och så sjukt äkta. Rekommenderar det som resmål, men tre veckor var för mycket.

15319295 10154604239040664 9215827643692112368 n

Indien december -16.

 

Så ofta reser jag: det beror helt på hur min ekonomi ser ut. Jag strävar efter att besöka Berlin minst en gång i året eftersom en av mina bästa vänner bor där PLUS det är Europas bästa stad. 

10440273 10152994422935664 8994644647268823351 nSri Lanka januari -15.

 

Min drömresa vet jag inte så mycket om. Jag tänker att allt resande är en dröm som väntar på att uppfyllas. Sydamerika vill jag gärna besöka, det mesta jag sett av saker under Nordamerika är El Salvador som jag besökte en helg. USAs västkust, med San Fransisco i spetsen, finns också på listan av to do.

539691 10151587930795664 610940184 nMallis april -13.

 

En plats alla borde se är nog Kinesiska muren. Det är det mest magnifika jag nånsin varit med om! Jag besökte muren år 2006 under min tid som utbyteselev i Kina. Vi såg muren på ett ställe där det inte kryllade av turister och tur det, för jag tror vi därför fick ut mera av det. Att stå där på muren gav verkligen fog för det klyschiga uttrycket att känna historiens vingslag. Breathtaking.

1929700 33000085663 4503 nKinesiska muren våren -06.

 

Tre saker jag packar med är tandborste, linsvätska och glasögon. Ananrs beror det på vart jag reser. I Berlin behövs läderrocken och på Goa simpparen.

202450 10151114139985664 1289077 oKarin och Ida-Lina, Berlin juli -12.

 

Mitt ultimata resesällskap varierar ju! Jag har rest med partners och vänner och oftast går allt bra. Jag tror faktiskt att jag är en ganska lätt person att resa med, jag ställer inte så mycket krav och kan foga mej i vad andra vill göra, men jag kan också ta tyglarna och lotsa andra människor i främmande städer. Mest tid utomlands har jag säkert tillbringat med min vän Jessica, för att hon så ofta bor och har bott på olika ställen runtom i världen. För tillfället är hon min Berlinkontakt.

1910164 137979135663 522050 nLinnéa och Patricia, Coney Island sommaren -09.

 

Den sämsta resan jag gjort... Alltså jag vet inte? Det har ju hänt trista saker under resor, men sällan har det förstört hela resan. En gång missade jag ett flyg pga orsaker och hade grym morkkis, men resan fortsatte och var superkul. Jag har tappat bort hälften av mina tillhörigheter, fått portförbud till Berghain och haft hemsk morkkis också efter det - men förutom det var också den resan lyckad. ALLA RESOR ÄR BRA RESOR.

1910164 137923270663 3239052 nJag och Linnéa i New York sommaren -09.

 

Den bästa resan jag gjort ... Hur ska en kunna välja? Tänker man sådär frihetsmässigt måste det väl ändå vara interrailen 1999. Jag och min vän Patricia hade just blivit studenter, jobbat hela sommaren och sparat pengar för att kunna vara i Europa i fyra veckor. Hela september reste vi runt i kontinentaleuropa och träffade nya vänner och älskare, ät McFish-måltider (dom hette så då) på Mäcken, drack absinth, bodde på sunkiga hostel (och på en katolsk internatskola i Verona där jag drack kranvatten och sedan spydde resten av natten. I både handfat och toa.) och avslutade resan i London. Där hade vi tänkt stanna en längre tid och jobba först sålde vi gas (!) i förorten och sedan fick jag jobb på Harrods och Patricia på smörgåsrestaurang (väl?) och livet var okej, fast sen fick jag hemlängtan och mamma köpte en flygbiljett åt mej och jag var ledsen att jag inte klarade av mer än en månad i London, fast nu har jag förlåtit mej själv för jag var faktiskt bara 19. Vi har pratat med Patricia om att vi ska interraila vart 20e år, så det betyder att om 1,5 år borde vi åka ut igen. Undrar om hostellen känns lika spännande eller enbart sunkiga när man är 38?

10297781 10152406540370664 7878660448150517816 nFilip utanför Filmkunstbar Fizcarraldo i Berlin sommaren -14.

 

En inplanerad resa är St. Petersburg nästa vecka. Det är i och för sej en jobbresa, men det ska bli så roligt! Jag har aldrig varit i Ryssland. Sen ska jag till Österbotten i juli, Stockholm i november (för att gå på The National med tidigare nämnda Patricia) och så räknar jag väl med en Berlinresa under sommaren också. Nån långresa har vi nog inte råd med i år.

1923739 9815790663 8153 nJul i Singapore -08.

Det är spännande förresten hur mycket jag reser nu jämfört med när jag var barn. Jag har inte varit nån annanstans än till Sverige under min barndom. Vi hade liksom aldrig råd att resa nånstans. Visst var jag avundsjuk när kompisar visade upp souvernirer och bilder från Lanzarote, men annars kändes det inte konstigt alls att inte resa. Det fanns liksom inte i dagordningen, det var aldrig frågan om heller. Däremot har jag åkt båten över till Holmsund från Vasa så många gånger i min barndom att jag nästan mår illa av bara tanken på potatismos och köttbullar.

254587 10150257936005664 2612244 nJessica i Paris våren -12.

10419472 10152445788615664 6408566748263931665 nEn minnesvärd resa till Västra Nyland sommaren -13. (Eller jag kommer inte riktigt ihåg när det var eller varför vi var där, men vi stannade i Fiskars och tog vinterklåddin.)

fredag 12 maj 2017 - 10:29

FREDAGSMUSA

Bästa musikveckan på mannaminne!

1. MILEY CYRUS släppte nytt!

Älskar, älskar, älskar Miley! Hon är alltigenom en bra typ som står på de svagas sida PLUS gör bra musik och utvecklas hela tiden. Aij aij så ljuvlig låt!

2. THE NATIONAL släppte nytt!

Älskar, älskar, älskar, älskar The National! Deras musik låter som min själ känns.

3. And many more

Oskar Linnros släppte EP.
Thåström släppte låt.
HAIM släppte låt
Thomas Stenström åkte till Palma och kom på en låt.

 

Här finns min lista på alla bästa låtar som kommit ut hittills i år. Den uppdateras lite lättjefullt så där när jag kommer på det.

onsdag 10 maj 2017 - 21:45

A NEW HOPE

Vi ska börja vänta igen; vänta på mensen, vänta på ägglossningen, vänta i väntrum, vänta på britsar, vänta på streck i små fönster. Vänta på att nåt ska hända.

Jag känner mest frustration, Mira sa att hon känner att det är skönt att något börjar hända igen. Ett nytt hopp föds, vi lever inte längre i limbo.

Vi var till kliniken imorse för att kolla att allt är ok efter missfallet. Det är det, livmodern har tömts och allt ser bra ut. Vi planerade också nästa steg.

Inför nästa menscykel (när den kommer att köra igång vet ingen) ska vi bestämma om vi försöker naturligt eller gör en hormonell cykel. Läkarn menade att båda har samma chanser att bli en graviditet.

Men det är klart det finns ett men.

En hormonellt styrd menscykel (jmf p-piller) ger möjligheten att kontrollera när ägglossningen sker. Sker den till exempel på en onsdag, kommer cykeln att gå till spillo eftersom planteringen av ägget i så fall skulle behöva ske lördag eller söndag. Och då är kliniken stängd. Så med hormonerna kan vi se till att så inte sker. 

En hormonell cykel betyder också att om jag blir gravid, måste jag fortsätta med hormonerna in i vecka 10. Så tolv veckor av hormoner, tre gånger om dagen. Plus de vaginala hormonerna. Känns rätt heavy med alla de biverkningar som troligen kommer att drabba mej.

Senast jag åt minipiller grät jag daligen, och de här hormonerna ska ha likadana biverkingar som p-piller. 

Sen litar jag heller inte på de där jäkla ägglossningstesten! Inte ens de där dyra digitala. De verkar funka lite som de själv vill.

Så här står vi nu, i skärselden. Jag vet ärligt inte vad jag ska göra - hormoner eller naturligt? Vi har använt slut på lånet och får spara ihop till alla besök nu. Då är det ju klart vi vill att chanserna ska vara så stora som möjligt. Men är det värt mitt psykiska välbefinnande? Jag kände mej nämligen som en flodhäst med kettlebells runt magen när jag fick ivf-hormonerna. Plussa sen på ett dramatiskt humör och förstoppning så är glädjen gjord för alla i det här hushållet.

Uäh jag vet inte. Jag vill göra det naturligt men vet inte om jag vågar lita på att det lyckas. Och kommer jag isf att blejma mej själv om det misslyckas?

När jag igen låg där på gynekologbritsen med benen i vädret tänkte jag att ska jag aldrig komma bort från den här bädden? Hur många fler morgnar ska jag börja med att få en sticka uppkörd i vaginan? 

Jag är absolut glad över att vi kan börja försöka igen, men hela processen börjar kännas så überklinisk och tung. Tänker också att det är okej att känna sej tudelad.

Men vi får hålla tummarna igen, om ett drakägg kanske skulle vilja fastna nu också och att vi skulle ha bättre tur den här gången.

IMG 7641Här satt jag tidigare i dag och blickade mot min framtid. Haha, nä skoja. Satt på en brygga och frös eftersom det just hade snöat.

tisdag 9 maj 2017 - 15:59

HEMINGWAY I LAPPTRÄSK

Okej så this just in. Jag har blivit beviljad en två veckors landsbygdsresidens i en liten stuga i Lappträsk.

Min telefon ringde lite över nie på kvällen igår och jag övervägde låta bli att svara - en behöver inte vara tillgänglig efter nie på kvällar tänker jag. Sen tänkte jag att kanske det är nåt viktigt.

Och det var det ju.

Det var nämligen Lappträsk som ringde. De berättade att den ansökan jag lämnat in för flera veckor sedan har blivit beviljad, jag har blivit vald att komma och bo i en stuga och blogga om landelivet.

Helt ärligt, jag hade glömt bort att jag skickat in den där ansökan. Det var min kompis Ida som skickade länken till mej när jag för ett tag sedan tjatade om att jag ville ha en sommarstuga. Så jag fyllde i och skickade in.

Och glömde bort.

Nu kan jag inte påstå annat än att jag är glad över residensen! Det ska bli så himla skönt att leva I NATUREN. Tänker mej att jag ska sitta och titta ut över vattnet medan jag skriver den Nya Generationsromanen. (Troligen kommer jag väl att ligga på en soffa och scrolla sociala medier och klappa katten. Katten ja, han har aldrig varit i naturen. Blir ett äventyr.)

Ah, är verkligen pepp på detta! Ska leta fram min puukko och ta med också, det finns säkert vilddjur i Lappträsk. Björnar och sorkar och sånt. Kanske nån iller eller mink också. Mkt spännande.

Problemet är förstås att när en bor på landet så behövs bil. Tips på billiga bilhyrerier tas emot, eller vill du hyra ut din bil i två veckor i augusti? En måste ju in till stan och jobba ibland också.

Här kan ni läsa och lyssna när min gamla kollega Frida Frankenhaeuser intervjuade mej i Vega Östnyland imorse. (PS, Frida: hur ofta stavar du ditt efternamn fel?)

Screen Shot 2017 05 09 at 15.59.27Screenshot från wai ell ii.

tisdag 9 maj 2017 - 08:06

KULTURTIPS VECKA NITTON

Catzo, Catzo, berätta! Vaaaad ska vi göra för kulturellt den här veckan?! 

Okej okej, lugna er! Jag vet exakt vad som pågår och kan tipsa om de allra bästa sakerna. Jag menar, EN JOBBAR JU I KULTURBRANSCHEN.

 

KONSTSTIG I NORDSJÖ!!!!1!

Klockriketeatern (jaja, det är där jag jobbar) har ett jättefint evenemang nu på fredag och lördag, en konstvandring där lokala ungdomar gjort konstverken. Under en vandring på två timmar går vi igenom Nordsjö och kollar på coola saker som en popupp-biograf, ljudpåsar, flaskpostpoesi och sufragettperformans. 

Jag var själv med under två av de workshophelheter som gjordes med ungdomar i Nordsjö för att tillverka konstverken. Under en vecka var vi i Vuosaaren peruskoulu och hade en skrivverkstad och under några eftermiddagar var jag med en flickgrupp och gjorde blackout poetry.

Det är gratis att gå konststigen, men anmäl dej till mej så vi får jämna och bra grupper. Läs mer på Facebook, t.ex.

galleriakauppakeskusVi kommer också att ha en sorts silent disco i en övergiven affärslokal i Nordsjö gamla shoppingcenter. Blir så himla häftigt! Bild: Klockriketeatern

 

FAMILJEN KAOS PÅ WASA TEATER!!!!!1!

Jag vet att det finns folk som sagt det förr, men alltså Famlijen Kaos kommer bli så bra!! Jag är så himla ledsen att jag inte kan vara i Vasa just det här veckoslutet! Mina komikerspiritanimals Tiffany och Bianca Kronlöf uppträder på fre och lö. Följer dem på sociala medier och har förstås sett serien Full Patte på Svt.

Alltså lol, mitt bästa var när en av dem (asså pinsamt att jag inte kommer ihåg om det var Tiffany eller Bianca???) hade gjort en massa insta stories från en efterfest som höll på till typ 10 på morgonen och hälften av alla på efterfesten pratade finska (och drack som finnar)

Anyways, jag tror ju att den här showen kommer att bli helt sjukt rolig pga feministisk humor.

Screen Shot 2017 05 09 at 08.23.43Screenshot från Wasa Teaters hemsida.

 

MILEY CYRUS SLÄPPER NY SINGEL!!!!!1!

Jag har seriöst varit orolig för Miley. Hon har inte postat nåt på Instagram eller nån annanstans på sjukt länge, och hon brukar vara både aktiv och rolig. Så jag har våndats om kvällarna och funderat på vaaaad som kan ha hääääänt henne!

Nå inte helt, men jag har funderat på det.

Förra veckan publicerade Billboard en intervju med Miley, och hon har helt enkelt låst in sej för att laga ny musa. Nå jess! Imorgon släpps singeln Malibu (som tydligen är en kärlekslåt till hennes bf Liam) och I CAN'T WAIT!!!!

Screen Shot 2017 05 09 at 08.26.40Screenshot från Billboard-artikeln.

 

Hmm ja. Kanske det var det. Snart ska jag vara med i radio Vega Östnyland och prata om hur jag ska tillbringa två veckor på en stuga i Lappträsk i sommar. Berättar mer sen.

måndag 8 maj 2017 - 08:17

PENSIONÄRSPROMENADER OCH NYA FÖRSÖK

vessatrappa

Det var en fullständigt ljuvlig dag igår. Redan klockan 11 (på en söndag!) cyklade jag iväg för att hämta ett par Levi's som jag köpt på Facebook (satt alldeles perfekt, för ovanlighetens skull när det gäller mina nätloppisköp) och märkte då att det är en utedag.

Så exakt som resten av södra Helsingfors begav vi oss ner mot vattnet, Brunnsparken och bullarna på Ursula. Efter kaffe, bulla och promenad var det skönt att ligga i soffan precis hela resten av dagen. Så där som en ska på söndagar.

Sen såg vi det nyaste avsnittet av The Handmaid's Tale och jag blev förbannad igen. Varför ska jag kolla på den där serien när jag bara blir arg? Samtidigt gillar jag lite att hata på den och vill förstås veta vilka fruktansvärda saker som ska komma till näst. Den ger mej i och för sej också ångest, så frågan är ju om det är värt det.

Efter att jag slutade jobba på Yle har min söndagsångest så gott som helst försvunnit, så nu såhär på måndag morgon känns livet rätt bra. Kollar kalendern lite för att vara på det klara med vad jag ska hinna med under veckan och myser för att det händer massor bra saker (mer om dem i ett senare inlägg).

På onsdag ska vi till kliniken på efterkontroll. Då ska vi också planera hur vi går vidare. Jag har egentligen inte orkat tänka på framtiden eller hur vi ska fortsätta efter missfallet, men nu börjar det småningom kännas ok att plocka fram tanken. Vi pratade också om det igår på vår pensionärspromenad och sa att vi fortsätter som vanligt, alltså vi testar igen nu direkt.

Fast om det skiter sej eller om vi får missfall igen tror jag min kropp behöver en stunds vila. Speciellt vid missfall, huj fan så hemskt den där veckan efter abortpillrena var.

Nåja, nu kör vi igång den här veckan! Go go go!