onsdag 20 september 2017 - 21:40

BILDER FRÅN PREMIÄREN

Attan så jag är glad nu! Och ingen hatade filmen! <3 (Eller ingen sa det till våra fejs iaf.)

På fredag kl 19 kan ni se dokumentären på Yle Fem och från fredag morgon finns den på Arenan. Men var inte oroliga, jag kommer nog att bomba er med påminnelse ännu. OM NI VET VAD JAG MENAR.

Tusen tack till alla som kom och till fantastiska Arkadia Bookshop som lät oss vara där! Det var fullt hus och nästan allt vin dracks upp. Succé!

Mamma pappa barn 9369Mamma pappa barn 2Mamma pappa barn 9429Mamma pappa barn 9448Mamma pappa barn 9496Mamma pappa barn 9470Mamma pappa barn 9464Mamma pappa barn 9471Mamma pappa barn 9489Mamma pappa barn 9504Mamma pappa barn 9520Mamma pappa barn 9416Mamma pappa barn 9454

 

Alla bilder är tagna av den underbara Minna L!

onsdag 20 september 2017 - 10:58

JAG SKULLE SÄGA NÅT OM INSIKTER

Jag fick en insikt i måndags. Efter det har jag fått många mini-insikter som stöder min stora insikt, och jag hade tänkt dela med mej av det i dag.

Men sen spydde katten (jag veeet inte vad den har för fel, får snart åka till läkarn om den inte slutar spy! nu ligger den förstås lojt och nöjt här bredvid mej på rygg och kurrar och vill att jag ska paja den på magen?!) och när jag städade kattspyorna spydde jag själv upp allt mitt morgonkaffe.

Så nu är jag lite urlakad och kan bara tänka på kvällens premiär och de jobbsaker jag ska ha undan före kvällen.

Och HERREGUDVADSKAJAGHAPÅMEJ etc.

Men insikten handlade i alla fall om min dåliga psykiska hälsa i kontrast till mitt arbete. Jag återkommer när huvudet känns klarare.

(Dessutom har jag nu fått en tid till psykiatriska polikliniken så kanske saker börjar redas ut snart.)

måndag 18 september 2017 - 18:32

MAMMA, PAPPA, BARN - PREMIÄRVISNING

21731431 1994306607514270 2842427623392155946 oEmil, Olivia och bebisarna A och B. Foto: Frida Lönnroos

 

 

Det ska bli premiär, premiär på min och Fridas dokumentär om Emil och Olivia. Det gör mej både fruktansvärt nervös och satans stolt. Vi har lyckats knåpa ihop en viktig historia, vi har fått följa med Emils och Olivias försök till familj och vi har haft den stora lyckan att också vara med på ett hörn av Emils transprocess. Deras vardag med sorg och skratt har blivit en del av vår vardag.

Det här är viktiga saker. Det är saker som det pratas om inom en del kretsar, i andra är det helt tyst. Det är de tysta som behöver väckas upp, de behöver veta hur det är, vad som pågår, hur människor behandlas. Men framför allt behöver alla veta att det vi har framför oss är en medmänniska, en likvärdig människa som är värd exakt samma möjlighet till lycka och liv som vi själva.

Jag är glad att jag fått träffa Emil och Olivia, jag är lycklig över att jag fått bli en del av deras lilla bubbla. Jag är mer än exalterad över deras villighet att öppna upp, att berätta och ge en del av sej till oss, till oss som inte vet.

Jag är också lycklig över att ha fått ett sånt underbart arbetspar i Frida, tänk vilken magi vi kan åstadkomma! Min klippa i stormen, min lugnande ängel.

Fast det hade ju inte blivit någon film utan vår klippare Kristiina Nisula. Det var hon som satt och vände och vred på mina manusförslag, som förkastade mina usla idéer och fick mina medelmåttiga tankar att blomma ut i fin dramaturgi. <3

Jag hoppas det blir en fortsättning på det här projektet, ansökningar har börjat skickas iväg. Det behövs, det är viktigt, det måste ut.

Men nu - välkomna på premiär på onsdag! Klockan 17.30 startar vi på Arkadia bookshop i Tölö, här hittar du mer info. Det är rätt många som anmält intresse och det finns begränsat med utrymme - så first come first serve helt enkelt.

Och ni som inte kan komma på premiären, dokumentären visas på Yle Fem på fredag kl 19 och kan ses på Arenan redan från morgonen.

(Och ja, jag är skitnervös. Jag släpper ut en bebis i världen och jag är rädd så rädd för vad världen ska säga om min den. Men jag vet att jag gjort mitt bästa och att det är ett viktigt program som blivit till. Så det kan ju inte vara helt skit.)

söndag 17 september 2017 - 18:28

SÖNDAGSCHILL

Vilka fantastiska tips på maträtter i förra inlägget, tack för det! Tänker att får testa dem lite i ordning så där, skriva en lista och så.

Idag gjorde jag min favoritsallad, couscoussallad med pesto och kryddgurka. Den kan varieras på oändliga sätt. Nu blev det grönkål, tomat, gurka, pirkkas salladsost i olja, couscous, pesto och kryddgurka. Mycket gott. Imorgon ska jag testa ett av era tips! 

Jag var och kollade på en F A N T A S T I S K lägenhet i dag. Det är inte som att vi måste flytta, vi har egentligen en helt bra lägenhet, men vårt kök är så fruktansvärt litet och det finns ingen vettig förvaring här. Så, den lägisen jag såg var alldeles underbar och hade ett så jäkla fint kök och så galet mycket bortgömd förvaring, MEN den är 400 euro dyrare än den vi har nu. Så logiken säger NEJ, det är inte värt det medan allt annat säger JAAA MEN TAA DEN NU BARA.

Tänkte att vi låter det vila nu ett dygn så kanske vi får vårt svar av universum, om det är rätt att ta den här lägenheten. 

Nåh.

Precis nu gick vår tvättmaskin sönder så jag vet inte, känns som de där extra 400 i månaden nu går till en tvättmaskin istället.

Här lämnar en beslut till universum och allt en får är söndriga maskiner!

lördag 16 september 2017 - 12:41

VAD ÄTER FOLK EGENTLIGEN?

IMG 3732

Här var jag igår, och så fantastiskt roligt det var! Gå och bekanta er med Viirus nya utrymmen och den fina konstväggen som Janne Strang och Oscar Hagen gjort, tips! Men efter tre timmar av socialiserande är jag idag fortfarande helt utmattad. Som tur är det veckoslut och jag har nästan inget jobb alls att göra.

Det jag däremot undrar är vad ni äter om dagarna? Det har utvecklat sej till ett verkligt problem hemma hos oss, speciellt nu när Mira inte låter mej äta makaroner med ost och ketchup dagligen pga "inte bra för bebisen", "risk för skörbjugg" etc. 

Varje dag går vi runt och funderar vaaaad ska vi äta ikväll? Vad ska vi laga till lunch, vad ska vi ha för middag, och min annars så skarpa hjärna bara smälter ihop och går in i försvarspostition och skriker efter makaroner.

Det här brukar vi äta:

- couscoussallad
- wok/stekta grönsaker med spagetti eller nudlar
- spagetti med sojakrossås

Till saken hör att vi har världens mest obehändiga kök, så det är inte precis nån fröjd att stå där och koka. Och en blir ju tvungen att göra det vaaaarjeeee daaaaag, ooorkaaaaaa.

Så: vad äter ni? Speciellt ni vegetarianer. Tips tack!

torsdag 14 september 2017 - 10:43

OM BÖCKER OCH VÄGGAR

Screen Shot 2017 09 14 at 10.27.33

Hörni bra Vasablad i dag!

Jag loggade in på e-tidningen för att kolla artikeln om De langerhanska öarna, som jag hade ordnat pressinfo för igår, och stötte på mej själv på en sida. (Här är DLÖ-artikeln förresten (tror den ligger bakom betalmur tho), VÄLDIGT bra juttu! Nu är jag ännu mer nöjd över gårdagens pressinfo.)

I Sevendays-bilagan har jag alltså tipsat om fyra böcker jag tycker är bra om en mår dåligt, är deppig eller melankolisk. Bra böcker är det också, alla fyra! Lönar sej att gå in och kolla.

Men bredvid fanns Linns kolumn om den så kallade "VÄGGEN". Och den slog som en knytnäve mot näsryggen.

Det är det här jag kämpar med. Igen. Det verkar komma i cykler på 1,5 år för mej nuförtiden. Och för tillfället jag sitter i tvivelträsket. Nä men int är det väl så farligt?

Sen när en ser att läkaren skrivit vakava masennustila i ens epikris och skickat remiss till psykiatriska poliklinken måste en väl börja inse. Fast till och med då är det svårt.

Nu ska jag andas djupt resten av dagen medan ni går in och köper ett lösnummer av Vbl och läser alla de fina juttur som finns där idag. Tack för mej.

onsdag 13 september 2017 - 20:19

SAMLAR MINA TANKAR I ENSAMHET INNAN JAG GÅR UT

pressis1

Kolla de här tre tjusiga personerna jag jobbar med! Vi hade ett pressinfo för De langerhanska öarna i dag, håll utkik i t.ex. Vasabladet och ÖT imorgon, Kyrkpressen och Hbl nästa vecka!

 

Sitter här hemma och skriver stipendieansökan med högt blodtryck. Tänk att det ska vara så svårt att få ihop en viss sorts text när en vanligtvis spottar ur sej lite vad som helst på nolltid. Jag klarar bara inte av att lägga upp saker logiskt, utan att brodera ut till både höger och vänster i osammanhängande haranger och rudimentära avstickare. Tur att jag har goda vänner som hjälper mej ordna upp mina tankar och texter (ja, jag tittar på dej Minna).

Det är verkligen svårt att samla tankarna nu. Borde kanske - jag vet inte - meditera och andas lite och återvända till texten sedan.

Tittar ni förresten på Idols? Jag råkade ha på tv:n här nu och vet inte om jag tycker det är underhållande eller förfärligt äckligt att ett sånthär program görs. Och varför heter Antti Tuisku plötsligt Anatude? Fattar inget. 

måndag 11 september 2017 - 12:06

TIPS PÅ SJUKSERIER?

Hej bloggen!

Jag har jobbat rätt mycket det senaste veckorna och därför haft lite svårt att hinna med dej. Eller jag har helt enkelt varit så trött om kvällarna att jag inte orkat skriva något. Inte så konstigt egentligen, tänker jag.

Nu har jag blivit sjuk, så nu är jag tvingad till vila på soffan. Har svarat på lite mejl men nu tänkte jag lägga mej ner och se på The Good Wife resten av eftermiddagen. Läsa lite bloggar perhaps? Jag kunde ju ta och svara på Sevendays blogglista och morgonlista här på samma gång så blir det lite action här.

Har du förresten serietips? Sånt som hittas på netflix eller Hbo? Har redan sett de vanligaste: GoT, Girls, GG, The Crown, Anne with an E, Black Mirror, Grace & Frankie, etc. Mitä näitä nyt on. Riverdale började jag också se på, kanske kan fortsätta med den. Och nya avsnitt av Bojack Horseman kom också, kanske jag återgår till den också. Nåja, jag har ju ganska mycket att se actually.

 

Blogglistan

Jag bloggar för att det är meditativt. Ibland bloggar jag för att jag har ett budskap, ibland bloggar jag för att jag vill komma ihåg saker senare, ibland bloggar jag för att skryta om saker jag gjort.

Jag läser andra bloggar för att det är underhållande och ett tidfördriv. Också för att veta vad som händer i mina vänner o bekantas liv.

Den första blogg jag läser på dagen: finns ingen för jag har inget system. Nån som länkat sin blogg på Facebook och har en intressant rubrik, typ.

Den här typen av blogg saknas: analyserande samhällsbloggar kan jag ibland sakna i Svenskfinland. Och fler regnbågsbloggar.

Det här skrivs det för mycket av i bloggar: inget. Det är ju det som är så himla bra med bloggar, att man får gotta ned sej i precis vad man vill och får skriva exakt så mycket man vill i sin egen blogg.

Blogg eller vlogg: blogg, men vloggar kan vara kul också! Eller liksom, korta klipp med texning är nice.

Atmosfären i den finlandssvenska bloggvärlden är just nu: bra, tror jag?

Det här tycker jag om sponsrat innehåll: det är väl upp till var och en, tänker jag. 

Mitt mål med min blogg är: jag har nog inget mål. Kanske ibland att sprida kunskap och ibland att försöka vara rolig. Men mest bara ÄR min blogg.

En bloggare jag vill byta liv med för en dag: jag vet faktiskt inte. Kanske Ellen för hon har så fina katter.

 

Morgonlistan

Det bästa med morgnar är: när Quentin kommer och kurar ner sej i armhålan.

Då stiger jag upp: vanligtvis mellan halv åtta och nio. Lyxen med att kunna jobba distans.

Det här äter jag till frukost: har aldrig varit någon hejare på frukost, tidigare drack jag oftast bara en kopp svart kaffe varje morgon. När jag blev gravid började jag tvinga mej själv att äta frulle, dels för att det säkert är bra för bebin, dels för att jag börjar må illa annars. Så ofta äter jag rostade rådbröd med ost och gurka och dricker te till. Har inte haft sug på kaffe heller sen jag blev på smällen.

Det första jag gör på morgonen: klappar Quentin och sen somnar jag ofta om.

Den perfekta morgonen ser ut så här: vaknar, får ligga kvar i sängen, somnar om, vaknar igen, stiger upp, kokar te, läser hesari, lyssnar på morgonmusik, går tillbaka till sängen.

Så här länge tar det att göra mig klar för skola/jobb: Från en halv till en timme. Men när jag jobbar hemifrån så stiger jag bara upp, tar på mej mysbyxorna och sätter mej framför datorn.

Mitt alarm på telefonen är: Norah Jones Come away with me.

Mitt bästa tips mot mogontrötthet: har inget, hjälp! Morgontrötthet är mitt största gissel!

torsdag 7 september 2017 - 13:35

HEITANEN & HENRIKSON s02

FullSizeRender 2

Min favoritbokpodd Hietanen & Henrikson är tillbaka för säsong två! Lyssnade förstås redan på första avnsittet och fick massor läspepp.

Här följer mina svar på Idas och Annes läslista.

 

1. De här böckerna ser jag mest framemot att läsa under hösten
Jag läste just den jag såg MEST framemot, Westös Den svavelgula himlen. Jag ÄLSKAR hans Helsingforsböcker så mycket att jag dööööör! Nu läser jag Johanna Holmströms Själarnas ö och till följande på listan ligger Eva Frantz Blå villan.

Jag ser också jättemkt framemot att läsa Koko Hubaras Ruskeat tytöt, som jag står i privat lånekö till.

2. Den här boken önskar jag att alla skulle läsa
Jag skulle säkert svara Hubaras Ruskeat tytöt om jag läst den - och om jag känner mej själv rätt. Men annars tänker jag väl Århundradets kärlekssaga pga kärlek, sorg och underbarhet.

3. Mina favoritböcker
Westö förstås, men storfavorit är fortfarande Monika Fagerholms Den amerikanska flickan.

4. De här böckerna tröstar mej
När jag var deppig för tre år sen så fann jag mkt tröst i Maria Turtschaninoffs Anaché (mer om det i en Sevendaysbilaga snart!).

5. Det här blir årets julklappsbok
Kanske Ted & Kajs Zoo? Själarnas ö och Svavelgula himlen också tänker jag.

6. Den här boken läser jag om och om igen
Jag läser faktiskt sällan böcker igen, men poesi bläddrar jag gärna i flera gånger. Tikkanens Kärlekssaga, Moliis-Mellbergs A och E Södersgrans dikter, för att nämna några.

söndag 3 september 2017 - 11:23

EN HISTORIA I BOENDE

Min Twitterkompis hade postat en rolig tråd som jag läste imorse. Jag vill göra samma sak!

Så voilá, här får ni en historia i mina hem genom Google street view.

 

Screen Shot 2017 09 03 at 10.57.43

Det här är Tistronhagavägen i Petalax. Några hundra meter in längs med den här vägen bodde min familj när jag föddes (Google street view har tydligen inte varit där).

Jag försökte hitta nåt gammalt foto där hela huset skulle synas men det är tydligen omöjligt. 

FullSizeRender

Här är jag och mamma utanför huset nångång i början på 1980-talet. Det var (är fortfarande) ett rödtegelhus byggt på 70-talet. Inne var väggarna, golven och taken trä. Ganska mysigt när en ser på gamla bilder från barndomen, rätt trist när en var tonåring och träet började mörkna och hade en massa häftstiftsmärken.

FullSizeRender 1

Här ser man väggarna och golven, så där såg de ut hela min barndom. (Bild från mitt dop i januari 1981 tillsammans med mina bröder Jussi och Jaakko.)

 

Screen Shot 2017 09 03 at 10.58.33

När jag var nio skildes mina föräldrar och jag och mamma flyttade till Vasa. Min mormor och morfar bodde i det här huset då, fast det var rött och det stod flera stora vackra lönnar framför det. Mormor och morfar bodde i övre våningen och hyrde ut tre lägenheter i nedre våningen, i en av de lägenheterna bodde jag och mamma i flera år.

Kuriosa: i samma lägenhet har typ alla av mina mostrar och morbröder nångång bott. Eller inte vet jag alla, men flera av dem.

 

Screen Shot 2017 09 03 at 10.59.18

När jag var elva hade min mamma träffat en man som bodde i Sverige och de skulle gifta sej. Jag och mamma flyttade till Finspång där min styvfar Matti bodde. (Ingen google street view där, väldigt skumt).

Först var hela flytten och ny skola spännande, men jag kände mej aldrig riktigt som hemma där. Jag hade ett par goda vänner men mest kände jag mej utanför och konstig. Så när jag var 13 flyttade jag tillbaka till Petalax.

Screen Shot 2017 09 03 at 10.57.32

Min pappa och mina bröder bodde kvar i rödtegelhuset på Tistronhagavägen och jag flyttade in med dem och började en ny skola igen. Som tur kände jag många av mina skolkompisar eftersom jag ändå gått med dem i lågstadiet. Rätt tufft ändå, måste jag ju medge.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.01.07

När jag var 16 kände jag att jag måste få något eget, det började kännas tungt att leva ensam med tre vuxna män som hade sina egna liv. Det jag förresten minns bäst av min tid med pappa och bröderna är hur Jussi väckte mej varje morgon före skolan - jag var världssämst på att stiga upp.

Jag flyttade till en liten etta i byn, socialen stack till hyrespengar och jag hade kort väg till gymnasiet. Det var en spännande frihet. Mamma ringde mej varje morgon för att se om jag vaknat - jag hade telefonaktie och trådtelefon.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.01.50

När jag fick körkort flyttade jag till Vasa för att bo med mamma och Matti ett tag, de hade då också flyttat tillbaka till Finland. Vi bodde i församlingens lägenhet för Matti jobbade som el jefe-vaktmästare i Trefaldighetskyrkan.

 

Screen Shot 2017 09 03 at 11.58.55

Efter studenten jobbade jag ett tag och bodde i en trähusetta på Urmakaregatan i Vasa. Jag började studera emellanåt, men upplevde min första depression och låg mest i sängen och tittade på tv dag ut och dag in. Inga supergoda minnnen från den lägisen.

Screen Shot 2017 09 03 at 12.51.31

Under ett halvår var jag i Danbury, Connecticut och agerade barnflicka åt två små pojkar. Jag kommer verkligen inte ihåg vad gatan jag bodde på hette, men kanske det var Spring street, lite så här såg det nog ut.

 

Screen Shot 2017 09 03 at 11.07.54

I min desperation efter mål och mening med livet sökte jag sen till en folkhögskola, Länsi-Suomen Opisto i Huittinen. Där läste jag english drama i ett år och det var kanske en vändpunkt kan man säga. Jag vet att man brukar säga att folkhögskoleår kan ändra ens liv och att det är så uuunderbart och det låter så klyschigt och äckligt. Men det här var faktiskt både ett ljuvligt och ett insiktsfullt år. Visst var det lite hemskt emellanåt också, men mest givande.

Jag bodde på internat, och en del av internatet var en bit bort från själva skolan i ett egnahemskhus. Aurinkolehto tror jag huset hette. Där bodde jag med fyra andra tjejer och en kille. Jag har kontakt med en person fortfarande från det här året, resten är jag väl Facebookkompis med men inte så att vi ever skulle ses.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.11.01

Efter året i Huittinen bodde jag en sommar hos mamma och Matti, som nu hade flyttat till en lägergård i Korsholm. Lepikon leirikeskus hör till Vasa församling och Matti var nu vaktmästare där. Det är ett rätt underbart ställe vid vattnet, en ser Replotbron från vardagsrumsfönstret och det finns strandbastu och brygga. Ja och en hel lägergård vägg i vägg där det är skribaungdomar så gott som hela sommaren.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.11.37

Efter folkhögskolan hade jag sökt till Arcada för att studera media. Då var media- och teknikinstitutionerna i Norra Hagalund, och jag och min kompis Carre flyttade till Mattby. Vi började på samma klass och det var tryggt att ha någon en kände med sej. Eller ja, vi kände ju inte egentligen varann innan vi flyttade ihop, men vi hade ändå stöd av varann.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.12.15

Efter ett år flyttade Carre ut och jag fick en etta i Mejlans. Den hade textilväggar och ett loft. Starkaste minne: jag var och drog ut två visdomständer och hade så fruktansvärt ont att jag inte kunna äta annat än tomatsoppa i flera dagars tid. 

Jag köpte också min allra första dator när jag bodde här, det måste ha varit ca 2004.

Kontraktet låg på ett år och sen var jag tvungen att hitta nytt.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.13.03

Ettan jag bodde i på Skarpskyttegatan var alldeles supermysig. Den hade en liten arbetsvrå för dator och köket kunde man stänga in i en skrubb. Det fanns ingen dusch, så ville en inte duscha med handduschen var en tvungen att ta hissen upp till sjätte våningens bastu.

Kuriosa: när jag bodde här hängde jag jämt och ständigt hos mina kompisar Mia och Mick som bodde på Roban, i samma husbolag som jag och Mira bor i nu. Och nu bor min kompis Lina i huset bredvid det jag bodde i Skarpskyttegatan. Det känns som nånslags cirkel sluts när jag går samma väg nu som 2005 från Roban, genom Johannesparken till Skarpskyttegatan för att plocka upp Lina för våra promenader.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.13.29

Det ettåriga kontraktet tog slut på Skrapskyttegatan och jag fick ett långt kontrakt på Porthansgatan. Det var en ljus, ganska trist, men rätt bra planerad lägenhet. Här bodde jag i några år, med ett litet avbrott för utbytesstudier i Shanghai.

I Kina finns ntaurligtvis ingen Google street view tillgänglig, men jag kan berätta så mycket att alla utisar var inträngda i ett hörn av kampuset, alla i samma byggnad. Det var ett litet rum med säng, bord och toalett. Ungefär det en behöver.

Jag hade världens långsammaste laptop, som då kändes supermodern, och med MSN höll jag kontakten till mina vänner i Finland.

Jag kom tillbaka, studerade ett tag till och sen började jag jobba på heltid. Jag köpte ett torp i Petalax och what do you know, en dag bestämde jag mej för att jag skulle flytta dit. (D'oh.)

Screen Shot 2017 09 03 at 11.15.14

Lillstugon hette torpet. En alldeles ljuvlig liten mormorsstuga, men den låg fan mitt i ingenting.

Knappt ett år tror jag att jag bodde här. Hälften av den tiden med min boyfriend från Jeppis. Sen blev vi trötta på skogen och fälten och flyttade till Vasa.

Screen Shot 2017 09 03 at 12.21.57

Vi fick ett andrahandskontrakt i ett av de få gamla stenhus med lägenheter som finns i Vasa. Det var en superfin lägenhete som var möblerad till hälften - och hade ett Smeg-kylskåp. Lyckan var gjord.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.16.29

Nåh, så gjorde vi slut. Jag var tvungen att snabbt som attan hitta en lägenhet och fick ett VOAS-rum i ett trevligt husbolag på Kyrkoesplanaden. Det var ändå inte optimalt att bo med en fullständig främling när en var närmare 30 än 20, så jag lirkade med min kusin och bästa vän Linnéa och fick henne med på att flytta ihop med mej.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.17.05

Vi fick en 90 kvadratare bara ett kvarter från mitt VOAS-rum som vi fick måla precis som vi ville. Vi hade en rosa salong! 

Fatta att vi betalade 900 euro för lägenheten, den hade två vessor och två balkonger. Drömmm.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.17.58

Sen hände det sej att jag började kila stadigt med min gamla studiekompis och flyttade hem till honom i Alberga. Jag hade kommit in på Soc&Kom och började min journalistbana.

Kuriosa: under min studietid tillbringade jag mycket tid i denna samma lägenhet eftersom jag då kilade stadigt med en kille som bodde i ett rum där. Dessutom var jag bästis med killen jag senare blev ihop med och som actually bodde i/ägde lägenheten. Så det finns ganska många olika sorts minnen från den lägenheten.

Summa summarum: jag trivdes aldrig i Alberga. När vi sedermera gjorde slut flyttade jag till Rödbergen, och har hållits här sen dess. Inte av något principskäl, det har nu bara blivit så.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.20.46

Här börjar också någon sorts vändpunkt. Jag flyttade till min ljuvliga, men hutlöst dyra, etta på Båtsmansgatan och bodde där i flera år. Burspråket bredvid personen som dammar matta i fönstret var mitt.

I den här lägenheten har det hänt så mycket att jag vet inte vad! Nya vänner, fester och efterfester, djup ångest och förfärlig oro, pengabekymmer, kärlek, flings, bästisar, rakade huvuden, spagetti med ketchup, allt allt allt. Det här är faktiskt ett superkärt ställe för mej inser jag nu.

Sen råkade jag i misstag hitta en billigare lägenhet när min kompis My sökte nytt hem.

Screen Shot 2017 09 03 at 11.21.26

Huset ser kanske inte ut för mycket, men det var ett fantastiskt husbolag med SIMBASSÄNG. Lägenheten var väl planerad och hade en stor inglasad balkong.

Det här var både en fin och en hemsk tid, kärlek och depression och kärlek igen och Quentin kom till mej när jag bodde här.

Sen träffade jag Mira och vi bestämde oss att som riktiga vuxna flytta ihop i ett riktigt hem.

EDIT!

Screen Shot 2017 09 03 at 13.15.47

Fast först var jag ju i Göteborg ett tag! Där bodde jag en bit utanför stan som inneboende hos Sami. Det var väldans trevligt, fast nåt sammanhang fick jag aldrig i Staden. SLUT PÅ EDIT!

 

Screen Shot 2017 09 03 at 11.22.52

Nu bor vi i en så gott som perfekt lägenhet på Roban. I huset bredvid Swengi dock, så det kommer en del oönskade ljud till och från, och köket är så litet att två personer knappt har rum där samtidigt, och för tillfället är hela Roban uppgrävd men FÖRUTOM det har vi nu ett perfekt hem.

Nästa lägenhet blir väl då säkert en radhustrea i östra Helsingfors nånstans, kan jag tänka mej.