Vad jag kommer att sakna för att jag hatat det

måndag 31 juli 2017 - 21:16 | 0 Kommentarer

Först av allting kommer jag att be om ursäkt för att denna skrivning inte kanske kommer verka så logisk. Att sakna saker man hatat. Vah?? Jag vet, jag vet. Idrottare är inte alltid rationella. 

Jag har under senaste veckan mycket funderat på saker jag kommer att sakna då karriären tar slut. Det låter kanske inte så klokt, men de saker jag insett att jag kommer att sakna mest, är saker som jag mest av all hatat under min karriär. De är alla nämligen saker som byggt min karaktär och som format mig som idrottare, som tagit mig till den nivå jag är på. Jag skulle inte tidigare sagt att jag kommer att sakna dem, men när man närmare funderar på vad man uppskattar från sin karriär allra mest, blir det de obekvämaste och omänkligaste sakerna som man allra mest kommer att sakna. 

Till dessa hör bland annat:

Morgonträningar; de oändligt 5:20 väckningarna för att till klockan 6 ta sig i -25 grader till simhallen för att hoppa i vattnet som den tiden känns som långt kallare än 0 grader. Fy fan! Samtidigt inser jag att det är dessa mornar som gjort mig till den idrottaren jag är, och som byggt min karaktär. De har aldrig varit bevkäma. Speciellt svåra var det, som ni säkert kan tänka er, i den värsta puberitetsåldern, då man utan några problem kunde sova klockan runt och annars också var på lite svängadnde humor. Men den ålder är den bästa för utveckling, så det skulle tränas. 

Planerande av tidtabell enligt träning; att hela tiden se till att det finns tid och möjlighet att träna. Var och när man än är. Det är smått jobbigt. I 15 år har jag mer eller mindre byggt upp min kalender efter när och var mina träningar är. Först sen har jag placerat in allting annat i kalendern. Detta har dock även givit mig en egenskap många saker. Jag anser mig nämligen ha 25 timmar på ett dygn om jag så behöver. Det är alltid nu och då praktiskt. Handlar även mycket om att villa och orka också. 

Veckoslut efter veckoslut och lov efter lov av tävlingar och resor; Efter en långa vecka med många träningar, bl.a. med ovannämnda morgonträningar tycker man att veckosluten skulle vara väl tjänta för lite slö. Nej. Det ska tävlas. Och på loven (höstlov, jullov, sportlov, påsklov, sommarlov) ska det tränas. Naturligtvis. Det finns inga bättre möjligheter att träna och tävla då det inte finns annat på dagsschemat. Jag har även tack vare alla tävlings- och träningsresor fått se och uppleva OTROLIGT mycket. Och som vi vet är ingenting mer värt i livet än upplevelser. Dock nästa lov som jag kommer ha efter karriären (jullovet) kommer jag knappast att leta efter en bassäng i första hand. Mark my words. 

 

Varför jag kommer att sakna dessa är även för att jag troligen aldrig mera kommer at vara med om den på samma sätt. Det är förbi. Det gör det sorligt, men även väldigt skönt. Har aldrig och kommer aldrig vara en männsika som just i den stunden då väckarklockan ringer 5:20 skulle njuta av det. Men nu i efterhand kan jag göra det. 

 

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.