När allt går som på Strömsö..

tisdag 6 september 2016 - 21:22 | 0 Kommentarer

Helgens bravader är över. Jag har kunnat samla mina tankar. Tävlingen i Kokkola var ingen stor händelse. Tre kvinnor deltog, en master, en junior och så jag. Mitt mål med tävlingen var att utmana mig själv och enligt mig själv lyckades jag riktigt bra. (BOOM jantelagen)

 

Årets bänkpress planer var följande: 

  • Tävla på säkra vikter i Jeppis för att få en plats på FM. (man måste bänka en viss kg mängd i sin egen viktklass för att kvala till FM)

CHECK

  • Tävla i Kokkola för erfarenhet och prova på vikter jag är osäker på.

CHECK

  • Finska mästerskapen i bänkpress i december

 

Och hittills går ju planerna som smort. 

 

Men jag har ju lovat att jag skulle berätta mera om tävlingsdagen. Jag var nervös redan på fredagkväll och slutade inte vara nervös förrän efter tävlingarna.

Vi skulle stiga upp 7-tiden på lördag för att hinna äta, köra till Kokkola, hinna väga in mig och värma upp innan tävlingen börja klockan 11. Jag fick i mig ett paket kvarg med lite bär. Jag var så otroligt nervös. Vi körde till Kokkola och jag vägde in mig och så satt vi och väntade på att jag kunde börja värma upp. Man vill ju inte börja för tidigt för att då riskera att bli kall innan man ska börja tävla och man måste ändå ha gott om tid att känna på vikterna. Låg på en bänk största delen av väntetiden för jag var för nervös för att sitta.

 

morgonmal

 

Mitt morgonmål, det enda jag åt före tävlingarna..

 

Uppvärmningen gick väldigt bra, 80kg kändes lätt som en fjäder men jag var fortfarande väldigt nervös. 

 

Tävlingarna började och jag inledde med 85kg som kom upp men underkändes för att min fot var i luften. Nästa lyft var 90kg som jag har fått som gymlyft men aldrig som ett acceptabelt tävlingslyft. Och vet ni vad? Det var lätt. För att vara 90kg flög den upp. Och när jag satte mig upp på bänken hann jag tänka "rumpan var i, fötterna kändes stabila och jag följde uppmaningarna, detta lyft är godkänt" innan 3 vita lampor lyste och domarna hade godkänt lyftet.

 

Alltså vilken känsla. Jag hoppade till av glädje och höjde mina armar i luften. BÄSTA KÄNSLAN NÅGONSIN! Jag hade klarat det lyft jag så länge nött på med, som aldrig hade lyckats. Jag sprang till sambon, kastade mina handledslindor och kramade om honom! 

 

tavlingsfrisyr

 

Tävlingsfrisyren flätades som hastigast i bilen..

 

Sen var det bara att ladda om. Mitt tredje lyft skulle vara 92½kg. Något jag aldrig ens testat på. Men varför inte? Jag taggade till tusen och gick fram till bänken. En av killarna som ändrar vikterna mellan lyften sa något med domarna och fötterna, jag frågade va? men fick inget svar. Och där gick luften ur mig. Tänkte endast på vad killen just hade sagt och låg på bänken som en död fisk. Tappade totalt fokus och 92kg kom inte ens halvvägs upp. 

 

När tävlingen var slut begav sig min hejarklack och jag ut för att äta. Sedan spenderade vi en slapp dag med goda vänner och deras underbara barn. Jag var så trött och slut hela dagen efter all min nervositet så när dagen led mot sitt slut och jag äntligen fick lägga mig ner i vår säng somnade jag direkt.

 

hejarklacken

 

Min fina hejarklack som alltid är med mig på mina bravader..

 

Tävlingslyftet går att beskådas på min Instagram @elinamelie

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar