Liten i maten

torsdag 2 mars 2017 - 21:29 | 2 Kommentarer

Jag snubblade över det här blogginlägget via mitt facebook-flöde nu i veckan. Och kände en strimma av hopp! För vi har ju också ett barn som inte är så glad i mat. Och det är så tungt emellanåt. I synnerhet då man är annanstans än hemma. Då äts det nästan inte alls. Inte är det heller så roligt då man på restaurang beställer en portion pasta bolognese utan bolognese och får en konstig blick tillbaka. Det värsta är att inget hjälper. Inte hot, inte mutor, inte lovvord om efterrätter, inte belöningsstjärnor, inte heller att bara låta det vara (fast kanske jag inte ha lyckats tillräckligt bra med den sista för att det skall hinna ha effekt..). Men månne inte tiden är det bästa. Att bara låta den gå. För växtkurvorna ser bra ut som tur. Kanske det bara är som Project Mama-Katja skriver, att vissa bara har mindre aptit än andra. Att en del barn bara inte är intresserade av mat eller smaker. 

I samma blogg hittade jag också det här inlägget i samma ämne. Också här är igenkänningen skyhög. För det andra barnet äter nog. Och hos oss funkar det inte heller alls med mellanmål för krånglaren! För då kan man vara säker på att det inte äts alls till middagen... Obereonde vad det är som står på bordet. Få se nu hur det skall gå på resan. Tre veckor med "främmande" smaker och inte en eines-spenatplätt så långt ögat kan nå. I värsta fall äts det väl bara croissanter, franskisar och glass i tre veckor... I bästa fall kommer vi hem med några fler rätter som kan sättas till vardagsmenyn. Jag hoppas såå på det senare. Kanske miljöombyte är vad som behövs!? Fast lite känner jag på mej att inte heller det kommer ha någon större inverkan....

ikeaPå tisdagen åt vi middag på Ikea med den följden att typen till höger åt tre pennepastan och kanske tio av mina franskisar. Så det som jag tänkt skulle bli en bra middag där jag slipper laga mat funkade inte riktigt... Sen fick de glass till efterrätt (eftersom jag i min dumhet nämnt dem redan innan...) och när glassen var slut och vi skall börja klä på oss så stiger Hubbe upp på stolen och ropar högt "Mera Glass, Mera Glass". Det tar nog en stund tills jag tar de här typerna på restaurang ensam igen...

 

Kategorier:

Småbarn

2

Kommentarer

  • A

    03.03.2017 07:23 (7 månader sen)

    Vi har smama "problem" i familjen, och tråkigt nog äter alla tre av våra barn dåligt/lite. I början var vi nog stressade, men nu tar vi det lugnt och erbjuder för det mesta nya saker, men har alltid sånt vi vet att de äter som backup. (iblands känns det som om rostat bröd, spenatplättar, äppel, drickyoghurt och glass... och spagetti och potatismos är det enda barnen äter. Barnen har några enstaka favoriträtter, men de är ju såklart inte samma, så då den ena äter korvsoppa bra, äter de två andra pytte lite) Det positiva är, att vår äldsta började äta mycket i förskolan då han började där förra hösten. Det känns ju dock lite lustigt att barnet kan äta 3 portioner i förskolan, men hemma duger maten inte? Tråkigast är det nog att försöka hitta på mat att äta i vardagen. Jag är ofta ensam med barnen på kvällarna, och skulle ofta inte orka tillaga mat efter dagis dag, då barnen sällan äter något. På fester/släkt är detta ofta ett "stort" problem ännu, och som förälder får man nog förklara tusen gånger att barnen inte behöver äta upp maten (vi har alltså också försökt alla knep) Men förhoppningsvis! Går det framåt, och mina och dina barn börjar äta bättre som större! :}


  • saara

    03.03.2017 10:54 (7 månader sen)

    .. Och så kan det bli värre också! Just nu är vår kräsna 5-åring i en fas då han inte ens äter sådant han i vanliga fall nog äter och tycker om och det gör mig gaaalen (vilket jag tror är hela syftet med detta trotsande) man borde väl bara ignorera och låta honom vara oäten, men nog är det ju svårt! Har iaf bestämt mig för att att laga vad jag vill till mat och inte beakta huruvida herrn kommer att äta eller ej, han kommer inte att svälta ihjäl. Får trösta mig med att vår storasyster har blivit jätteduktig på att äta i och med att hon börjat skolan (smaka har hon då igen alltid varit bra på). Dessutom hoppas jag på att vår minsting som så småningom börjar inledda sin matkarriär kommer att vara ett sådant där barn som äter allt, dessutom gärna och i ordentliga portioner, någon sådan unge har vi inte haft hittills! ; )


Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.