torsdag 6 juli 2017 - 13:36

Veckans lista: Inredning

bloggenhemma

Vår matplats i vardagsrummet. Med favoritmattan och mitt omfixade vitrinskåp. Tavlan har Maken och jag fått i bröllopsgåva och bordet är ett gammalt Artek bord som tillhört Makens mormor. 

Inredning för mig är: En stor hobby. Jag älskar att fundera över nya lösningar. Fixa om möbler. Byta plats på nåt och piffa stilleben på vardagsrumsbordet och hyllan. Eller att få inreda och fixa i barnens rum. Tyvärr har jag inte alls tiden eller ekonmin för att förverkliga alla drömmar och planer som jag har i huvudet. Men lite grann i taget och så småningom. Det tycker jag också om. Att hemmet hela tiden förändras. Att man aldrig blir riktigt färdig.
Jag skulle beskriva min stil i hemmet som: Vit, beige och nordisk kanske?! Loppisfynd blandat med lite arvegods och några ikeamöbler. Lite halvfärdigt i några rum. Båda sovrummet och barnens rum känns inte alls klara än....


nymatta3Vardagsrummet sett från trappan. Kuddarna i soffan och grejerna på bordet ändras minst tio gånger per år. Jag älskar att byta ut dem för att få lite förändring hemma. Det är det mesta med en neutral bas. Att det går så lätt att förändra.

En inredningspryl jag ångrar att jag köpt: Nåt nytt kuddöverdrag kanske?! Man behöver liksom inte 10 olika när man har bara fyra kuddar i soffan. Men jag har blivit bra på att sälja vidare de grejer jag inte längre har framme eller gillar så mycket. Ljusstakar är en annan grej jag har lite för många av kanske. Men å andra sidan är det en sån där enkel och bra grej att byta på bordet och vips känns hela rummet som nytt.
Min favoritsak i hemmet: Kanske vår vardagsrumsmatta?! Eller mitt självfixade vitrinskåp?! Eller stringhyllan?
Så här vill jag ha mitt hem: Rofyllt, ljust och hemtrevligt. Helst städigt hela tiden, men det sker typ aldrig i en barnfamilj...


barnrum2Barnrumsinredning är kanske den roligaste inredningen eftersom det känns som att det är mer fritt att inreda med kul idéer och grejer. Fast samtidigt måste det fungera och vara praktiskt!

Den bästa inredningsdesignern: Den enda jag kommer på är svenska Lotta Agaton?! Jag gillar också Smulans stil jättemycket!!
Hade jag en miljon att lägga på inredning: Så skulle jag fixa de här tapeterna i barnens rum. Och ett sånt här slotthörn. Jag skulle fixa vår terass med nya möbler och piff. Sovrummet skulle också få sej en liten makeover. Och så skulle jag remppa vårt kök och badrum. Kanske lite i den här och den här stilen. 
Det finaste hemmet jag sett:  Jag kommer faktiskt inte på nåt enskilt hem?! Men på mina Pinterest-tavlor har jag pinnat vackra inspirerande hem i åratal. Pinterest är oslagbart då det kommer till inredningsinspis. 


brudsloja1Buddha härstammar från Indien då Maken jobbade där en tid. Iittlavasen fick jag i studentgåva. Ljusen är Enjoy Candles och tavlan har Nora Poppius målat. 

En inredningsstil jag inte förstår mig på: Jag är väl inte så förtjust i vinröd sammet, mörka trämöbler eller gulddetaljer när det kommer till inredning. Eller djurprints! Men annars så tycker jag det mesta kan vara fint, även om jag kanske inte skulle vilja ha det så just hemma hos mig. Det är ju bara tråkigt om allas hem ser likadana ut. 

barnrum3 horzMina bästa inredningsgrejer är faktiskt de som jag fixat till själv. Som den här lilla vimpeln i barnens rum och gunghästen. Tyvärr har jag inte alls tillräckligt med tid för hemmapyssel och DIY:s just nu känner jag. 

lördag 1 juli 2017 - 10:50

Möhippa som smyggravid

Facebook informerade mej om att det är exakt fem år sedan jag firade mina polttare tillsammans med alla mina vänner. Jag är inte säker på om jag någonsin bloggat historien om min möhippa. Grejen är nämligen den att jag inte alls blev överraskad och istället var det jag som förde alla mina vänner bakom ljuset hela dagen. Två dagar innan plussade jag nämligen på ett gravidtetstest och en liten Hubbe hade börjat gro i min mage. Maken var på jobbresa i Indien och hade varit borta ren i nästan tre veckor. Jag blev ju aningen chockerad av graviditetsresultate eftersom jag verkligen inte trodde att jag var gravid. Det var liksom inte meningen att det skulle ske innan bröllopet i augusti. Efter att jag ringt Maken (som inte kunde prata med mej då han väntade jobbsamtal!) ringde jag min syster Matilda och sa att hon måste komma till oss nu. Jag angav ingen orsak men hon fattade ändå. 

Ungefär tre minuter efter att Matilda kommit hem till oss så pressade jag ur henne att det var mina polttare på veckoslutet. Jag hade redan anat det en stund men jag kunde ju inte veta säkert.... Eftersom jag inte ens sett Maken ännu efter graviditetschocken och jag då var i supertidigt skede av graviditeten var det inget jag ville avslöja till alla mina väninnor ännu. Så det behövdes en masterplan. Tillsammans med syrran bestämde vi att jag har "urinvägsinfektion" och äter antibiotika som har antabuseffekt och därför inte kan dricka någon alkohol. Jag var nog inte allt för säker på att det skulle gå igenom. Men Matilda meddela gänget på Facebook att nu är det nästan kris, Hanna har urinvägsinfektion. Några ville ändra datum men hon lyckades avstyra de planerna. 

Och vilken tur att jag är en så pass bra skådespelare! Jag lyckades spela överraskad och smått kissnödig hela veckoslutet. Ingen av mina vänner genomskådade bluffen. Jag berättade inte ens för mina två brudfrämmor eller till min andra syster. Bara Matilda och dåvarande grannen Madde visste. Hon var också gravid och jag kunde inte hålla mej när vi sågs på fredagen. Jag kan inte fatta, än idag, att det gick igenom så bra. Den enda som misstänkte något var min kusins Man som studeradet till läkare. Men min kusin bara svarade honom att nej nej, det är inte möjligt att Hanna är gravid, Eric har ju varit i Indien i tre veckor... 

På bröllopet, fem veckor senare, visste några fler, me de flesta av mina vänner fick veta först efteråt. Vi ville hålla oss till efter rutinultrat då man säkert visste att allt var som det skulle. Och även om det inte var planerat att jag skulle vara gravid på vare sej min möhippa eller mitt bröllop, så gjorde det faktiskt ingenting! Jag hade hur roligt som helst även utan minsta droppe skumppa. Istället kommer jag ihåg allting så bra det går. Förs på honeymoonen i Italien med alla goda rödviner, ostar och lufttorkade skinkor störde det en aning att man inte kunde njuta dem fullt ut. Men men, det här betyder bara att vi måste åka tillbaka till Italien en annan gång så att jag kan äta och dricka allt jag missade senast....

polttareTemat på min möhippa var "The Perfect Housewife". Här sålde jag hembakade cookies till ett turistpar.

polttare1Förlåt att jag lurade er, världens finaste vänner <3

 

 

fredag 30 juni 2017 - 11:04

Kärriären som inte riktigt fått fart än

Jag fortsätter svara på frågestunden!

Ano undrade: Sku va intresserad att veta lite om din karriär. Du behöver inte berätta specifikt var du jobbar men lite hur det hela kom till. Visste du alltid vad du ville studera? Fick du genast jobb efter studietiden? Har du jobbat på samma ställe enda sedan du blev färdig med studierna? Hur långt in i karriären var du då du fick barn?

Jag är äldsta barnet i min familj. En typisk duktig flicka. Jag hade alltid lätt för mej i skolan och klarade mej bra utan destu större ansträngning. Båda mina föräldrar har universitetsutbildning så det kändes som det logiska valet också för mej. Men i slutet av gymnasiet när det där med vidarestudier blev aktuellt, var jag inte alls så säker på vad det var jag ville bli. Det enda jag visste säkert var vad jag inte ville bli (läkare, ekonom och diplomingenjör). Så juridiska kändes som ett bra val just då. Lagom överambitiöst för en duktig flicka som mej. Med bra möjligheter att jobba med många olika saker tänkte jag. 

Så där nu i efterhand skulle jag nog inte välja juri på nytt. I början trivdes jag nog bra. Och jag har fått så fina vänner från studietiden. Jag satt med i ämnesföreningens styrelse och blev ganska påverkad av alla advokatbyråernas påtryckningar på studerandena. Just då trodde jag nog att jag skulle jobba på advokatbyrå med affärsjurdik och satsa på karriären. Sälja min själ och jobba en massa och bli rik som ett troll. 

Under mitt fjärde studieår åkte jag (och Maken) till Thailand på utbyte. Där läste jag International Business som biämne till magistersstudierna. Och tappade helt totalt inspirationen för att studera vidare när jag väl kom tillbaka till Finland igen. Jag insåg att jag troligen inte alls ville bli jurist. Men hade då redan studerat fem år och ville förstås inte kasta bort all den tiden och energin jag redan lagt ner på juridiska. Jag hade just fått ut min kandidatpapper och hade inte många studiepoäng kvar till magistern, nästan bara gradun. Samtidigt fick jag jobb på banken jag jobbar på nu. Först på kontor som sommarvikarie. Och sedan senare på hösten som heltidsanställd på Finansieringsavdelningen, där jag ännu är kvar. 

Att skriva gradu som heltidsarbetande totalt oinspirerad studerande var sannerligen inte lätt. Jag hade så svårt att motivera mej själv att skriva. Och så blev jag gravid efter att ha jobbat i cirka ett år, bara fyra månader efter att jag fått fast tjänst.... När Hubbe var 1½år och Maken tog ut sin Pappaledighet skrev jag klart gradun under en väldigt intensiv vecka. Sen blev jag gravid igen. Och under våren 2015, med Lillasyster i magen, fick jag äntligen ut mina magisterpapper från uni. Något jag är så stolt över att jag ändå slutförde! Det känns så fint att kunna kalla sej juris magister.  

Så där annars har det liksom bara blivit som det blivit med karriären hittills. Det kändes tryggt att ha en fast tjänst när man väl "skaffade" barn. Och jag har varit så tacksam och glad över att ha ett jobb som gör att jag kan jobba bara 60%nu när barnen är så pass små. Men jag funderar nog rätt mycket på "vad jag vill bli när jag blir stor". Så smånigom känns det också som att jag gärna skulle ha lite mer utmaningar på jobbet. När hemmafronten så tillåter så är det ju både skönt och roligt att få användning för sin hjärna lite emellanåt. Men att kombinera två små barn och karriär är nog inte så lätt. Så kanske jag nu tar en sak i taget och bygger karriären lite sakta men säkert. Jobb är ju ändå en så stor del av livet, så visst skulle det kännas bra att hitta något man verkligen trivs jätte bra med.

tikau1Inte helt dagsfärsk bild, men här såg jag nu i alla fall lite mer businessminded ut, än som den helylle hemmamamman jag mest varit de senaste fem åren...

söndag 18 juni 2017 - 20:21

Mer svar

Här kommer ännu fler svar från frågestunden. De här är svar på de frågorna som jag känner att inte kräver ett helt inlägg per svar. De som ännu blev obesvarade är nog på kommande, men de får egna inlägg senare!

Känner du dig klar med två barn eller skulle du vilja ha flera?
Man skall aldrig säga aldrig. Jag känner att jag är väldigt klar för tillfället. Saknar inte en spädis i vår redan nu intensiva vardag liksom. Men å andra sidan känner jag att jag nog kanske vill ha en bebis till en dag. Bara inte idag. Kanske om 3-4år?! När Hubbe och Lillasyster är lite större och mer självgående. En liten sladdis för att göra det hela en sista gång med känsla liksom. Det känns dock som att det logiska och ekonomiskt fiffiga skulle vara att stanna vid två barn. Men men, the heart wants what the heart wants, och inte är det alltid logik som gäller då. Både Maken och jag kommer från familjer med fler än två barn, det tror jag också påverkar stort här. Men sen kan man ju inte heller ta det för givet att man kan få glädjen att ens kunna bli gravid en tredje gång, även fast det gått lätt hittills. Just nu planerar jag dock definitivt inte att bli gravid!

Hur tror du att ditt liv ser ut om 5 år?
Ja, det beror väl på hur det går med den där eventuella trean då?! Antingen är jag kanske hemma igen. Eller så jobbar jag på nåt spännande jobb. 

Det här är värsta nördfrågan men jag är nyfiken på om du ännu spelar Pokémon Go? På vilken level och hur många har du i din pokédex? Ekenäs är ett ypperligt resmål för pokémonjakt, se det som ett tips :) Jag kämpar för tillfället med att komma till level 30, ca 30 000 xp kvar...
Jag har inte spelat nu på typ två månader. Tappade helt gnistan efter att Maken var Pappaledig och spelade så mycket att han gick om mej i hästlängder. Sen var det inte lika roligt längre. Jag kom inte fatt fastän hur jag än försökte. Och han har bara sån tur hela tiden med alla ägg och allt. Så jag gav lite upp. Nu verkar det dock komma nya uppdateringar igen så kanske jag borde ge spelandet ett sista försök?! Jag är just nu på level 26 och har 192 st pokemons

Min favoritfråga till andra tvåbarnsföräldrar: Hur kommer barnen överens just nu? Vad gillar de att sysselsätta sig med tillsammans?
Det varierar storligen från dag till dag. De senaste veckorna har det kanske varit lite mer gnabb än vanligt?! Kanske för att de börjat leka mer tillsammans också. Men ju mer Lillasyster pratar destu bättre går det tycker jag. Även om hon nog kan vara en sån typisk lillasyster om hon sätter den sidan till, överdriver och spelar för att skuldsätta storebror... Som kan vara en riktigt typisk storebror han med, bossar, bestämmer och kör med Lillasyster! De leker ibland fantasilekar tillsammans, leker i lekköket, i en koja eller med duplon. Ofta måste jag nog finnas ganska nära och lite lotsa och guida för att det skall fungera alldeles smärtfritt. Lillasyster vill allt som oftast göra exakt samma som Hubbe gör, så ibland går han upp ensam för att få leka ifred. Båda tycker också om att rita eller modellera tillsammans. Ofta leker de också tillsammans men mer bredvid varandra än med varandra. Men allt som funkar är hemåt tycker jag, och jag försöker uppmuntra fina lekar så mycet jag bara kan.

bloggenkaffepausBonussvar: Sånt jag tycker extra mycket om, kaffepauser och lugna stunder samt vackra små blommor.

torsdag 15 juni 2017 - 20:28

Hur det kommer sej att vi bor där vi bor

Jag fortsätter bena av kommentarerna från frågestunden. Sofia undrade om vårt boende, hur vi tänkte när vi köpte vårt hem, vilka kriterier vi hade och ifall de har ändrats och ifall vi trivs. I höst blir det fyra år sedan vi blev bostadsägare för första gången och flyttade in i vårt radhus. Det hela gick sist och slutligen väldigt snabbt. Vi bodde på hyra och visste att det snart skulle komma rörrenovering till lägenheten vi bodde i. Så en söndag åkte vi på visningar, tror vi såg kanske sju ställen på samma dag. Efter några veckors etuovi-surfande hade vi kommit fram till var vi skulle kunna få det vi ungefär ville ha, till ett pris som vi borde ha råd med. 

Våra krav var: bastu, egen gård, minst två sovrum och gärna i sådan skick att man inte skulle behöva börja med några större renoveringar. Sedan drömde jag också om hjälpkök vilket också uppfylldes även om det inte var något egentligt krav. "Vårt" hus var det sista vi var och titta på den dagen. Hubbe hade somnat i bilen och vi gick in utan honom men med babylarmet i handen för en snabbtitt. Och det kändes liksom bara rätt. På alla andra husen hade vi bara hittat fel. Här fanns inga större fel. Det var dock flera andra intresserade. Men eftersom vi inte hade något eget som vi måste sälja först så kunde vi göra snabb affär. Det gjorde så att säljarna valde att sälja till oss. 

Området valde vi på grund av att vi snabbt och lätt kommer in till Hfors centrum där vi båda jobbar. Samtidigt är det lugnt, grönt och barnvänligt. Men ändå med butiker och service nära. Vi har bil och använder den så gott som dagligen men vi kan också gå till allt vi behöver och på 20 minuter med buss är man inne i stan. Prisnivån på vad vi var ute efter hittade man inte heller närmare centrum än så här. Vi kände att vi fick "mer" för pengarna genom att bo lite utanför istället för att ha köpt en liten tvåa på Drumsö. Eftersom jag dessutom verkligen HATAR att flytta så ville jag gärna hitta något som funkar för en längre tid. 

Det bästa med vårt hem är nog vår egna gård. I synnerhet nu om somrarna. Och så är det underbart praktiskt med ett hjälpkök, eller "rojurummet" som det också kallas. Bastun badar vi också i så gott som varje vecka. När vi flyttade in renoverade vi inget mer än att jag målade väggarna i övre våningen. Så en del grejer är sånt man kanske skulle kunna ändra på, om man skulle orka eller ha råd. Som att piffa till köket med nya bänkskivor till exempel. Och kaklen i vårt övrebadrum påminner om en Silja Line båt på nittiotalet... Och sen kan det vara så irriterande med två plan emellanåt. Som att allt alltid är i fel våning. Men samtidigt är det här vårt fina hem. Vårt första boende som vi äger själv (eller tillsammans med banken då...). Trivs gör vi absolut!

Våra krav har nog inte ändrats sedan fyra år tillbaka. Men visst saknar vi båda att bo i stan, speciellt om vintrarna känns det lockade att bo mitt i smeten, och det känns som att vi bor så långt borta från allt. På sommaren väger den egna gården upp på ett helt annat sätt. Men det är så mycket annat vi skulle måsta pruta på för att bo i stan så det känns ändå inte riktigt realistiskt eller aktuellt det heller. Men drömma kan man ju alltid. Jag drömmer om kakelugnar, eller ens en öppen spis! Egna rum till barnen blir också ett aktuellt krav inom några år då de börjar skolan. Badkar vet jag att Maken och barnen skulle älska. Och nu då barnen blir större blir det ju också viktigare att fundera på att det finns bra skola i närheten och att skolvägen känns trygg. Ett kök som man själv valt och badrum med kakel som inte går i spygrönt skulle kanske också finnas på kravlistan om en flytt skulle komma att bli aktuell. 

Jag tänker som så angående boende, att man kan ju alltid flytta om det inte blev helt hundra! Och även om det känns stort att köpa eget, ta stora lån och bestämma sej vad man vill så är det ju ändå inte på något sätt permanent. Om man inte vill det då. Klart att man kan bo 30 år i samma lägenhet om man så har lust. Allt som oftast har bostadspriserna i helsingforsregionen gått uppåt så att göra en dålig affär på ett bostadsköp skall nog kräva rejält med otur. Vi gick på magkänslan och den känns nog ännu bra. Det är inte perfekt, men med lite remppa kan det bli det, om vi vill. Men det uppfyller alla de viktigaste kraven. Att äga sitt eget hem är en speciell känsla. Månne ni inte hittar hem ni också! Annars är det bara att bo i minst två år och sedan börja leta på nytt. 

1hemmahosossJag letade efter några gamla bilder från vårt hem och hittade bland annat denna. Vår stora sköna hörnsoffa. 

1hemmahososs1Det bästa med radhuset, att ha en egen gård. Så här såg mina sommarblommor ut för några år sedan. 

1hemmahososs2Vardagsrummet då vitrinskåpet var alldeles nyinflyttat. 

1hemmahososs3När vi flyttade in hade vi bara ett barn. Hubbe var då 8 månader. Nu har vi två! Men ännu ryms vi bra. 

1hemmahososs4Vårt kök hör till de rummen som jag skulle vilja ändra på ifall jag skulle ha lite överlopps på kontot... Gillar inte vare sej kakel, bänkskivan eller metallhandtagen. Men men. Det funkar ju. Och det är inte stryyykfult, bara inte helt så som jag skulle välja det själv om jag skulle få. Vi satsar hellre våra pengar på resor just nu. Man kan liksom inte få allt. 

 

lördag 10 juni 2017 - 09:11

Frågestund och önskeinlägg

De senaste veckorna har jag haft en liten motivationssvacka när det kommer till bloggen. Bloggandet, som jag älskar, har nästan kännats som ett måste. Som en del i min långa to-do-listan som bara måste göras. Och så vill jag ju inte att det skall vara. Så ÄR det inte, inte på riktigt. Jag tycker om att blogga. Tycker om att dela med mej av min vardag. Tipsa om grejer. Inspirera, om inte någon annan, så åtminstone mej själv. Men nu den senaste månaden har jag nog inte varit så inspirerande precis. Men jag tror jag vet vad som skulle hjälpa. En frågestund! Och förslag på önskeinlägg! Så shoot. Vad vill ni att jag skriver om? Och är det något ni undrar? Jag lovar svara på allt och blogga alla rubriker. Handen på hjärtat. Och i samma veva hoppas jag återfå gnistan igen.

 

Så shoot! Alla måste kommentera! Om det så är bara något minilitet ni funderar på!

IMG 2020 Dagens blomtips: Knipsa in några kvistar syren. Gratis och doftar ljuuuvligt!

 

tisdag 6 juni 2017 - 09:24

Miljölistan

Oj oj, den första Sevendays-listan som jag inte riktigt har så stor lust att fylla i. Det här med miljötänk är kanske inte riktigt min starkaste sida. Jag är tyvärr ganska långt från energisparande, eko, närproducerande vegan som man kan komma... Jag har liksom inte energi till det. Jag vet ju nog att man borde. I synnerhet för barnens skull. Men man kan väl inte vara bäst på allt. Miljötänket ger mej faktiskt press och ångest. Hur svårt kan det liksom vara för en att skaffa bioroskis?! Tydligen väldigt svårt. Här kommer nu mina svar. Och jag skäms. Förlåt jorden.

Min inställning till hållbar utveckling: Ganska likgiltig. Jag orkar inte ta in det hela. Orkar inte tänka på att jag förstör jorden eftersom jag kör bil, äter biff och köper kläder på H&M. Orkar inte! Kanske jag orkar skärpa mej när barnen är äldre och jag har mer energi till annat?! Får väl hoppas det i alla fall.
Tre tips hur man minskar avfall: Ta med tygkass till butiken. Inte plocka alla grönsaker i onödiga plastpåsar i matbutiken. Och köpa/sälja grejer på loppis
Mina val som gör gott för miljön: Jag är aktiv både när det kommer till att sälja och köpa grejer second hand! Och ibland åker jag buss. Och så sorter vi åtminstone tidningar och kartong. 
Mina val som gör skada för miljön: Jag kör bil flera gånger i veckan. Jag äter alldeles för mycket kött och mjölkprodukter. Jag sorterar inte bioavfall. 
Jag tycker zero waste-livsstilen är: Väldigt långt ifrån min egen, tyvärr. Jag är sååå imponerad av till exempel Julia! Tänk att det går. Bara man krånglar till det lite för sej så. Själv är jag lite för bekväm.  
En miljöhjälte: De jag nu kommer att tänka på är Peppe, Julia och Petter Stordalens fru! Mej själv kan man kanske kalla antimiljöhjälte.... Suck!

broccoli1Fast jag äter inte kött riktigt varje dag! Ibland lagar jag till exepel de här supergoda broccolibiffarna som är helt vegetarisak. Fast de innehåller nog ägg och ost, så inte veganska ändå. Men bättre än biffbiff ur miljösynvikel ändå, väl?!

vardagsmiddagMer vegetariskt och min favosoppa! Blomkålssoppa. Tyvärr äter ingen annan i min familj den här. Så orka liksom laga bara till sej själv...

spenatsasDen här vitkåls"pastan" med spenatsås skulle också ha varit helt bra ur miljösynvikel om det inte varit för parmesanen och grädden då... Äsch! Men bättre än bolognese i alla fall. Och som sagt, man kan inte vara bäst på allt. 

torsdag 1 juni 2017 - 14:02

Träningslistan

jumppaMitt bästa träningstips för hemmamammor: youtubeträning.

Träning för mig är: Ett nödvändigt ont. Rätt så ofta ett litet stressmoment och ett måste. Men ibland är träningen ett ljuvligt andningshål i småbarnsvardagen. 
Min favoritträning: Att springa på lenkki. Helst med trevligt sällskap. Gratis, lätt som en plätt, man märker resultat snabbt och man får frisk luft på köpet.
Det bästa med att träna: Att man får bättre kondis och därmed mer energi. Jag blir också en gladare typ när jag tränar och vill äta bättre och hälsosammare. Sen är det ju förstås en bonus ifall man blir lite snyggare på samma gång dessutom.
Det sämsta med att träna: Att det är så svårt att ta tag i träningen och bara göra det. Hur kan soffan liksom vara så djup när man tänkt dra iväg och springa. Eller hur kan det vara så lätt att bortprioritera just träningen när man lyckas hinna med allt annat?!
En sport jag skulle vilja pröva: Jag skulle gärna bli yogafrälst. Men gissar att det aldrig kommer ske. För jag tycker yoga är lite för tråkigt. När jag tränar så vill jag har cardio och lite muskler involverat. Annars känns det liksom inte som träning. Fast räknas nu ens yoga som en sport förresten?!
En träningsgren jag inte förstår mig på: Golf. Slå en boll och promenera efter den. Helt idiotiskt. Dessutom tar det sjukt mycket tid. Och kostar svinmycket pengar. Helt meningslöst i mitt tycke. 
Därför tränar jag/tränar jag inte: Jag tränar för att jag vill få bättre kondis och gå ner några kilon. Jag tränar inte för att jag är lat, det regnar, jag är trött, min springdejt avbokade eller för att jag inte hinner eller måste vara med barnen. 
Mina träningsmål: Att springa 10km på under en timme på Midnight Run i september. 

jumppa1Tänk att det skall vara så svårt att få till det, fastän det inte är så svårt egentligen. 

onsdag 24 maj 2017 - 10:23

Skönhetslistan

Det är så bra med Sevendays-veckotema när man har det lite skralt med inspis till blogginlägg. Skönhet och ideal är kanske inget jag funderar på så där jätteymycket till vardags. Men i och med att jag har en dotter så måste jag erkänna att jag blivit mer medveten om hur jag beter mej när det kommer till utseende över lag. Jag har nog alltid varit fåfäng, ända sedan jag var riktigt liten. Men samtidigt är jag lite lat när det kommer till skönhet. Inte en chans i världen att jag skulle se det som lönsamt att stå och föna håret varje gång jag tvättar det liksom. Så, ja jag vill väl se bra ut, men helst skall det liksom gå av sej själv... Inte så lätt alla gånger!

Det här är skönhet för mig: Spontant tänker jag först på smink. Men sen tänker jag natur och vackra landskap. De senare ger mej också mycket mer. Jag orkar inte riktigt med smink. Eller lite solpuder och mascara orkar jag med men inte mycket mer än det.  
Mina bästa skönhetstips: Låt bli att sminka dej några dagar i veckan och tvätta inte håret så ofta. Jag tror att det är bra att låta huden och håret sköta sej själv emellanåt. För oberoende hur bra produkter man använder så rubbar det ändå den naturliga balansen med produkter. Funkar i alla fall för mej, eller?!
Dagens skönhetsideal är: Alldeles för snäva. Man kan liksom inte vara rätt på nåt sätt. Jag tror inte att jag känner en enda kvinna som skulle vara helt nöjd med hur hon ser ut. Och då är alla mina vänner hur vackra som helst. Och visst är det galet att man skall gå omkring och känna sej fel hela tiden, fast man bara ser ut som folk gör mest.  
Jag motarbetar/följer skönhetsidealen på det här sättet: Jag försöker att lära mina barn att alla är olika och att det är bra. Jag har nog själv en ganska bra självkänsla och gillar hur jag ser ut. Jag är stolt över min kropp som klarat av att odla och föda så fina barn, även om jag nog ännu jobbar på att känna mej helt bekväm i bikini. Jag köper nästan aldrig smink och fixar mitt hår kanske max 5-10 gånger per år. Men jag sheivar, noppar och drar nog in magen om jag känner att någon tittar. Och jag försöker klä mej smickrande och så att jag känner mej snygg och bekväm. 
Min skönhetsrutin: Jag orkar inte alltid tvätta bort mitt smink ens. Så kanske 1/3 gånger sover jag med mascaran. Hemska saker. Annars tvättar jag med dermosils ansiktsskum och smörjar med Flows ekologiska ansiktskräm och olja. När jag går i bastun brukar jag lägga en ansiktsmask. Och så använder jag sån där duschkräm som gör att man inte behöver smörja sej så mycket efteråt. Det är lättare nu när det är sommar. Om vintrarna blir jag torr och fnasig överallt oberoende hur jag smörjer. Naglarna fixar jag aldrig och håret tvättar jag en gång i veckan. Torrschampo är super!
Senaste gången jag upplevde skönhet: Hubbe har börjat få fräknar i solen. Det är så fint att jag spricker. 
En person som är vacker: Mina barn är nog de finaste jag vet. När det kommer till kändisar tycker jag Julia Roberts är magiskt vacker!

3ADen dag jag känt mej allra vackrast. På vår bröllopsdag för snart fem år sedan. Fotot är taget av duktiga Nina Ahtola (fotograftips om du själv skall gifta dej i sommar/höst!)

söndag 14 maj 2017 - 19:47

Författarfrukost, eurovision och morsdag

Så har ännu ett veckoslut passerat. Som tur ett riktigt bra ett. Igår fick jag nämligen träffa en av svenskfinlands bloggkändisar då jag gick på ratatas och förlagets gemensamma författarfrukost med Malin Båtmästar. Hon var precis så vass, smart och trevlig som jag hade föreställt mej. Och självklart måste jag köpa med mej hennes nya bok, även om jag inte själv äter glutenfritt. Här hittar ni fler bilder från evenemanget. Vi var inte så många, men jag tycker både stället var fint och diskussionen bra. Jag blir ju själv lite för ivrig i sådana här stunder och höll lite på att ta över hela intervjun av Amanda och Jenna. Heh..Sorry! 

Igår kväll tittade sedan Maken och jag på Eurovisionen. Som sej bör. Jag tycker faktiskt det fanns ovanligt många bra låtar i år. Men också många ovanligt många riktigt usla. Själv röstade jag på Bulgarien, Belgien och Portugal. Maken höll på Belgien och Sverige. Så ganska rätt tyckte vi då... Och perfekt när det är morsdag följade dag så man får garanterad sovmorgon. 

Idag blev jag sedan väckt vid nio med sång, pussar, presenter och fina teckningar. Barnen hade dessutom själva (med Makens assistans) bakat scones till frukost. Och eftersom det varit min dag har vi bara gjort sådant jag tycker om. Det vill säga chilla hemma, varit ute på bakgårde och fixat i trädgården, cyklat till närmsta restuaruang och ätit sushi till middag och kramats mycket. En perfekt morsdag. Jag är så glad och tacksam över att få fira den här dagen. Självklart har jag också grattat såväl Mamma, min Mormor, min Farmor och Svärmor på vår dag. Morsdag borde det nog vara lite oftare känner jag... Kanske tre fyra gånger i året skulle vara bra?! Vem är det man kan skicka in förslaget till? 

naturligtglutenfrittMalins fina fina bok och mina morsdagsblommor.

naturligtglutenfritt1Signerat! Ganska så coolt.