Sockerfritt barn, inte så bara bara

fredag 3 mars 2017 - 09:14 | 9 Kommentarer

Efter att jag bloggat mitt barn och mat inlägg igår så klickade jag in mej på facebook-gruppen finlandsvenska bloggare, där jag stötte på Evas inlägg i debatten barn och socker. Hennes inlägg fick igen sitt ursprung i den här artikeln hos aftonbladet om hur det att man kan ge socker till sitt barn nästintill kan jämföras med barnmisshandel... Jo tack bara. 

Jag vill också vara en mamma med nollsockerlinje. Jag trodde också att jag skulle vara det. Till det att Hubbe var 1,5 år åt han inte sötsaker. Men eftersom han är så selektiv med vad han äter över huvudtaget så är det bara så otroligt härligt när han alls äter någonting. Om det nu innehåller lite socker så orkar jag liksom inte bry mej. En vanlig vecka bråkar vi över mat säkert 10 gånger. Minst. Ibland är det tio gånger på en dag. Då är det liksom bara en vinst att inte behöva bråka. Att alla är på gott humör och äter utan krångel. 

Som med det mesta när det kommer till föräldraskap så tror jag den gyllene medelvägen. Det finns inte något facit, inte något svartvitt rätt och fel. Det som fungerar hos någon fungerar inte alls hos någon annan. Och det viktigaste är att alla försöker förstå det och inte är så hårda mot varandra. Om min son bara äter kaka på kalaset men vägrar den salta maten så kanske det är en vinst för mej, förra gången kanske han till och med vägrade sitta till bords?! 

Det finns en miljon pekpinnar och tips hur man skall göra för att vara en bra förälder. Jag tycker att man skall lyssna lite mer på sej själv och lite mindre på alla andra. Det vita giftet är kanske inte helt svartvitt... Och klart att jag hellre skulle se att mina barn äter broccoli och rawfood istället för Frozen-yoghurt, ketchup och muminkex. Men nu är det nu inte så. Och just nu mår vi alla bäst av att alla äter de som de gillar. Mindre stress för alla inblandade. Alla sätt är rätt! Bara det känns bra. 

mat1På kalas hos oss försöker vi oss på den gyllene medelvägen. Barnen får nog socker och godis. Inte varje dage men lite nu och då. Och jag älskar dem nog mer än allt annat!

 

Kategorier:

Mammaliv Om mig Småbarn

9

Kommentarer

  • ebritti

    03.03.2017 10:40 (3 månader sen)

    Exakt. Gyllene m


  • ebritti

    03.03.2017 10:43 (3 månader sen)

    Blev lite fel i skrivandet. Min kommentar skulle vara. Exakt den gyllene medelvägen med allt. Godis ibland så blir det ingen hysteri... Glass ibland men oftast vanlig mat, dock halvfabrikat ibland....

    • Hanna Stigzelius

      03.03.2017 20:12 (3 månader sen)

      Ja så känner jag också. Det ultimata kanske skulle vara sockerfritt, men för oss går det bara inte. Det är liksom bara onödig stress som jag inte vill ha det.


  • 4-barns mamman.

    03.03.2017 11:07 (3 månader sen)

    Här lever vi enligt devisen måtta med allt. Som du själv skriver, det finns inget rätt eller fel, vi gör alla det som känns bäst och vi gör alla det vi tror är bäst för våra barn och oss själva! Hälsar en 4-barnsmamma.

    • Hanna Stigzelius

      03.03.2017 20:12 (3 månader sen)

      Exakt! Och har man fyra barn så då vet man ännu mer än en som har "bara" två :)


  • Eva - Kakkakaffe

    03.03.2017 11:17 (3 månader sen)

    Fast jag tycker inte att stress är synonymt med att utmana sig själv/söka alternativ/vara öppen för förändringar. Många gånger är det bara lättare att slå ifrån sig än att försiktigt, någonstans pröva. Byta ut och göra små förändringar när det känns bra. Nu har jag själv en sjukdom i bagaget som lättare motiverade mig/oss till att "slänga ut" sockret, men många kanske lever så slentrianmässigt att de inte är medvetna om att de faktiskt äter rätt mycket socker varje dag. Jag tror det är viktigt att mellan varven stanna upp och rannsaka sig själv, oberoende vad det gäller - och då behöver det absolut inte handla om skuldbeläggning. Maten har aldrig varit svårare än vad den är idag och därför behöver den utrymme för diskussion - för faktum är att vi har mer kroniska sjukdomar än någonsin förut. Och då anser vi oss alla att ha ätit standardkost enligt sund bondförnuft.

    • Hanna Stigzelius

      03.03.2017 20:18 (3 månader sen)

      Jag är nog öppen för förändring, absolut! Har du ett barn som äter bara tre rätter, varav två är pasta, så lovar jag dej att man försöker göra ALLT och utmanar så mycket som det bara går för att få barnet att äta annat och mera. Själv äter jag väldigt lite socker, eller kolhydrater över lag. För att jag mår bra av det! Men andra i min bekantskapskrets mår inte bra av sådan kost. Alla är olika. Öppenhet jo. Diskussion jo. Men döm inte. Berätta inte åt mej att sockerfritt är botemedel mot alla sjukdomar, för det tror jag nog inte. Och många mår dåligt av för mycket socker, det är sant. Men om man redan färdigt känner sej sjukt stressad över att ens barn äter dåligt så känns det inte bättre att någon påpekar att det skulle vara bra med små förändringar till det bättre med mindre socker. Jag läser nog mycket innehållsförteckningar och vet att det finns socker i en massa, helt i onödan. Det borde diskuteras tycker jag! Att varför det finns så mycket socker i produkter som inte behöver det, speciellt produkter som riktar sej till barn. Men det ser jag som en lite annan diskussion.


  • Kajsa

    03.03.2017 12:40 (3 månader sen)

    Jag skrev också om detta igår, ur vår synvinkel. Vi försöker hålla bort sockret ur maten men tillåter bulle/glass ibland. Precis som många andra tror jag på "måtta med allt", men alla har olika utgångspunkt så det här med att presentera absoluta sanningar (av typen "skippa sockret om du älskar ditt barn) får man nog ta med en nypa salt!

    • Hanna Stigzelius

      03.03.2017 20:20 (3 månader sen)

      Jo stor nypa salt. Inte tycker jag heller det är sunt att ge en massa godis till små barn. Jag tror inte heller på totalförbud, för någon annan än mej själv då :) Men jag är stor nog att välja själv!


Skriv kommentar