onsdag 4 oktober 2017 - 14:17

Ibland har man tur

 

I augusti blev det stora rubriker runtom i landet om blomkålen och dess dåliga åtgång. Då lanserade Sevendays tillsammans med sin systersajt Foodly en kampanj för att uppmuntra folket att tillreda sin mat på lokalproducerade råvaror. Det där var ju som klippt och skuret för oss eftersom vi själva producerar en stor del av den mat vi äter så här års. Kampanjen, eller utmaningen, gick ut på att tillreda en maträtt på just lokalt producerade huvudingredienser och sedan ladda upp en bild på maten på Instagram och tagga bilden med hashtaggen #levlokalt och samtidigt också tagga bilden med @Foodly.fi.

Som sagt så tillreddes det fler än en rätt med lokala råvaror i det här hushållet under kampanjmånaden, så jag deltog med en hel drös med bilder:

 

kollage levlokalt

 

När datumet för utmaningen gått ut, skulle det lottas ut en korg fylld med lokalproducerade råvaror, och då hade jag den enormt goda turen att vinna lotteriet! I måndags fick jag min korg, och det var som en tidig julafton att packa upp allt det goda! Korgen innehöll bland annat körsbärstomater, gurka och paprika från Närpes, bröd från Kvevlax, yoghurt från Lillkyro, rotsaker från Korsholm, böckling från Sundom och honung från Munsala. Till vardags äter vi ju inte yoghurt på komjölk, böckling eller honung men sådana här gånger gör vi gärna ett undantag!

 

levlokalt 1a


Ett stor och varmt tack till Foodly och Sevendays för vinsten och för initiativet. Hoppas det blir fler liknande kampanjer framöver, för det är en bra ögonöppnare, och alla förtjänar på att äta lokalt producerade råvaror.

fredag 29 september 2017 - 14:51

En tio gammal X3M-lista

 

x3m2 

 

I dag dök dokumentären om X3M-communityn upp på Yle Arenan och i kväll kl. 19 kan den ses på Yle Fem. Jag blev medlem i communityn våren 2005 och jag var extremt aktiv under några års tid. Flera gånger undrade jag i mitt stilla sinne om detta kommer att vara livet ut, och om jag i så fall kommer att få något mer uträttat i livet. Facebook (och delvis också bloggar) tog kål på communityn, och i dag är den ett minne blott. I något skede var jag förutseende nog att kopiera över alla mina dagboksinlägg till min dator, och nu har jag precis läst igenom inläggen från den här tiden på året åren 2005, 2006 och 2007. Måste erkänna att jag fick dra på mun både en och annan gång.
Hela vår familj var med på communityn, vilket kanske inte var så roligt för den yngre generationen. Det var kanske "lite" genant för dem att deras moder var jätteaktiv på något som egentligen var riktat till en mycket yngre publik. Anyhow, vi lärde känna en massa nya människor vi aldrig annars skulle ha träffat, och jag tror att communityn förde oss finlandssvenskar på olika håll i landet närmare varandra. Många hittade sina partner via den, själv har jag fortfarande kontakt med flera gamla communister. Under ett par års tid träffades ett gäng här i Vasa för att luncha tillsammans en gång i veckan. Good times.


Så här kunde en lista se ut då, för 10 år sedan:

 

Vilken svordom använder du mest:
Jag svär ju aldrig… ;)

Vilken tid är din väckarklocka inställd på:
Just nu 07:30, fast normalt använder jag ingen.

Har någon någonsin kallat dig lat:
Kan inte påminna mig.

Använder du huvtröjor:
Det händer.

Kan du vissla:
Busvissla ja, vissla en låt, nej.

Har du någonsin deltagit i en demonstration:
Jo, i sjuan när vi demonstrerade mot trängseln i vårt högstadium.

Tror du folk pratar bakom ryggen om dig:
Jo, men vem bryr sig.

Äger du några band t-shirts:
Jo, Bruce Springsteen and the E Street Band.

När flög du senast:
År 2000.

Diskar du din egen disk:
Helst inte, men de närmaste fem veckorna blir jag tvungen att göra det, åtminstone sådana prylar som tar för mycket utrymme i diskmaskinen.

Kan du kasta macka:
Maken kastar bra, jag gillar inte att man klottar med maten :-D

Vad har du med dig in på bion:
Sällskap.

Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet:
Finska och engelska.

Gillar du att flyga flygplan:
Nå vad tror du?

När sov du senast på golvet:
Förra sportlovet, på en luftmadrass gone sour.

Gillar du din boende situation:
Sure baby, sure.

Är dina dagar fullbokade och stressiga:
Det varierar, men jag har sällan långtråkigt.

Hur gammal blir du nästa födelsedag:
45, bara barnet.

Skulle du någonsin hoppa fallskärm:
Not a chance.

Sover du på sida, mage eller rygg:
Alla, mest på sida.

Tycker du om att krama folk:
Beror på vad det är för folk…

Skulle du säga att du är trendig:
Säkert. Inte.

Äger du en digitalkamera:
Aber natürlich. En bra sådan.

Vilken är din favoritkaraktär i Star Wars:
Luke så klart.

Tycker du att du är attraktiv:
Mellan öronen, kanske, inte annars.

Vad är du allergisk mot:
Svamp, klorvatten, hund, katt.

Får du dåligt samvete efter du ätit kött:
Bara om jag äter för mycket, då får jag morkkis.

Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat:
Tony Peter eller Squiddly.

torsdag 28 september 2017 - 10:37

Vegan bourguignon

 

Min bloggkollega Uffe bloggar i dag om Boeuf Bourguignon, och då vill jag samtidigt passa på att blogga om en vegansk variant av rätten. Den hade vi på menyn för snart två veckor sedan. Inspirationen till den fick jag av Siri Barje på Nyhetsmorgon på TV4. Receptet finns här. Jag är allergisk mot svamp, så jag bytte ut champinjonerna mot tärnad tofu (som jag tillsatte i ett ganska tidigt skede så den skulle ta smak av anrättningen). Pärllök eller steklök har jag aldrig sett i handeln här hos oss, så jag tog små schalottenlökar i stället, men i övrigt höll jag väl mig någorlunda till receptet. Det är ju inte så noga, ingen har mått dåligt av att freestyla lite.

I mitt potatismos har jag numera inte mjölk överhuvudtaget, i stället använder jag det välsaltade kokvattnet, och smör bara ytterst sällan. Det funkar hur bra som helst utan. Det blir kanske inte lika gott, men när man ändå har en gryta/sås att äta till, tycker jag bra man kan skippa de onödiga kalorierna som smöret tillför.

 

bourguignon

tisdag 26 september 2017 - 17:09

Vår köksträdgård 2017

 

Som jag skrev (har jag för mig) i mitt förra inlägg så har vår trädgård verkligen blommat upp denna sommar. Den brukar visserligen vara grön och lummig varje år, och ge god skörd, men i år har den verkligen sprängt alla gränser. Kanske det är ett resultat av den ”fuktiga” sommar vi just genomlevt.
Våra svarta och röda vinbär var enorma, jordgubbs- och smultronlandet fortsatte att leverera långt ner i augusti, och ampeljordgubben vi har, har fortfarande blommor och något enstaka bär. Hallonen var stora och många till antalet. Äppel- och körsbärsträden är de enda som inte riktigt mäktade med denna sommar, men det må vara dem förlåtet.

Våra morötter slår alla tidigare rekord! Man skulle tro att det är träiga så som de växt i omfång, men icke, det är hur söta och goda som helst. Och persiljan, jösses, persiljelandet svämmar nästan över fortfarande, och då har jag ändå frusit in x antal påsar och delat ut av den till höger och vänster. För att inte tala om zucchinierna. De växer ju ofta bra, men vi har också upplevt nödår när det kommer till dem, så vi tackar och tar emot. I år har jag lagt in zucchini och lök (också den hemodlad, faktiskt första gången vi lyckats med dem) i ättikslag, kokat zucchinipickels, bakat zucchinibröd, stekt och grillat zucchini, kokat zucchinisoppa, ätit zucchini rå, lagat zucchini- och gräddsås and what not.

Ärtstjälkarna har klättrat högt ovanför de två meter höga stöden och har tippat neråt, men ger ändå rikligt med skörd. Gröna bönorna blev lite för tätt sådda, men vi har ändå flera påsar av dem i frysen för kommande behov. Rödbetorna glömde vi att gallra, så de är rätt små men många (betyder att det går rätt fort att rosta dem i ugn). Salladen växte också över alla bräddar, dillen likaså. Vi åt massor med sallad i början av sommaren. Av alla de sorter. Så här mot slutet av september är det inte så mycket kvar, förutom mangold och relativt nyligen sådd rucola, pepprig och god.

Och så har vi ju växthuset! Tomaterna är söta som godis, speciellt de gula körsbärstomaterna. Paprikorna är lite små i växten, men de stora tomaterna balanserar upp det hela. I förra veckan köpte jag sommarens första gurkor – vi har hittills varit självförsörjande när det kommer till dem. Vi hade tre plantor och de gav alla långt över 10 gurkor var. Grannen Sofia försåg oss med tre chiliplantor i början av sommaren, så vi kommer inte att lida brist på hetta i vinter.

Vi har torkat både mynta och älggräsblommor som vi ska använda som te i vinter. Som bäst håller vi på att torka rönnbär för samma ändamål.

Det är lite vemodigt att inse att trädgårdssäsongen lider mot sitt slut för den här gången. Vi är båda så barnsligt förtjusta i vår köksträdgård och i att kunna äta hemodlad mat. Vi får bara hoppas att tiden går fort så att vi snart får börja bläddra i fröpåsar igen. Tills dess ska vi försöka tömma frysarna. Det är ett företag, det också.

 

vaxthus sensommaren

 

Vi har ätit frukost i växthuset alla dagar då det varit tillräckligt varmt för att sitta där inne. Det blev rekordmånga sådana morgnar i år. 

 

dill och persilja 

 

delskord

 

 

morotter

 

 

oas

 

 

rosa marguerite

 

 

skordar alggras

 

 

tomater 2017

 

 

tradgard

 

 

vid ladan

 

 

arter

måndag 25 september 2017 - 15:23

Sommaren som gick

 

Det är många som klagar över att sommaren aldrig ens anlände. Jag kan inte riktigt hålla med. Kollar man på vår trädgård kan man konstatera att den varit grönare och lummigare än någonsin, och den har gett en så fin skörd i år. Och kollar man på gubbens och min ansiktsfärg på bilder för ungefär en månad sedan skulle man kunna tro att det varit sol dagarna i ända, och delvis också om nätterna. Fast nu börjar solbrännan faktiskt blekna lite.


Vi har den lyckan att jag kan ta mitt kontor med mig och dra till sommarstugan i princip när som helst. Det har vi gjort när vädret varit fint. Vi har slagit rekord i antal bryggfrukostar i sommar, och det säger ju redan en hel del. Och då äter vi faktiskt på bryggan bara när det är full eller närapå full sol och lugnt på sjön (havet). Vid svalare väder äter vi uppe på terrassen, och inomhus endast om det är regn, men det har vi skonats från där ute denna sommar, med undantag av midsommarsöndagen.


Vi har inte rört på oss särdeles mycket i sommar. I juli blev det en tur ut till Iniö skärgård och Åbo för att hälsa på goda vänner samt son med sambo och ett par endagsturer till gamla hemstaden, en tur till Bergö och en till Närpes. Annars har vi mest bara rört oss inom Vasa och Korsholm. Ändå har vi träffat en massa folk. De flesta hemma hos oss, eller på stugan, och det har blivit många trevliga möten att minnas sedan i vinter då vår asociala årstid tar vid.


Sommarmaten då? Den har som vanligt varit enkel, och har mestadels bestått av sådant som vi skördat i vår egen trädgård, i synnerhet nu under sensommaren. Om man ska plocka ut några enskilda saker som representerar den Åströmska sommarmaten anno 2017 så är det falafel och vattenmelon. Vi har fömodligen ätit det 75 procent av dagarna ute på stugan. Och så har vi (dessvärre) ätit (bulla)grisar. De passar in i vår växtbaserade kost, och det är enda orsaken till att vi ätit dem. INTE. Främsta orsaken är ju att man måste köpa något att ha i reserv ifall det skulle dyka upp oväntade gäster (vilket det aldrig gör = vi måste äta upp allt själva). Men nu ska vi försöka leva grisfattigt så gott det går – fram tills nästa sommar.

 

bryggfrukostar 2017

 

 

fredag 11 augusti 2017 - 08:00

Den 11 augusti

 

 

nyklippt mommo2

 

Jag har inte slutat blogga. Jag har bara haft en välbehövlig paus, och kanske inte så mycket speciellt att berätta. Eller det behöver man ju inte ens ha, men jag har helt enkelt bara kopplat bort allt vad bloggande heter.

I dag vill jag ändå ta en liten stund för att markera årsdagen av dagen då min värld rasade ihop, dagen då min älskade mamma gick bort. Även om året som gått varit det värsta i mitt liv, har det ändå gått snabbt, och jag kan knappt fatta att det gått 365 dagar av sorg redan.

Sorgen känns fortfarande djup och omvälvande. Jag tänker ständigt på mamma, hon finns med och hos mig hela tiden, natt och dag. Fortfarande är hon det första jag tänker på när jag vaknar om nätterna, och varje dag talar jag med henne flera gånger. Jag försöker bygga upp mitt liv utan henne, men det kräver en ansträngning, och jag försöker alltid tänka på att hon skulle vilja att jag går vidare och gläds över livet även om hon inte längre finns hos oss fysiskt.

På mitt arbetsbord har jag mammas sista hälsning till mig, en vers hon lämnat i foldern som innehöll hennes önskemål om begravningsarrangemangen. Jag läser den inte varje dag, men varje gång jag läser den, gråter jag. Jag kan inte ännu följa hennes uppmaning, men kanske en dag i framtiden.

 


Stå ej och gråt vid min grav
Jag sover ej. Jag gav mig av.
Jag är tusen vindar över sjön.
Jag är silverglittret i snön.
Jag är solsken över mogen säd.
Jag är stilla regn i höstens träd.
När du vaknar i morgonens vila
är jag tysta fåglar som ila
i cirklande flykt över vatten.
Jag är milda stjärnor i natten.
Stå inte och sörj vid min grav.
Jag är ej död. Jag gav mig av.

(Mary Elizabeth Frye)

tisdag 30 maj 2017 - 15:15

Kirskålspesto

 

kirskalspesto2

 

I går kväll åkte vi ut till en av mina väninnor för att gräva upp några humleplantor och samtidigt fick jag för första gången i mitt liv stifta bekantskap med kirskål. Faktiskt så nära bekantskap att jag plockade hem en påse med det mycket hatade ogräset, som ju egentligen är en grönsak och inte alls ett ogräs. Vi har redan ett par växter (mynta och hallon) som sprider sig hejvilt i vår trädgård, så även om kirskålen lär vara mycket användbar i matlagning, tänker jag inte ta hem några plantor med rötter och allt. Jag snyltar gärna på andra som kämpar med växten i stället.

Mitt första försök att laga något ätbart av kirskål var en pesto, och den var förstås lika god som alla andra peston jag lagat. Ungefärligt recept nedan.

 

Kirskålspesto


cirka fyra deciliter ansade kirskålsblad
en näve pumpa- och solrosfrö
en vitlöksklyfta
salt, svartpeppar
matolja av god kvalitet (ex. kallpressad rapsolja) tills du uppnår önskad konsistens
ett par matskedar näringsjäst (eller parmesan för den som inte skyr mjölkprodukter)


Mixa alla ingredienser utom näringsjästen. Tillsätt olja tills du uppnår önskad konsistens. Rör till sist ner näringsjästen/parmesanosten.

måndag 29 maj 2017 - 15:36

Linsburgare och kryddig libanesisk potatis

 

I går hände det sig igen att jag nästan överträffade mig själv vad beträffar söndagsmiddagen. Helt omedveten om att det var internationella hamburgerdagen i går, kombinerade jag ihop en linsburgare som jag fick inspiration till av Tareq Taylor i Trädgårdstider och en kryddig libanesisk potatis, batata harra, som jag hittade receptet till hos zeinaskitchen.com.

Det var en lyckad kombo med en linsbiff som höll bättre ihop än någon annan grönsaksbiff jag lagat tidigare, en riktigt god bönaioli och andra smarriga tillbehör. Och potatisen, jösses amalia, så god den var! Friterade potatistärningar kryddade med vitlök, chili, koriander och citron. Man hör ju att det inte kan vara annat än supersmakligt! Jag tycker verkligen att ni ska testa dessa recept!

Jag har ju tidigare berättat om vår kosthållning – att vi äter växtbaserad mat fem dagar i veckan, och unnar oss blandkost de övriga två dagarna i veckan. Nå, nu stämmer inte det där längre. Jag kan med gott samvete påstå att jag i dagens läge enbart tillreder växtbaserad mat. Jag kan inte ens komma ihåg när jag senast skulle ha avvikit från det. I princip är det enbart när vi äter ute eller hos vänner, och när vi någon gång köper hem godis eller bakverk, som vi äter blandkost. I sommar kan det hända att vi grillar eller steker någon firre direkt ur havet, men det må oss vara förlåtet.

Ännu i höstas åt vi ost ett par dagar i veckan, men den enda gången jag köpt hem vanlig ost detta år var till påsk då Åbosonen var hemma. Vegoost köper jag däremot, men den använder jag bara i matlagning. Jag trodde verkligen inte att det skulle gå att leva utan ost, men det går det, och det konstiga är att jag inte ens saknar det fast jag varit ostoman i hela mitt liv fram tills för ett drygt halvår sedan.

Nu när vi äter växtbaserat, äter vi ännu mer varierat än vi gjorde tidigare. Det finns så mycket god mat man kan laga, och alltför lite tid, i synnerhet som jag ofta lagar så pass stora satser att vi äter rester följande dag. Detta betyder att jag bara lagar mat tre eller fyra gånger i veckan, vilket i och för sig är behändigt, men lite trist då man vill testa på nya saker jämt. Nåja, man kan inte få eller äta allt här i världen.

 

linsburgare och batata harra

lördag 27 maj 2017 - 12:19

Grönärtspesto

artpesto 1

 

Vi äter ofta olika röror. Man kan ju i princip mixa vilka grönsaker som helst, krydda väl och det blir en härlig gegga att äta på bröd, bakad potatis, röra ihop med pasta, dippa andra grönsaker i o.s.v. Vår latmansmiddag består ofta av ett gott färskt bröd, någon röra och lite grönsaker till.


Vår favoritröra är vegagen, vegansk skagenröra. Receptet hittar ni i min receptbank, klicka på recept i den orangefärgade balken här ovanför. Hummus (på kikärter) går alltid hem, liksom baba ganoush (på aubergine). I vår har jag testat flera nya sorter, bl.a. en grönärtspesto, och den får ni receptet på nedan. Vill man riktigt bjuda till en fredagkväll, lagar man två eller flera röror.

 

Grönärtspesto


3 dl gröna ärtor
½ dl pumpakärnor (eller solrosfrö eller både och)
lite rivet citronskal
½-1 tsk citronsaft
1 vitlöksklyfta
1-2 msk färsk basilika
ca 2 msk rapsolja
ca 2 krm havssalt
½ krm svartpeppar

Rosta pumpakärnorna (eller solrosfröna eller båda) gyllene i torr stekpanna. Mixa ihop alla ingredienser utom pumpakärnorna till en slät röra t.ex. med stavmixer. Blanda sist ner fröna och mixa dem grovt. Smaka av med salt.

 

artpesto 2

fredag 26 maj 2017 - 12:11

Inför Summer of '17

 

Precis som Linda skriver, är det lite svårt att komma igen efter ännu en lång bloggpaus, men försöka duger. Påsksalladerna räckte förstås inte ända tills nu, vi har ätit en massa annat gott sedan dess. Vi har också kommit i gång med trädgården, ja, faktiskt så har vi sått och planterat allt utom våra försådda zucchiniplantor. Dem har vi inte vågat peta ner i jorden än eftersom det hotats med frostnätter nu till helgen, och de är ju så himla frostkänsliga, de där stackarna. Tomat-, gurk-, chili- och paprikaplantor har flyttat in i Tomatkörkan, så allt är med andra ord i ordning. Nu gäller det bara att få ut båten i sjön, så är vi redo för Summer of ’17.


Den här veckan har grönskan äntligen anlänt – och inte en dag för tidigt. Den här tidiga, skira vårgrönskan är ju den allra vackraste och mest efterlängtade. Det känns lite lättare i sinnet nu när vi sluppit vintermörkret, även om sorgen i hjärtat inte lättat det minsta.


Inom kort ska jag också greppa tag i min riktiga kamera. Hittills i år har jag bara fotat med mobilen, och jag vet att jag ångrar mig framöver om jag inte snart börjar ta foton av lite bättre kvalitet. Tanken är i alla fall god, återstår att se om jag orkar genomföra planerna.

Och så några bilder på vår vår:

 

 

porslinshyacinter

 

 

sommarrum

 

 

tomatplantor