lördag 9 september 2017 - 07:03

Lördag

Det blev inget blogginlägg igår. Jag var på färande fot hela dagen och när jag hann sätta mig ner på kvällen, vara sevendays sidor nere. Så jag somnade på soffan medan Jaakko kollade film.

 

Men nu är jag och Väinö vakna och sitter och leker. Vi skall på besök under förmiddagen men annars är dagens plan den här:

 

 

 

Ja, ni ser. Dagens plan är absolut ingenting. Bara vanligt hemmamys hela familjen. Så skönt!

 

Så god morgon på er alla! Nu tar vi tag i lördagen och ser vad dagen hämtar med sig.

 

IMG 5151

 

 

torsdag 7 september 2017 - 22:12

Tänk om kvinnor gjorde som män

För några dagar sedan skrev Caroline ett inlägg om dickpics. Något som tyvärr verkar vara en normal del av vardagen idag. Det fick mig att tänka mer på något som jag redan en tid gått och funderat på; tänk om kvinnor gjorde som män?

 

Tänk om vi kvinnor skulle gå på denna ofattbara, moderna greijen att skicka dickpics. Men istället för en snopp bild, skulle vi skicka en bild på en använd mens binda. Bara skicka den. Ingen förklaring. Till en helt främmande människa. Med tanken att "vem vill inte se det här?".

 

Tänk om ett gäng kvinnor hade gått ihop och gjort en serie som Duudsonit, Jackass eller Nitro Circus. Svettats i en plastpåse och någon annan hade druckit det. Nitat fast våra skinkor. Fäst ett bilbatteri i våra bröstvårtor. Hur många hade sett på det? Nej, precis. Den serien hade nog inte fått samma positiva feedback som de som jag precis nämnde. Serien hade kanske blivit känd, men den hade inte diskuterats med samma positiva klang.

 

Tänk om kvinnor hade ställt sig längst fram i publiken på en stand up show, suttit bredbent med fötterna upp på scenen och ropat "visa bollarna! Visa bollarna!". Precis som ett gäng män gjorde på Norra Brunn när Nour El Refai uppträdde för en tid sen. Eller som när Amy Schumer uppträdde i Stockholm.

 

Tänk om vi kvinnor hade taffsat på män hur som helst och när som helst. Och sedan skyllt på männens klädsel eller att vi var fulla. Och sedan avslutat diskussionen med orden girls will be girls.

 

Ja, exemplen är många. Men jag undrar hur man hade sett på kvinnor som gjorde så som många män gör. Förmodligen hade hon blivit hånad och mobbad. Varför blir män ursäktade för så mycket skit, medan kvinnorna inte ens får visa sig ute med en enorm finne i pannan och håret oborstat, utan att folk börjar undra om hon mår psykiskt dåligt? "Men hur hade världen sett ut om vi alla betedde oss så där?". Ja, tänk. Och tänk, hur världen skulle se ut, om ingen skulle betee sig så.

 

IMG 5129

 

 

onsdag 6 september 2017 - 16:18

Utbrändhet

Jag kan lätt ses som en osocial person. Vilket jag är ibland. Det finns dagar då jag bara vill vara hemma med min lilla familj. Mysa på soffan och kolla film. Låsa ytterdörren och stänga världen ute. Jag behöver egen tid för att smälta alla intryck och händelser jag upplever under dagarna. Jag är inte den som går på en massa mingel och har lätt för småprat.

 

Mycket av det här beror på min personlighet. Att det är sådan som jag är. Men det beror också på att jag lärt mig känna min kropp. Hur den känner. Hur den mår. Vad den behöver. Och jag försöker mata den med det den vill ha. För ett par gånger i livet har jag varit riktigt nära på att bli utbränd. Jag har varit framme vid den där förbannade väggen ett par gånger. Den där väggen som så många, för många, kraschar in i. Nosat. Kännt. Lutat pannan mot den. Min kropp varnade mig. Hjärtat klappade. Immunförsvaret lade av. Hjärnan sa "stop det är fullt". Jag har hört människor prata, men inte kunnat ta in det de säger. Svalt mina känslor och min trötthet, utan att tugga dem först. Kännt att jag inte orkar i den här takten, men övertalat mig själv att det snart lättar. Snart är racet över, fastän målflaggan inte synts till.

 

Jag har varit framme vid väggen ett par gånger, men lyckats backa undan. Vända om och säga, fuck it. Så här vill jag inte leva mitt liv. Det måste finnas något mer. Och tro som fan att det fanns något. Något bättre. Därför är jag rädd att göra för mycket. Jag är rädd för att hamna tillbaka hos den där väggen. För nästa gång kanske jag inte vänder i tid.

 

Det är inte lätt att trappa ner takten. Speciellt inte med tanke på att dagens samhälle stödjer vårat multitaskande hela tiden. Men det viktigaste jag har lärt mig är att låta mig själv känna trötthet och sedan vila. Be om hjälp om det behövs. Och så det viktigaste av allt; att säga nej. Jag har fått lära mig att ett nej, alltid är ett nej. Även om det kommer från mig själv.

onsdag 6 september 2017 - 10:55

Dagens visdomsord

Dagens visdomsord; Lev ett liv du inte behöver ta semester från.

 

IMG 5068

tisdag 5 september 2017 - 19:32

En annorlunda dag

Första jobbdagen efter mammaledigheten/föräldraledigheten är avklarad. Det var konstigt att vara ifrån Väinö hela dagen, men jag klarade det. Och han hade haft det supermysigt med Jaakko här hemma. Men jag är nog inte redo att återgå till arbetslivet 100% ännu och vara ifrån Väinö varje dag. Men alltid nu och då kan jag jobba någon tur. Och ja, innan någon går tokig i kommentarsfältet, så förstår jag att alla inte har möjligheten att vara hemma med sitt barn. Men jag är väldigt tacksam för att jag har den möjligheten.

 

Minns ni mitt inlägg från igår? Det om hur det är att vara mamma. Att man planerar en massa, men saker blir sällan så. Man kunde ju nästan räkna ut att Väinö skulle sova hela natten, för första gången på flera månader. Skönt för honom att han fick sova så. Men jag sov såklart som prinsessan på ärten och vaknade vanan trogen flera gånger om natten. Så så kan det också gå.

 

Nu blir det filmkväll framför tackan och toffee. Kanske en kopp svartvinbärssaft också. Ja ni förstår, det blir en toppen avslutning på en annorlunda, men inte helt dålig, dag.

 

 

måndag 4 september 2017 - 18:42

Pappor är inte barnvakter

Imorgon skall jag hoppa in och jobba. För första gången på si sådär ett år. För första gången sedan Väinö föddes. Det är lite spännande men det skall också bli roligt att träffa alla som man inte träffat på länge.

 

Väinö och Jaakko skall få ha en hemmadag, bara dom två. Det tror jag dom båda mår bra av också. Men det är något som jag reagerat på redan ett par gånger när jag själv rört mig någonstans utan Väinö. Det kanske har handlat om en butiksresa eller ett besök hos frisören. Då får jag ofta frågan, var har du ditt barn då? Jag brukar svara som det oftast är, att han är hemma med sin pappa. Inga konstigheter. För mig då. Men många kommenterar detta ofta med, jaha, då får Jaakko agera barnvakt då. Joo, fast nej. Inte barnvakt. Han agerar pappa, förälder. Precis som den förälder han är. Jag har till och med stött på frågan, kan man lämna pappan ensam med en baby? Nu finns det ju både mammor och pappor i alla former, men jag vågar nog säga att de flesta pappor klarar av att ta hand om familjens barn, i alla fall en stund. Och varför inte en längre stund också.

 

Jag pratar mycket om att det skall vara jämnställt och respektfullt mellan män och kvinnor. Men ibland får jag känslan att vi kvinnor inte ger män plats att ta hand om barnen till exempel. Om vi kvinnor vill komma in på det som tidigare ansetts som mannens territorium och få samma respekt som dem där, så måste vi nog också ge plats åt männen att kliva in på det som traditionellt anses som kvinnans roll. För det handlar ju om att vara jämnställda. Inte om att mannen skall utrotas helt från samhället. Det handlar inte om att det ena är bättre än det andra. Sen vill jag återigen understräcka att i vår familj har jag valt att stanna hemma med Väinö medan Jaakko jobbar. För att det är något ja trivs med och Jaakko likaså. Men det är absolut hälsosamt för dem att också spendera tid på tumanhand. Och då får jag backa och ge dem det rummet. Och lita på att min man kan ta hand om vårat barn. För han är ingen barnvakt som jag anställer för att jag måste jobba ibland. Han är lika mycket förälder som jag.

måndag 4 september 2017 - 15:21

Att vara mamma

Många av mina kompisar frågar mig ofta, hur det är att vara mamma. Är det som man tänkt sig? Det beror väl mycket på, vad man har tänkt sig när man målade upp en bild av sig själv som förälder. Men om jag skall summera ihop känslan av att vara mamma, så låter det så här:

 

Att vara mamma är verkligen som många säger; mycket mer än du någonsin kunnat tänka dig. Och det är det både på gott och på ont. Att vara mamma betyder, att du gör tidtabeller, men de håller aldrig. Har du planerat att städa, vika byk eller sätta dig ner med en stor kopp te medan ditt barn sover dagssömn, så kan du vara säker på att det inte gör det. Och när ditt barn väl somnar, orkar du inte göra något mera utan vill bara sitta stilla.

 

Det betyder att du smyger runt i huset för att inte väcka ditt barn.

 

Det betyder att du kan stå och titta på ditt sovande barn och tacka Gud för att du fått ett så fint barn, men så fort barnet rör på sig håller du andan för att inte i misstag väcka barnet.

 

Det betyder att du får vakna upp varje morgon till ett glatt babbel (eller gråt, men hos oss är det babbel för det mesta).

 

Det betyder att du aldrig behöver ställa en väckarklocka och ringa, för barnet är din nya klocka. (Fast utan snooze knapp).

 

Det betyder att du inte längre har lika höga krav på vad som klassas som egen tid. Ett besök till butiken ensam, är redan stort för dig.

 

Det betyder att du tar kärlek till en helt ny nivå. Det betyder att du älskar något så mycket, att du nästan är rädd.

 

Det betyder att när du bokat tid att träffa dina kompisar och deras barn för en lekträff eller när du bokat tid till rådgivningen, en sådan tid då barnet brukar vara vaket, så kan du vara säker på att barnet sover just den tiden.

 

Det betyder att du pratar om bajs och kiss dagligen.

 

Det betyder att du inte bryr dig fast du har några matfläckar på kläderna. Och ett par byxor med en liten matfläck vid byxbunten, klassas som rena kläder hemma.

 

Det betyder att du blir älskad varje dag. Att du får pussar och kramar i stora lass.

 

Det betyder att om du någongång hinner städa hela huset, tar det bara några timmar innan det ser ut som ett bombnedslag igen.

 

Du är glad om du får äta i lugn och ro. Du är glad om du hinner duscha i lugn och ro. Du är glad om du får sova mer än 4 timmar i sträck under natten.

 

Att vara mamma är skratt och gråt. Skrik och prat. Babbel och joddel. Blöjor och byk. Nappar och nappflaskor. Det bits och det pussas. Det klöses och det kramas. Ibland är det en gång på glödande kol, men oftast är det som av sväva på moln. Eller i alla fall kommer man ihåg svävandet mer än branden under fötterna. Att vara mamma är det bästa livet har att erbjuda.

söndag 3 september 2017 - 12:46

Visst duger vi

Idag är en sån dag då jag är trött på allt trams om träning och utseende fixering. Jag stod i kön till kassan i affären, när jag blickade runt på tidningarna som såldes. Utan att ljuga så stod det i varje tidning, något om hur man skulle banta, få mer energi till vardagen eller hur man döljde något i sitt ansikte med make-up.

 

Jag har sagt det förr och jag säger det igen, om man inte gillar något med sitt eget utseende, gör man något åt det. Men då skall man fundera varför man gör det och för vem man gör det. Allt du gör angående ditt utseende och din kropp, borde ske endast på grund av din egen vilja. Men när man läser alla dessa tidningar, så undrar jag inte alls att vi är så fixerade vid våra brister i våra utseenden. Löpen skriker ju saker som "SE INTE UT SÅ DÄR!" och "DU DUGER INTE SOM DU ÄR!".

 

Istället för att prioritera om i våra häktiska liv och lägga mer fokus på det som egentligen är viktigt. Så skall vi istället ta in ännu en eller två greijer för att orka med ännu mer. Det är väl bra med artiklarna för någon som bosatt sig i soffan de senaste halvåret. Men det står ju sällan i dem "du som inte rört på dig på 6 månader, gå ut och spring". Istället står det;

 

"Känner du dig trött efter att ha tagit hand om barnen, lämnat dem på dagis, jobbat 8 timmar utan paus, kört barnen på träning, ätit en sallad, handlat mat (kom ihåg det skall vara skockerfitt, mjölkfritt och glutenfritt trots att ingen har några allergier), gjort mat till familjen, varit en bra partner och haft egen tid, packat väskorna för morgondagen och sen levt den lika som den här dagen? Här är ett tips för mer energi; gå på yoga, spring en löprunda, ät mindre socker (och fast du redan har sockerfri kost, så kan du minska ännu lite till) osv."

 

Behöver jag ens nämna, att det dessutom oftast är tidningar som är riktade till kvinnor, som skriver artiklar som de här. Det är sällan man läser i Teknikens Värld om "hur man får mer energi för att orka bättre i vardagen". Till och med de hälsotidningar, som är riktade till manliga läsare, skriver med en helt annan ton. Det är rubriker som "så springer du snabbare" och "så håller du dig i topform". Inget snack om hur de ändrar sina kroppar eller döljer de mörka ringarna runt ögonen. Det är som att dessa tidningar med vett och vilja, trycker ner våra självförtroenden för att sedan kunna skriva om hur vi borde älska oss själva mer. Och det är klart vi håller med dem, vi borde älska oss själva och våra kroppar mer. Det känns bättre en stund. Men tänker inte alls på att det i själva verket var precis på grund av samma tidningar som vi känner oss odugliga med våra dallermagar och vår slappa hud på underarmarna.

 

Jag står fullt upp för att man skall dölja de mörka ringarna under ögonen, om man så vill. Jag gör det också ofta. Och man får ändra och dölja saker man inte känner sig bekväm med. Men jag gillar inte att samhället konstant skall finnas där för att påminna oss om hur otillräckliga vi är. Få oss att känna att vi skall ha allt, men glömma att vi inte behöver allt. För så är det, vi behöver inte ha den perfekta kroppen för att vara glada.

 

Ät hälsosamt, men känn dig inte misslyckad fast du äter en chokladbit ibland. Rör på dig, men gör det för att du älskar din kropp och inte för att du hatar den. Och det är fullt okej att lämna ett gympass bort, för att istället sätta sig ner och spendera tid med din familj eller dina vänner. Kom ihåg att det sociala är lika viktigt som det fysiska. Och vila är lika viktigt som att röra på sig. Idag skall den här familjen gå ner till stranden för att kolla en liten happening för barnfamiljer där. Vi väljer att gå dit. För att vi tycker om att röra på oss. Sedan skall den här mamman bada bastu med sin familj. Inte för att svettas ut fett, utan för att det är mysigt. Kanske att hon tar sig ett stort glas Coca-Cola efter det. Även om det innehåller socker och ämnen som inte ses som det mest hälsosamma. Men för att det är gott.

 

IMG 5024

lördag 2 september 2017 - 14:52

En mamma

En mamma ammar. En mamma ger sitt barn modersmjölk ersättning.

 

En mamma är hemma med sina barn. En mamma återgår till jobbet så fort hon kan.

 

En mamma ger sitt barn endast hemmalagad mat. En mamma ger sitt barn färdiglagad burkmat.

 

En mamma har ett barn. En mamma har flera barn.

 

En mamma är ensamsörjande. En mamma lever i ett förhållande.

 

En mamma låter sitt barn sova i förldrarnas säng. En mamma låter barnet endast sova i sin egen säng.

 

En mamma klär sin dotter i en rosa klänning. En mamma klär sin dotter i ljusblå kavaj.

 

En mamma klär sin son i ljusblått. En mamma klär sin son i rosa.

 

En mamma blir lätt av med sina graviditetskilon. En mamma blir inte av med något.

 

Motsattserna är många. Likaså sätten att göra saker rätt. Rätt är det när du gör det som känns bra för dig och ditt barn. Vi mammor måste sluta trycka ner varandra för att vi gör saker olika. Vi måste bli bättre på att säga "det där fungerar inte för mig, men bra att det fungerar för dig". Bra för dig, inte för mig. Och det är okej.

fredag 1 september 2017 - 12:25

Superföräldrar

Innan vi fick barn tänkte jag alltid att när det väl var dags för oss att bli föräldrar, skulle vi absolut vara konsekventa, no matter what. Om det så vore halv 2 på natten och barnet skrek sig hes för att få sin vilja igenom, så skulle vi lugnt smeka hans rygg och lugna honom. Såja lillen, mamma och pappa är här. Allt är bra. Gråt du, vi finns här.

 

Och visst finns vi ju här alltid för Väinö. Men jag måste ärligt säga, att efter att inte ha sovit en hel natt på flera månader, så tar liksom "jag-gör-vad-som-helst-för-att-du-skall-fortsätta-din-nattsömn"-moden över halv 2 på natten. Ge honom nappen! Låt honom sova mellan oss! Köp honom ett fotbollslag, om det är det som krävs för att han skall vara nöjd! Gör vad som behövs för att han skall sova. För att vi skall få sova. Jag undrar om inte en hel del ekonomiska problem i barnfamiljer beror just på sömnbrist. Kombinerar man det med de usla hemvårdsstöden och man har total kaos i plånboken.

 

Jaja, skämt osido. Vi kanske inte orkar vara de där super konsekventa föräldrarna halv 2 på natten. Men vi är definitivt konsekventa på dagarna. Säger vi nej, så är det nej. Säger vi ja, så är det ja. Vi accepterar inte att han biter någon (något som är väldigt poppis just nu). Vi har samma regler, vare sig det är jag eller Jaakko som är med i situationerna.

 

Nej, jag kanske inte är den där supermamman som det skrivs om i alla uppfostringsböcker. Men jag är en supermamma i och med att jag älskar mitt barn. Matar honom, badar honom, klär honom i rena, varma kläder. Byter blöjor, ger vitaminer. Leker, skrattar, tröstar. Sjunger och pratar. Ger honom trygghet och kärlek. Och brister inte ut i gråt varje gång jag blir väckt av ett några små fingrar försöker trycka in mina ögon i huvudet på mig.

 

IMG 4989