Här kommer alla tankarna på en och samma gång

torsdag 13 juli 2017 - 21:06 | 0 Kommentarer

De senaste dagarna har jag känt att jag uppdaterat bloggen dåligt. Rent ut sagt uselt. Jag har för stora krav på mig och när man blandar ihop det med att tusen och en tankar, flyger runt i min hjärna, alla på en och samma gång, så blir jag otroligt frustrerad på mig själv. Och när jag skriver ner saker, så kan en text ha meningar från tre totalt olika ämnen. Det blir liksom bara ett råddigt inlägg och när jag själv sedan läser igenom det, så vet jag knappt själv vad det var som jag ville säga. Jag blir arg på mig själv och för nästan lite panik. För jag börjar trycka ner mig själv. Säga att jag inte duger till något och att ingen bryr sig om mina texter. Jag tänker, att folk sitter och skrattar åt mig och mina åsikter. Vilket de kanske gör, men oftast bryr jag mig inte, men just i den där stunden, känns det som ett enormt problem som bara växer och växer, i huvudet på mig.

 

Min hjärna fungerar normalt så här: jag kan koncentrera mig på flera saker samtidigt. På förmiddagarna är jag som kreativast och får mest gjort. När Väinö vilar, sätter ett gäng små figurer igång ett möte i min hjärna. Jag föresteller mig att de ser ut som babblarna, små, färggranna och pratar ett eget språk. Fast egentligen pratar de i olika svenska dialekter och någon pratar finska, någon engelska. Ett mycket internatiollt gäng helt enkelt. Där sitter de sen, i min hjärna som fungerar som deras kontor. De pratar om olika ämnen och kommer med bra synpunkter och när jag tycker de säger något riktit smart, skriver jag ner det. Och snart har jag ett eller flera inlägg, som jag är nöjd med.

 

Men när jag blir stressad, får jag writers block och till slut får jag en känsla av att min hjärna går på övervarv. Som att alla dom där babblarna satt sig i racer eller formel 1 bilar, som kör runt, runt i min hjärna. Då känner jag mig ofta väldigt rastlös och vill göra 5011 saker samtidigt, bland annat skriva riktit starka och välskrivna inlägg. Men det bara inte går. Orden bara inte sätter sig på pappret så som jag vill. Men med åren har jag lärt mig, att när den känslan kommer över mig och jag vill göra allt genast, så borde jag om möjligt, sätta mig ner och göra absolut ingenting. För efter en stund, tar bensinen slut i racerbilarna och min hjärna börjar sakta fungera igen.

 

Just nu ligger jag här på soffan och känner att bensinen tagit slut och sakta börjar jag återhämta mig. Så idag kväll blir det vila, vila och vila. Och lite coca-cola, because why not? Sedan blir det nya tag imorgon angående bloggen.

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.