Gillian Flynns senaste bok samt några tankar om deckare

tisdag 9 maj 2017 - 09:00 | 4 Kommentarer

Dåliga nyheter, jag har återigen råkat i en period av kronisk icke-läsning. Orket räcker inte till att läsa både inträdeslitteratur och skönlitteratur, tydligen, vilket känns ganska jobbigt, men mest känns det synd. Min to-be-read-lista blir ju inte precis kortare. Nåväl, livet fortsätter som vanligt oberoende om jag orkar mig igenom en bok just nu eller inte, vilket provocerade mig så mycket att jag läste The Grownup (som jag tänkte skriva några ord om nu) och I'm Thinking of Ending Things (som kommer någon annan gång för jag orkar inte nu.) 

DSC01313

Mitt förhållande till Gillian Flynn? Väldigt passionerat. Kanske jag låter lite för basic nu, men låt gå - henne böcker är verkligen några av de bästa jag läst. Dark Places är i stort sett det mest fängslande jag läst sedan Harry Potter, och Gone Girl samt Sharp Objects är båda böcker jag streckläste på bara några timmar och som fortfarande hemsöker mig. Jag önskar jag kunde ta alla dessa på bild, men men men de var böcker jag duktig nog inte köpte åt mig själv utan lånade av en vän back in the day i 2014/ 2015, så de är inte superfärska i minnet, men hur som haver har jag läst Sharp Objects två gånger - en gång på finska och en gång på engelska för jag förstod inte vad som hände första gången. Det är liksom den nivån min hängivenhet är på.

Vad är då grejen med Gillian Flynn, vad är det som gör att jag tycker om hennes böcker så mycket? Jag upplever att då det kommer till deckare- och mystierieböcker kommer "jag har läst den här boken förr" upp i huvudet rätt snabbt. Jag har ju verkligen inte läst alla deckare där ute, men jag har läst tillräckligt för att känna mig smått underväldigad varje gång. Lite som att en snabbt ser alla skräckfilmer som verkligen är bra, och sen är det bara dom tråkiga kopiorna kvar i mängd och massor. Det blir snabbt mer och mer förutsägbart och tråkigt, men jag har inte kommit till den nivån med Flynn än. Hon har ju visserligen bara kommit ut med tre böcker (+ novell), det är inga dundrande publikationssifforor MEN de tre böckerna av henne som finns att läsa är unika och spännande och har oväntade slut. Vad mer kan en egentligen be av en författare?    

Förstår ni då den chocken jag känner då det visar sig att den här förtfattaren, vars fötter jag kunde tänka mig kyssa, har publicerat något nytt och jag har bara totalt missat hela grejen? Även om det "bara" är en novell så skäms en ju nästan. Det var nog med synnerligen rappa fingrar som jag beställde hem den (för en struntsumma, för igen, det är en novell.)

Jag ids inte riktigt berätta för mycket vad den handlar om för det finns verkligen inte mycket att berätta, men i centrum står ett hemsökt hus och en kvinna som söker hjälp hos en sierska. 

Och? Okej, jag är lite underväldigad. Antagligen för att den var så kort. Missförstå mig rätt, den var rolig att läsa och lite nervkittlande, men hade inte precis den där "tänd lamporna"-feelisen jag upplevt medan jag läst hennes andra böcker. Den var bara ca 65 sidor (+ ett utdrag ur en av hennes andra böcker), rätt så snabbt var jag vid slutet som var rätt intressant, jovisst, m e n det var inte en Dark Places 2.0, för jag smsade inte genast min bästa vän och ville att hon skulle läsa den så vi kunde prata om den. 

En kan inte få allt här i världen! Men är en ett stort fan av författaren är den nog värd det. 

4

Kommentarer

  • linnea p.

    09.05.2017 11:56 (5 månader sen)

    Underväldigad är verkligen ordet! Läste nyligen samma novell och tyckte den var urtöntig, det fanns några bra partier men de var korta och sen blev allt bara fånigt och störigt igen. Kändes som att det var nån som försökt spökskriva som Flynn, men ansträngt sig alldeles för mycket för att vara HÄFTIG och MÖRK och OVÄNTAD och istället blev det bara ~soOooOOoo edgyyy~ och innehöll fan NOLL av Flynns sedvanliga, fantastiska finess. Men Dark Places! Ahh. Den är superb, och de två andra också för den delen. Man kan inte alltid vinna, antar jag, inte ens Geni-Gillian kan det. På sitt sätt är det ju trösterikt, ur det perspektivet! ^‿^

    • Kajsa Viitamäki

      09.05.2017 15:10 (5 månader sen)

      (älskar din blogg!! blir helt starstruck att du tittat in på min :'D) Det är som att du läst mina tankar! Var så besviken efter att jag läst klart att jag liksom bara pöste ihop lite och blev tvungen att tänka i banorna att "åtminstone satte jag inte massor med tid på att läsa den," typ. Det blev bara att sucka och gå vidare! Men förhoppningsvis släpper hon något ordentligt snart igen så vi åter får njuta av hennes ÄKTA edginess!!!! En kan ju läsa Dark Places igen tills dess........................ ;)

      • linnea p.

        09.05.2017 20:18 (5 månader sen)

        Haha vad du är härlig, tack så mycket! :) Och ja precis, kände också samma sak med att åtminstone slösade jag inte mycket tid på den. Men så har jag också förstått att novellen i princip är samma som hon bidragit med till en antologi som George R. R. Martin agerat redaktör för...? Så kanske det var lika mycket hans fel att den blev som den blev.

        • Kajsa Viitamäki

          10.05.2017 09:03 (5 månader sen)

          Jag vill inte peka finger, men tycker allt är GRRMs fel. Han får ta skulden för det här!


Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.