En lärare är inte bara en lärare

torsdag 11 maj 2017 - 15:00 | 7 Kommentarer

Visste ni att så fort vi hör ordet "stress" så ökar vårt stresshormon i kroppen? Att häva ur sig: "Jag känner mig så stressad just nu", gör exakt det – det gör oss mer stressade. Med det sagt vill jag ändå säga just det: jag är så otroligt stressad just nu.

 

När solen äntligen börjat skina och uteterrasserna börjar fyllas, när ölen smakar som bäst och man helst bara vill strosa runt på staden hela dagarna – då kör slutspurten för skolåret igång. De sista kurserna ska avslutas, de sista proven ska skrivas och bedömas, de sista projekten ska avslutas och de sista vitsorden ska sättas. När både lärare och elever är som allra tröttast, då ska man köra slut på sig så att man ligger däckad med huvudet under kudden hela juni månad. Det hör väl till, antar jag.

 

Själv har jag avslutat alla mina kurser på universitet för det här året, men har nu den där sista slutspurten kvar: den avslutande praktiken. Den sista stressen. Den sista domen. Den sista kraftansträngningen före jag sedan däckar, just det, hela juni månad.

 

"Ni lärare har ju juni, juli och augusti lediga, vad gnäller ni om egentligen?". Jag är ännu inte ens utexaminerad, men har redan hundraprocentig förståelse för varför lärare gnäller, om de nu ens gör det. Lärare skulle ha skäl att gnälla mycket mer än de faktiskt gör, ska ni veta. Det finns en orsak till att varannan lärare bränner ut sig. Det finns en orsak till att lärare ibland flippar ur som läraren i Lahtis gjorde, om ni minns? Det finns en orsak till att lärarna helt enkelt måste vara lediga juni, juli och augusti.

 

"Men du slutar ju senast klockan två på eftermiddagen!". Tror någon på riktigt att en lärares arbetsdag tar slut när dagens sista lektion är avslutad? Nej, då följer genomgång av prov och uppsatser samt planering av nästa dag. Kanske ska man gå på något lärarmöte. Kanske ska det planeras inför någon vår- eller julfest. Det tar aldrig slut.

 

Det här med planeringen ja. Som lärare blir man aldrig klar med planeringen. Det finns alltid något man kan förbättra. Alltid några arbetsblad som kan finjusteras. Alltid någon övning som kan förbättras. Alltid några himla lappar som kan lamineras.

 

Kom inte och säg att lärare inte ska gnälla. Vi är inte bara lärare. Vi är fostrare, vi är kuratorer, vi är psykologer, vi är mammor och pappor, vi är vänner, vi är fredsmäklare, vi är konfliktlösare, vi är planerare, vi är kompromissare, vi är hälsovårdare – vi har ett enormt ansvar för dina ungar.

 

När jag glömt bort att äta fast föda i tre dygn, när jag plötsligt börjat tjuvröka trots att jag inte röker, när jag kan räkna på fingrarna hur många timmar jag sovit den här veckan – ja, då har jag faktiskt all rätt i världen att känna mig lite stressad.

 

aa6

Kommentarer

  • Lille John

    11.05.2017 17:48 (5 månader sen)

    Jag har några släktingar som är lärare (en pensionerades från högstadielärare, en söker jobb som lärare i högstadiet/gymnasiet, min mor är dagmamma om det räknas och så har jag vänner som är barnträdgårdslärare), de skulle skriva under det du säger. Jag har alltid haft bilden av att det är en viss sorts människor som blir lärare och som trivs med det. För i min släkt finns det lärare som ÄLSKAR sitt jobb, de skulle aldrig göra något annat i hela sitt liv, de tycks inte ens bli utbrända. Jag gissar att det är för att just dessa personer egentligen är intresserade av att jobba med människor och ta hand om dem. Så då passar läraryrket för dem. Men så har jag också andra släktingar och vänner som hatar det, som antingen har hoppat av hela läraryrket eller talar om att göra det. Och de säger precis som du att det ÄR en massa jobb. Otacksamt jobb emellanåt och en burnout som lurar i ett hörn. Och det är lätt att tänka "Snart klipper jag till dendär ungjäveln", om det så är för en nanosekund. Jag kommer dock ihåg en juttu från min högstadietid. :) Jag hade haft problem med finskan i hela lågstadiet. Hos vem felet låg vet jag ej, men det är inte relevant. Sen for jag till högstadiet och där började en del klicka. Plötsligt förstod jag bättre allt i finskan och jag fick högre betyg. Så när vi hade fått ut ett prov eller betyg, som vi skulle ta hem till våra föräldrar att skriva under, så plitade mamma dit under att läraren hade gjort ett bra jobb eller något liknande. När jag visade det åt läraren så log hon mot mig och frågade om hon kunde få behålla det, vilket jag inte hade något emot. Så jag föreställer mig att hon sparade det för att ha under regniga dagar, då det känns tungt och hon vill sluta, att åtminstone EN elev blev bättre. :) Sorry, jag skriver långa kommentarer. :D Jag har mycket att säga.


  • Lärarbarn

    11.05.2017 19:39 (5 månader sen)

    Jag är en sån där peffanprodukt, mina föräldrar träffades under sina studier och jobbar båda som lärare. Och jo, jag kan skriva under på det du säger! Lärare jobbar dygnet runt. Också jag har fått kommentarer om hur orättvist det är att lärare har så mycket ledigt, och jag har fått förklara hur mycket en lärare egentligen jobbar. Och man är inte ledig alla de där tio veckorna, för först ska man städa och tömma klassrummet, och sedan innan skolorna börjar behöver man minst en vecka till att ställa klassrummet i ordning igen och se till att allt är klart för skolstarten. Den bilden jag har fått är att arbetsmängden bara ökar med tiden, och en stor del av detta är på grund av föräldrarna till barnen. Min mamma sätter timmar per dag till att konversera med föräldrarna, och ofta får hon bara ta emot skit. För enligt dem är det hennes fel om ungen slagit någon eller förstört skolans egendom etc, de kan ju aldrig tro att deras eget barn är kapabel till något sådant. Ny lagstiftning kräver dessutom allt mera pappersarbete som bara tar mer tid från kärnan i arbetet - undervisningen. För tillfället är min mamma faktiskt sjukskriven...för trötthet. Som du skriver, det är lätt för burnout. Däremot vet jag att båda mina föräldrar älskar sina jobb. De vet att de jobbar med något viktigt och att de på riktigt gör skillnad i människors liv. Även om det är ett väldigt tufft ibland.


  • jens

    11.05.2017 21:32 (5 månader sen)

    Vill tacka för en bra blogg och smarta funderingar du skriver men tror ej du kunde föreställa dig läraryrket när du började studera det.Men du verkar ha det som krävs trots du skriver det är jobbigt.Så keep going girl och hoppas du får en lysande karriär i framtiden.Dagens samhälle suger rejält så hoppas du får ordning på elever som ej ens deras föräldrar klarar av!

    • Lärarhustru

      13.05.2017 21:44 (5 månader sen)

      Ja, lärare har ett enormt stort ansvar och många olika roller (precis som Karolina skrev). Yrket är tungt och utmanande, men också naturligtvis härligt, intressant och givande. Tyvärr är det stressande inom många brancher idag och arbetsbördan är för stor inom många olika yrken. Kan trots detta (med risk att bli både missförstådd och påhoppad) ändå inte låta bli att jämföra arbetsbördan med t.ex. en projektchef inom industrin. De jobbar under stor press, arbetar mellan 8-16, för att komma hem och fortsätta att arbeta 3-4 timmar på kvällen hemmifrån. Enligt avtal ska de ha fyra veckor semester under sommaren, men i verkligheten kan de kanske hålla två, med telefonen ständigt tillhands. Telefonen ringer långfredagar, julaftnar och midsommrar, för kunderna i andra länder har inte ledigt och de förväntar sig service. Jag vet, för min man har tidigare arbetat inom denna branch. I något skede orkade han inte längre, omskolade sig lärare och påstår att läraryrket visst är stressande, kräver mycket och är utmanande, men att detta inte är nära den arbetsbördan många har inom industrin. Han har för första gången i sitt arbetsliv kunnat hålla sex ostörda veckor semester under sommaren. Karln närmar sig 50 år. Men visst är det fel att det ska vara så här, oavsett branch. Och lärare borde ha högre lön, så det så. -Och föräldrar borde själva vara uppfostrare.


  • Anna-karin

    11.05.2017 22:02 (5 månader sen)

    Om lille john skulle läsa på lite eller fundera lite längre så borde hen veta att orsaken att de flesta lärare bränner ut sig är för att de är lojala, funderar på sina elevers bästa, tar jobbet med sig hem och helt enkelt sätter sin själ i arbetet med barnen. Min chef sa så här åt mig när ja brände ut mig och skamset erkände mitt nederlag: "Det är ju just såna som du, som bland 50 andra får en fast tjänst, som vi vill ha med oss just för att ni är så engagerade i läraryrket och barnens bästa. Tyvärr kommer också utmattningsrisken med er". Tack vare min chef känner jag mig välkommen tillbaka på jobb och har under processens gång fått jobba mycket med att säga nej och sätta gränser. Oj lille john, jag hade visst också mycket att säga om utmattning och läraryrket. Kanske tramppade du på mina fortfarande rätt ömma tår.

    • Lille John

      11.05.2017 22:44 (5 månader sen)

      Hoppsan! Jag ber om ursäkt ifall jag trampade på dina rätt ömma tår.Det inte var min mening. Jag bara utgick från det jag själv visste, som man ofta gör när man uttalar sig, oberoende om det är fråga om ett specifikt yrke eller priset på Rysk Kaviar. Och visst kan jag då säga fel. Jag är tillräckligt vuxen att erkänna det. Speciellt då jag också känner till att utbrändheten OCKSÅ kommer från folk som just "sätter sin själ" i NÅGOT, om det så handlar om att jobba med barn eller att köra lastbil. Men jag tänkte inte på just den aspekten då jag skrev svaret, igen ett klavertramp från min sida! Jag har aldrig påstått att du inte skulle ha något att säga om utmattning och läraryrket. Har aldrig heller påstått att jag skulle vara på något sätt allvetande, så att ingen annan än jag kan uttala sig. Varifrån fick du det? Det finns flera böcker som behandlar ämnet, varav inga är skrivna av mig. Så uppenbarligen finns det andra människor, mera kvalificerade än jag, som kan uttala sig. Om du syftar på den sista raden i min kommentar så ursäktade jag mig för att jag inte skrev alltihopa i en KORT kommentar, utan det blev en LÅNG kommentar. Jag har en tendens att inte fatta mig kort. Igen, jag ber om ursäkt ifall jag råkade trampa på dina tår (eller någon annans för den delen). Det var inte min mening och jag ska försöka göra bättre nästa gång. :)


  • s.a.

    12.05.2017 01:24 (5 månader sen)

    Jag tycker att lärare är riktiga hjältar, och tror också att det är de som på riktigt bryr sig som bränner ut sig. De som inte gör det har kanske en större stresstålighet och lyckas koppla av bättre på fritiden. Och jag undrar också om det är så att kvinnliga lärare bränner ut sig oftare än manligare, för att de tar mer ansvar och på riktigt ser till att saker och ting funkar? Bara en gissning - brukar ju vara så inom de flesta branscher. Sen tror jag också att man är mer stressad när man just tagit sina första steg ute i arbetslivet, innan man liksom klarar av att sätta gränser. Men det är för jävligt i arbetslivet idag och allt för lite personal överallt, så helt normalt att vara stressad, speciellt om arbetsgivaren också utnyttjar en. Tragiskt nog :( det är sjukt stressigt inom ALLA branscher idag, men förstås mer inom de människonära. Som btw borde ha högre löner också... mycket ansvar att ta hand om andras barn!


Skriv kommentar

Observera att kommentarsfunktionen inte stöder användningen av emojis.