tisdag 18 juli 2017 - 10:15

686 baby Jakobstad

Jeppisdagarna fick en skön inledning igår kväll på Black Sheep där Walt Miguel, Tom Alfons & Costa tillsammans med DJ Stards satte ribban högt för resten av veckan. Trots att det var måndag och det hade regnat hela dagen drog killarna fullt hus (eller full terrass) och fick alla att glömma måndagströttheten. 

 

DSC 1421

 

Showen inleddes starkt med en cover på I Need a Dollar, som förstås fick igång publiken direkt, och fortsatte sedan med eget material. De turades om, ibland körde två åt gången, ibland alla tre, ibland bara en med de andra backande i bakgrunden. Jag gillade att de inte uppträdde som separata artister, utan att alla hela tiden stod på scenen som en trio.

 

DSC 1494

 

Costa & Tom Alfons har precis släppt låten Every Day som de också körde igår – och den var precis lika skön live som på radio. Tom & Walt är båda gamla bekanta till mig, medan Costa kommit hit ända från Sri Lanka och rappar på bland annat singalesiska. Man fattar noll, men det låter sjukt coolt och man hör ju hur bra han är på att rappa fast man inte förstår orden. "Man känner flowet fast man inte förstår något", skulle jag säga om det inte var så cheesy.

 

DSC 1441

 

Walle drog både nytt och gammalt material och om jag inte var kär i honom tidigare så blev jag det efter låten Lazy Sunday Sex. Den finns dessvärre inte tillgänglig någonstans ännu (förutom en teaser på Instagram), så ni blir helt enkelt tvungna att komma till Skolparken på torsdag kl. 22:00 för att höra den. 

 

DSC 1496

 

Killarna fungerade perfekt tillsammans och det märks verkligen hur de njuter av att stå på scen. Den här stämningen smittar av sig på publiken och jag hade inte tråkigt en minut. Deras olika sound kompletterar varandra och deras gemensamma nämnare är kärlek till hiphop, ett skönt flow och en suverän scennärvaro. 

 

DSC 1407

 

På jobbet imorse hörde jag att de gjorde en liten livegrej på Yle Vega också, där bl.a. Snellmans (och hela Jeppis) fick en fet shoutout. Och på tal om Jeppis och 686 så är jag är så glad att hiphopscenen i staden har vaknat till liv igen – vi får vara stolta att såna här artister are made here.

 

costa

 

PS. I ett skede hade Costa så feelis att han föll raklång ner på marken från en stol. Han räddade det ganska bra, publiken fick sig ett gott skratt och han förbjöd oss att någonsin berätta om det för någon. Heheh sue me. DS.

tisdag 4 juli 2017 - 16:39

En pinne for Lillby

I lördags stod Lillby och Klacken på schemat. Jag hade aldrig varit på Klackenparty förr, så i år bestämde vi oss med Elin att vi skulle få detta lokala fenomen avbockat. Stämningen och atmosfären var precis som jag hade förväntat mig, väldigt hemtrevlig och... ung. Jag kände mig stundvis som en gammal tant, speciellt när jag verkade kännas igen mest som "Zackes storsyrro", men vad gör nu det egentligen?

 

klacken party 2017

puffen

klacken4

elin4

 

Väl inne på området såg vi alla artister: Reckless Love, Pökerz, Sandra Reiche & Rasmus Gozzi och förstås Freddy Kalas. Vi var väl inte sjukt imponerade, dels för att de flesta körde playback och dels för att det var sån otrolig trängsel inne på Freddy Kalas, men nog bjöd norrmannen på en rejäl show åtminstone. Som Maria konstaterade skulle man kunna tänka igenom lite hur man beter sig på konsert före man går på konsert, men nåväl. Vi lyssnade på ungefär tre låtar före vi ändå bestämde oss att vi hade roligare vid ölserveringen.

 

klacken 2017

freddy kalasklacken lillby


Vid tvåtiden hoppade vi på bussen hemåt igen och vid det laget var man så slut att man bara ville hem och sova direkt. Så vad är mitt första intryck av Klackenparty i Lillby? Jag skulle så här i efterhand kunna tänka mig att betala för stämningen och för området, men kanske inte för musiken. Jag hade varit lika nöjd med något random liveband alternativt en vanlig DJ vetni. Nästa gång erbjuder jag mig att betala halva priset för att bara ha tillgång till ölserveringen, går det bra månntro?

 

IMG 3749

 

RIS OCH ROS

– Att biljettfunktionärerna inte trodde på oss när va sa att vårt mobilnät var nere och vi inte kunde komma åt våra biljetter i mejlen. Vi hade bekräftelse-sms, kvitto och hela köret, men det dög inte. Efter många om och men lyckades vi komma åt biljetterna, men det var av väldigt sura miner vi möttes. "Nå, e nog int nån annan som har haft problem me dedär före er". Inget tillmötesgående över huvud taget. "Ni måst no ba fix e". Trodde de på riktigt att vi gamlingar försökte fuska oss till ett gratis Klackenparty? Come on.

– Trängseln, som vi redan har tjatat om. Samt att ordningsvakterna faktistk lös med sin frånvaro. Hann se några mindre slagsmål som vanliga dödliga var tvungna att stoppa.

– Det skulle ha kunnat finnas några bajamajor utanför området också, så man hade sluppit springa runt i skogen som en vilding.

– Att bussen skulle starta hemåt 02:00, men istället startade ungefär 02:30. Nåja, man ville väl vänta på att alla fyllisar hittade till bussen, men där och då var det superirriterande.

 

+ Måste ändå också ge plus för bussystemet, för att det gick smidigt och man slapp tänka på hur man skulle ta sig till och från stan.

+ Effektiviteten vid serveringen, inte en enda gång behövde jag köa i mer än några minuter. 

+ Att man faktiskt lyckats fixa artister som Reckless Love och Freddy Kalas till Purmo, det är imponerande i sig.

 

Var någon annan där? Vad tyckte ni?

måndag 26 juni 2017 - 10:00

Svensk version av Despacito

Jag hittade kanske världens vackraste låt igår. Ni vet Despacito som går på radion i ur och skur som bäst? Nå, för det första är ju originalet mycket bättre än Bieber-versionen, men nu har det kommit en svensk version också. Texten, rösterna och pianot bara slog omkull mig och jag föll som en fura. Trots att den svenska texten kan tyckas lite cheesy och platt så är det på nåt sätt just äktheten och enkelheten i den som jag gillade mest. Vad tycker ni?

 

Jag har en förkärlek för det här med akustiska versioner av kända låtar

 

Men så fort jag tänker på dig ökar pulsen

Jag har börjat gilla dig mer än normalt
Du är den där shunon jag vill bara ha
Ingen stress vi tar en tag i taget 

Despacito, känna dina dofter baby
Despacito, viska i ditt öra att jag är bara din

 

Originalet: Luis Fonsi feat. Daddy Yankee – Despacito

 

...och här är Bieber-versionen! Vilken gillar ni bäst?

 

Ser nu att min bloggkollega Axel har tipsat om några sommarlåtar i ett inlägg där han skriver som följer: "För er som vill rensa huvudet fråni Edward Blom och Despacito". Haha, lustigt sammanträffande. Ni hittar hans låttips här.

lördag 8 april 2017 - 15:28

Everybody have a Swedish fika

Fredagsstämningen fick en tvär vändning igår när jag kom hem efter jobbet och läste i familjens gruppchatt att min syster satt fast på jobbet p.g.a. misstänkt terrordåd i centrala Stockholm. Vi slog på nyheterna och satt bänkade en bra stund. Förundrade, förfärade, lite oroliga, men samtidigt bara helt... Avtrubbade. 

 

stockholm

 

Jag vet inte varför, men jag blev varken förvånad eller rädd. Bara arg och matt. "Inte nu igen". Det här var väl tyvärr mer eller mindre väntat och så fort jag hörde att min syster och alla mina vänner i Stockholm var i säkerhet kändes det som att jag kunde släppa det. Jag kanske har lite svårt att ta in såna här grejer. Jag blir istället kall och lite väl rationell i mina känslor, om det är bra eller dåligt vet jag inte. Jag kommer på mig själv med att bli irriterad på alla som blåser upp allting och på något märkligt sätt gottar sig i misären. 

 

stockholm april 2017

Min syrra skickade lite bilder från Stockholm igår.

 

Det sprids rykten hejvilt, det skvallras och delas bilder på offren och det känns på något sätt som att folk själva vill få så stor del i det hela som möjligt. Som när bomben sprängde i Jakobstad 1999, då ville alla påstå att de hade varit ungefär tio meter ifrån där det skedde. Det är väl för att det kommer så nära som man reagerar så, men jag förstår inte riktigt varför. Ja, det är förjävligt och det är vidrigt, men det sista som behövs i såna här situationer är att ännu mer skräck sprids.

 

Däremot är det otroligt rörande att se hur folk öppnade upp sina hem för varandra i Stockholm genom hashtaggen #openStockholm igår. De som inte slapp hem från city p.g.a. kollektivtrafiken bjöds in för att träffas och stöda varandra. Det är precis sånt som behövs. Inte tävlingar om vem det är mest synd om och vem som har varit närmast platsen. Jag gick också på Drottninggatan varje dag i ett år när jag bodde där, men vad fan spelar det för roll nu?

 

stockholm terror

 

Jag hade så sent som igår förmiddag delat låten Swedish Fika på Twitter. Den blev viral bara för någon dag sedan och det som igår var en gullig humorlåt är på något sätt ytterst aktuell idag. Precis som i tweetsen ovan: sluta inte jobba, sluta inte skratta, sluta inte resa, sluta inte festa – och sluta för guds skull inte fika.

 

No time for war if you take a påtår.

fredag 24 mars 2017 - 10:00

So this just happened...

Klockan nio imorse släpptes biljetterna till Metallica-konserterna i Helsingfors nästa år. Jag har inte kunnat koncentrera mig på annat på hela förmiddagen och Kajsa sa att hon sovit oroligt ända sedan klockan sex imorse. 09:00 satt vi på olika håll bänkade vid varsin dator för att se till att båda skulle få biljetter. Sidan buggade förstås, inget fungerade och jag hann ge upp hoppet några gånger, men plötsligt händer det. Jag kan knappt tro att det är sant.

 

metallicabiljett

En tonårsdröm blir sann.

 

Jag hade tänkt ladda upp en bild på en 15-årig Karro i Metallica-tröja (på den tiden såldes de inte på H&M vet ni, man hade ansträngt sig för att få tag på dem), men nu har jag inte den där gamla hårddisken till hands så det får jag återkomma till. För jo, det här kommer jag att skriva om flera gånger före maj 2018 kan jag lova. Så nästa vår åker alltså jag och Kajsa ner till Helsingfors och uppfyller drömmen vi haft sedan högstadiet. Jag minns när Metallica kom till Finland år 2004 och vi sååå gärna ville gå på konsert, men inte fick för våra föräldrar (wonder why). Men nu sådär tretton(!) år senare kände vi att det var dags! Så nu börjar nedräkningen då...

 

Biljetterna sålde slut direkt, jag kollade in evenemanget på Facebook och folk är förstås förbannade på att systemet kraschade och att de inte fick biljetter trots att de köat sedan klockan åtta imorse. Puh, vi hade tur! 

lördag 22 oktober 2016 - 14:19

'It ain't my fault' uppmanar till våldtäkt?

 

Jag kan inte sluta lyssna på den här låten! Sen jag hörde den första gången för några veckor sedan har den gått på repeat för mig. ÄLSKAR ÄLSKAR ÄLSKAR den. Den är så cool, kaxig, har världens bästa sound och lyricsen ska vi inte ens tala om... Som alltid när Zara Larsson är i farten blir det uppståndelse och folk har inte varit sena att påstå att texten "uppmanar till rape culture" eftersom den antagligen skulle tas emot på ett helt annat sätt om den sjöngs av en man.

 

It ain't my fault you keep turning me on
It ain't my fault you got, got me so gone
It ain't my fault I'm not leaving alone
It ain't my fault you keep turning me on

I can't talk right now, I'm looking and I like what I'm seeing
Got me feeling kinda shocked right now
Could've stopped right now, even if I wanted
Gotta get it, get it, get it, while it's hot right now
Oh my god, what is this?
Want you all in my business
Baby, I insist, please don't blame me for whatever happens next

No, I can't be responsible
If I get you in trouble now
See you're too irresistible
Yeah that's for sure

 

Tja, vid första anblick ligger det ju något i det. Om en man sjöng så här om en kvinna skulle säkert många reagera ganska starkt. Men jag såg en intervju med Zara där hon förklarade tanken bakom lyricsen. Hon menade att om båda är med på noterna så kan hon inte ansvara för vad som kommer att hända, "det är inte mitt fel" helt enkelt. Att tjejer också ska få ta för sig och säga: "Jag vill ha dig, jag är intresserad av dig, jag vill...", utan att det är något fel med det. Hon menar att det är förlegat att tjejer ska behöva spela svåra, ointresserade och pryda bara för att tjejer inte förväntas visa framfötterna när det kommer till att ragga. 

 

Vid 5:50 börjar de prata om låten och lyricsen.

 

Hon nämner också att originaltexten innehöll följande rader: "It ain't my fault your man's calling my phone, it ain't my fault you can't keep him at home, it ain't my fault I give him what you don't". Alltså, hon är så SASSY. Jag ska vara ärlig och säga att jag har haft lite svårt för henne, men det är väl kanske just bara för att man är så himla ovan att en ung tjej vågar ta så där mycket plats. Efter den här låten är jag nog fullständigt omvänd. Sen att hon blivit utnämnd till en av årets mest inflytelserika tonåringar av Time Magazine är ju också ganska coolt. Vad hade jag lyckats med som 18-åring liksom...

lördag 1 oktober 2016 - 10:10

Då de ropar hurri är det dags att svänga om

 

KAJ gör det igen! Jag älskar allt med den här låten och videon. Det bästa hörs vid 01:19 (försvenskat): Kör ut i skogen, kör långt och länge, då de ropar "hurri" är det dags att svänga om. Hahah ♥

 

 

Är inte den här lite underskattad också? Lite samma genre är det ju, fast lite mer såndär radiohiphop än Kom ti byin, som ju helt klart är mera åt gangstarap-hållet...

torsdag 1 september 2016 - 09:00

I need a gangsta

För någon vecka sedan listade jag några låtar som går på repeat i mina hörlurar just nu och nu har listan uppdaterats lite grann igen. Några av de absolut bästa låtarna just nu kommer från filmen Suicide Squad, som jag konstaterade att verkligen hade lyckats med sitt soundtrack. 

 

Alltså, hur BRA är inte de här? 

måndag 8 augusti 2016 - 12:00

A little bit scandalous

Spelas det inte ganska bra musik på radion just nu? Det tycker jag åtminstone! Jag lyssnar alltid på radio på jobbet, så jag hinner höra de aktuella låtarna ett antal gånger varje dag. Tyvärr spelas de ju sönder ganska snabbt p.g.a. detta, men jag tänkte lista några stycken som jag gillar riktigt skarpt just nu åtminstone.

 

 

Ariana Grande har varit mer eller mindre anonym för mig tills den här låten. Låten Into You gillade jag inte alls i början, tills jag helt enkelt blev hjärntvättad via radion – och började älska den. När jag kollade in hennes Instagram igår såg jag att hon dessutom hade lagt upp en acappellaversion av samma låt och nu är jag väl mer eller mindre såld då. Kommer att följa hennes every move fr.o.m. nu! Jag har försökt lyssna på lite av hennes andra låtar nu, men jag gillar inte dem alls på samma sätt faktiskt. Kanske om jag skulle tvångslyssna på samma sätt som jag blivit hjärntvättad med den här, vem vet. Men den här låten kommer helt klart att gå på repeat resten av sommaren åtminstone, både originalet och acappellan.

 

 

Den här hörde jag på radion för några veckor sen och har haft en mer eller mindre på repeat sedan dess. Jätteirriterande låt egentligen, men samtidigt är det något jag älskar med den. Danskarna är riktigt duktiga på partymusik faktiskt, vet inte vad det beror på.

 

 

Under jobbdagen hinner jag lyssna på Radio X3M, NRJ Sverige och Yle X, jag byter liksom lite hela tiden. På den sistnämnda kanalen spelas det ibland lite finsk musik, vilket det förstås inte görs på de andra kanalerna. Och den här låten, 101 prosenttia, av Lucas och Vilma Alina fastnade jag faktiskt för! En riktigt mysig sommarlåt som passar perfekt på sommarens spellista.

 

 

Den här är så skön bara. Den är förstås också tillagd på min Sommar 2016-spellista på Spotify! Tycker det här är precis en sån låt man lyssnar på när man sitter i kvällssolen och bara njuter (jo, det går en stund ännu hörni!). Vilka är era favoritlåtar i sommar? Ni skulle gärna få skriva i kommentarsfältet så jag får fler låtar att lägga till i listan.

 

 

När jag hörde den här första gången tänkte jag bara att det var en random fin trallvänlig låt, sen började jag lyssna på texten och bara: "Va? Vad sa han?". Det är ju visserligen samma gäng som gjort låten Madafakin darra, så det är kanske inte så konstigt att det är lite humor med också. Detta är nog en grupp som jag för övrigt kommer att börja kolla in lite närmare nu, de gör ju hur skön musik som helst!

 

 

Med förra årets Stitches slog han igenom på riktigt och med det här årets Treat You Better gör han det igen. Gillar den här killen supermycket och kommer helt klart att hålla ett öga på honom i framtiden.

 

 

Kan inte sluta lyssna på denna. Egentligen är den ju jättetöntig. Men ni vet, jag har en sån där sida i mig. Och så tänker man ju att det är om en själv de sjunger, såklart. 

fredag 22 juli 2016 - 15:40

WALT MIGUEL

Ajajaj hörni, om ni inte var i Skolparken igår kväll så kan jag berätta att ni missade något! Walt Miguel förlorade sin live performance virginity – och det med bravur. Jag och Moa började kvällen på Netti med varsin öl och vid halv elva tömdes terrassen nästan helt, då folket gick iväg till parken för att lyssna på den nya lokala förmågan.

 

Antti Koivukangas inledde med att presentera Walt Miguel och sa plötsligt något om dagböcker på internet, "såna här bloggar" och i nästa sekund hör jag mitt eget namn följt av ett långt citat ur det här inlägget. Alltså haha! Så himla kul! Mina rader fick alltså fungera som presentation före han sedan steg in på scen. En väldigt fin inledning på spelningen, enligt min ytterst objektiva åsikt.

 

jakobs dagar 2016

walter walt miguel2

walt miguel skolparken

jeppisdagarna

walter fellman3

skolparken jakobstad

 

Killen drar parken full under sin första spelning och levererar sedan en sådan show att ingen går därirfån besviken. Suverän scennärvaro, ett stort självförtroende och precis lika bra live som inspelat. Mellansnacken skötte han även som om han aldrig skulle gjort något annat, med en gnutta humor och självironi. "Det här är sista låten, men sen klappar ni in mig så kör jag tre till. Okej?"

 

Jag ville bara stiga upp och dansa loss, men med en småtrög sittande publik gör man ju inte det bara så där. Nästa gång kunde man skippa bänkarna, för folk blir så himla lama av dem. Jag och Moa gick ändå längst fram under sista låten och sket i blickarna i ryggen. Är fortfarande på bra humör efter spelningen! Förutom låtarna jag listade i det tidigare nämnda inlägget har Ya Era Hora blivit en favorit. Är det inte konstigt hur het man tror att man är när man dansar till spanska låtar? Eller? Nån annan? 

 

Den här killen ska vi hålla ett öga på, för jag ser inte varför han inte skulle kunna gå hur långt som helst. Kom ihåg var ni läste det först. Walt Miguel hittar ni på Soundcloud, Bandcamp, Facebook och Instagram.