torsdag 16 februari 2017 - 21:05

Mindset is the shit

Igår kväll var jag i Vasa för att föreläsa vid Folkhälsanhuset om min skidtur längs Kungsleden. Jag var först ut i Folkhälsans föreläsningsserie inom ramen för drömmarnas motionsår och det blev en riktigt bra kväll! Omkring trettio personer kom för att lyssna och de kommentarer jag fick efteråt värmde något oerhört. Det är såna här tillfällen som ger en extra kick och en bekräftelse om att jag har valt rätt väg, och det är jag så tacksam för! 

Jag visade bilder och berättade om de tankar och känslor som man både får njuta av och tampas med när man ger sig ut för att utmana sig själv. Att skida Kungsleden gav mig så mycket och det är verkligen roligt att få dela de upplevelserna med andra och kanske till och med inspirera någon till att förverkliga sin dröm. 

För som jag återigen vill poängtera- jag är ju som ni vet varken elitidrottare eller supermänniska. Jag är ganska lat och svag och väldigt frusen av mig. Har tendens till att överanalysera och oroa mig i onödan. Jag har levt största delen av mitt liv med ett rätt statiskt mindset och varit rädd för att misslyckas. Om jag ändå kan förändras och våga förverkliga mina drömmar, så kan vem som helst. 

Skarmavbild 2017 02 16 kl. 19.17.20Foto: Malin Ström

Just det här med mindset, ett begrepp som forskaren Carol Dweck använder, var också något jag tog upp igår kväll. För mig har det varit ett viktigt verktyg för att förändra hur jag tänker om min förmåga att utvecklas och lära mig nya saker, och jag tror att det till viss del är det som gör att jag vågar idag. Inte bara vågar skida Kungsleden, men att jag vågar föreläsa, driva företag, vidareutbilda mig, hålla vandringar och kurser. Att jag vågar riskera att misslyckas. Eller rättare sagt, att jag vågar lära mig, för det är ju det misslyckanden egentligen är. Ett enda lärande.

Alltså den insikten!

Mindset is the shit. 

onsdag 15 februari 2017 - 11:47

Doften av sommarkväll

Även om vintern i år är långt ifrån hur många av oss helst vill att en vinter ska vara så försöker jag njuta till fullo. Av ljuset och färgerna och vårkänslan. Och av alla dofter! Mitt i smällkalla vintern då näsborrarna fryser är det tämligen svårt att känna nåt, men nu är det annat! 

Igår kväll när jag och Tjirro tog en promenad i mörkret gick vi förbi en hage och jag kände tydligt den mustiga doften av får. Det var ju mörkt så jag kunde inte se om de ens var där, kanske har doften dröjt sig kvar från november eller när jag nu sist gick förbi där och såg fåren ute. 

Längs skogsvägen låg ett nyavverkat litet kalhygge, och även om jag inte alls är förtjust i kalhyggen så nog tusan doftar de gott! Den lite stickande doften av terpentinet som gömmer sig i virket, mmm. Mellan åkrarna var det som en kall sommarkväll efter en regnskur; friskt och fuktigt. Då vi närmade oss byn igen kände jag nån slags obestämbar doft av...godishylla i bybutik?! Vet inte varifrån den doften kom, men sugen blev jag. 

På tal om dofter så minns jag att jag på biologilektionerna i gymnasiet hade mycket funderingar kring just dofter och lustiga associationer. Jag tyckte det var så märkligt att sommardimma kunde dofta som mjölkdisken vid affären, och fuktat småmögligt hö luktade klor. En annan märklig association jag har är mammas grillade smörgåsar, som smakar så som det känns att gå in i Hartmans järnaffär i Jeppis. Låter ju knäppt nu när jag själv läser det men för mig är det helt självklart!

Är det något du känner igen? Jag vet ju att jag inte är ensam om sånahär upplevelser. Brukar du associera dofter eller smaker med ovanliga platser eller saker?

DSC0599

måndag 13 februari 2017 - 11:27

Våga drömma, våga ta steget

Vill du ha inspiration till att förverkliga dina drömmar? Då ska du komma till Wasahuset på onsdag kväll. Folkhälsan har inom ramarna för drömmarnas motionsår bjudit in mig för att berätta om min tur längs Kungsleden och jag kommer att visa bilder men också prata om att våga drömma, planera och ta steget. 

Här kan du läsa mer om tillfället. Deltagaravgiften är 5 euro och då ingår servering i pausen. Sista anmälningsdag är IDAG så klicka iväg ett mejl till malin.strom@folkhälsan.fi nu genast! 

Ni vet ju att jag själv har fått lägga nästa stora dröm Vita Bandet på hyllan, så det känns extra roligt att istället få vara med och inspirera andra till att förverkliga sina. Hoppas vi ses på onsdag!

20160423 112109

söndag 12 februari 2017 - 21:40

Högt och lågt

Håhhå, dit for en vecka igen utan att jag kom mig för att blogga. Jag sammanfattar sedan sist i några punkter. Veckans low och veckans high, varsågoda!

Low

  • Att min käke har krånglat ett tag, knakar, knastar och värker. Jag har lärt mig att leva med det och har hittat en teknik för att komma runt det onda. Var till tandläkaren i tisdags och rekommenderades buranakur och bettskena vilket jag nu testar. Mycket mer kan jag inte göra eftersom käkleden tydligen inte är något man brukar operera, så hoppas det hjälper!

  • Att jag inte tagit mig tid för några långpromenader med Tjirro. Stackaren har bara fått hänga med på mina ärenden och har fått sin minimi-motion, men jag märker hur det spritter i honom av överskottsenergi. Det måste jag se till att gottgöra i veckan! 

 

High

  • Att träffa kompis Lisa i måndags och hänga med henne. Vi gjorde en liten skidtur, åt ute och gick på bio. Att få umgås med nära vänner betyder så mycket och jag är så glad att jag har så fina människor i mitt liv. 

  • En annan jag är glad över är min syster Pamela. Vi gick på bio i tisdags och både i fredags och idag hängde jag med henne och hennes barn, två knasbollar som förstås är världens gulligaste. Skulle tippa på att jag får i snitt 27 kramar varje gång jag är där. Åtminstone känns det så! 

  • I veckan stämplade jag in på mina föräldrars firma och kommer att hoppa in någon dag i veckan framöver. Där kommer jag att städa och montera ventilationsluckor vilket är en otroligt skön kontrast till att ständigt plugga, planera, tänka, skriva och ge av sig själv. Jag har alltid trivts med praktiska uppgifter för det är så tillfredsställande att se snabba, konkreta resultat! Det hoppas jag kan ge lite balans så att jag orkar även med de andra, lite luddigare, sakerna jag gör.

  • Min timme hos psykologen är alltid en höjdpunkt. Som jag tror jag nämnde redan i somras så går jag i samtalsterapi och innan jul fick jag komma till en ny psykolog då jag upplevde att jag inte kom någon vart under mina samtal med den förre. Ibland kan det vara så, och då gäller det att inte ge upp och tro att "det här är inget för mig". Det kan bara vara så att man av nån anledning inte klickar, eller personen kanske inte har den expertis man behöver och då är det värt att söka vidare tills man får rätt hjälp. Och glöm att man måste vara knäpp eller sjuk eller svag för att prata med någon - och är man något utav det så är det också okej! Jag tror att alla behöver en professionell samtalspartner ibland. Men inte alla vågar/vill ge sig själv den möjligheten. Det är väldigt synd tycker jag. 

  • Gårdagens Äventyrsklubb för 65+ som drog till Maxmo för en skidtur på isen. Iskunskap, lunch vid en eldstad och kaffe vid Tesses Café. Denna underbara grupp skulle jag helst träffa varje vecka, för det är ett sant nöje att få umgås och dela friluftslivet och naturen, tankar och erfarenheter med dem. Äventyrsklubben är verkligen ett koncept som jag hoppas att jag och Lisa kan utveckla och få lägga mer tid på framöver. 

  • När jag och Tjirro kom hem ikväll hängde en present på dörren från två grannfruar. För några veckor sedan fick Tjirro en försenad julklapp, en matlåda, en gosekatt och lite lyxmat. Och en reflexväst som tyvärr var för liten. Nu kom en ny väst storlek XL och den passade perfekt! Vilken fin söndagsöverraskning. Tack Tina och Tarja! 

    Skarmavbild 2017 02 12 kl. 22.36.22

 

söndag 5 februari 2017 - 19:28

Utenätter och skidglädje

Igår kom jag och Tjirro tillbaka från Syöte nationalpark, och vilken vecka vi har haft! Även om jag har varit helt slut idag och sovit bort halva dagen så gav de här dagarna en massa energi och jag är så nöjd över hur veckan blev. Hoppas ni inte har nåt emot en vinterdos, för här kommer en riktig bildkavalkad!

DSCN5454

Sjutton elever från Outdoor Academy, deras lärare och min vän Ami, och så jag och Tjirro, åkte iväg tidigt på måndag morgon. Väl framme vid Syöte naturum fick eleverna en guidad rundtur och tid att bekanta sig med uställningen om området medan jag och Ami körde en bil till norra änden av nationalparken där vi skulle avsluta turen.  

DSCN5458

Det här var tredje gången jag gör vintertur i Syöte nationalpark och det här året bjöd på det bästa vädret man kan tänka sig. Skaren och de istäckta tallarna på myrarna vittnade om att det hade varit töväder, nederbörd och hård vind tidigare, men nu i veckan höll sig temperaturen mest runt minus 10-15 grader och det varken blåste eller snöade nämnvärt. 

Bara sista dygnet kröp temperaturen upp mot noll och då blev det ruggigt och kallt. Håller det sig bara ordentligt på kölden så är det skönt och enkelt att hålla sig varm - med rätt kläder, kunskap och utrustning förstås. Men den råa, fuktiga kylan som kryper in på skinnet och fuktar sovsäcken när det närmar sig plusgrader, den är inte trevlig!

DSCN5465

DSCN5475

Syöte nationalpark är fantastisk och vacker, men terrängen är inte alltid den lättaste att navigera och ta sig fram i. Däremot är den ju då desto mer lärorik och ger en många tillfällen varje dag att utmanas och utveckla både skidteknik och orienteringskunskap. Och att färdas i kuperad skog med pulkor efter sig kan vara både ett helvete och tokroligt. Ofta båda samtidigt. 

DSCN5498

DSCN5506

Eleverna hade själva planerat rutten och valt lägerplatser, och de flesta nätterna övernattade vi intill ödestugor eller vindskydd. Här hade vi tillgång till utedass och eldstad eller kamin inne i stugan, vilket utnyttjades för både matlagning och snösmältning. Sov gjorde vi alla under tarp, vilket är som en lättvikts- och mer hållbar variant av presenning. Eleverna var indelade i tre grupper och när varje grupp kom fram till dagens lägerplats var uppgifterna klara och enkla: byta till torra och varma kläder, bygga vindskydd, smälta snö, hålla sig varm, göra mat, ha det trevligt.

DSCN5521

DSCN5527

DSCN5556

Under dagarna skidade jag och Ami tillsammans med varsin grupp, medan den tredje åkte på egen hand. Här mitt i den trolska granskogen träffade min grupp på en ensam engelsman som var ute på tur i parken. Efter en kort pratstund fortsatte var och en åt varsitt håll. Fler besökare i nationalparken träffade vi inte under veckan. 

DSCN5570

DSCN5580

Andra halvan av veckan var mulen och grå men vacker ändå. Vi tog oss dag för dag längre norrut, över myrar och sjöar och genom tallskog och granskog och den ännu kvarvarande blandskogen med björk och asp som gör att flygekorren trivs just här.

På tal om djur så såg vi massor av spår, av hare och räv förstås och några gamla älg- och utterspår. Men också hermelin och mård och småvessla hade varit aktiva där vi tog oss fram. En småvessla såg jag till och med skutta över snön några meter från vårt vindskydd en kväll. En flock orrar samt två korsnäbbar som flög över huvudet på mig och lyste röda i solskenet fick jag också se. 

DSCN5578

På torsdag ställdes det till med skogsfest och eleverna kockade en trerättersmåltid för hela gänget. Svampsoppa, pyttipanna och bärkräm med grädde i skenet av pannlampor, marshaller och trevligt sällskap mitt ute i nattsvart ingenstans, det är bra ingredienser för en lyckad kväll!

DSCN5586

Tjirro var än en gång en examplarisk turhund men visade sig ha lite svårare med kylan än jag hade hoppats. Den halvtassiga vintern hemma och det faktum att vi inte sovit ute något tidigare denna säsong har nog gjort att han ännu inte lagt på sig ordentlig vinterpäls eller härdat tassarna. Men det gick rätt bra ändå och med egen dunjacka och vindtäcke plus min nya tjocka dunjacka som täcke ovanpå så sov han gott om nätterna. 

DSCN5613

Sista dygnet fick eleverna vara ensamma i sina grupper och jag och Ami hade en dag för oss själva där vi utvärderade veckan som gått och pratade om högt och lågt. Vi stannade en bit ifrån lördagens mötesplats, ett vindskydd vid södra kanten av Kouvanjärvi, och gjorde oss en mysig sovplats. Där åt vi turens sista middag som blev en pastagryta på grönsaker och torkad älgytterfilé. 

Nästa morgon möttes alla upp för gemensam utvärdering och det var roligt att höra allas tankar om de lärdomar och utmaningar de mött under veckan. Själv är jag otroligt nöjd och stolt över hela gruppens insats och utveckling under veckan, men också över min och Amis insats. 

DSCN5625

Ännu en erfarenhet rikare och med den sköna känslan av utenätter och skidglädje i kroppen känner jag mig nu redo för en ny vecka med studier och jobb. Tack Outdoor Academy för en bra tur!

söndag 29 januari 2017 - 18:58

Mot Syöte nationalpark

Imorgon åker jag norrut med Outdoor Academy för en veckas skidtur i Syöte nationalpark, så det blir tyst här på bloggen ett tag igen. Jag och min fina vän Ami, som jobbar som lärare på OA detta läsår, ska vara med ettorna på deras första vintertur och det ska bli riktigt roligt!

Vi har planerat in eldskola, pilkfiske och gett eleverna i uppgift att ordna en skogsfest med trerätters en av kvällarna. Ami med sin biologbakgrund kommer att hålla oss nyfikna på djur- och växtlivet och jag kommer att hålla i några diskussioner kring positiv psykologi och miljöpsykologi. Förhoppningsvis blir det en lärorik vecka, och jag hoppas att vi alla får ha en riktig njutar-tur med bra snö, sköna nätter i vindskydd och fina samtal kring elden. 

Foto1123Från förra årets vintertur i Syöte

Jag får önska er en fin vecka så länge, och lämnar er med ett tips på en kurs nästa helg som jag själv gärna hade gått om jag var hemma: 

 

"Helgen 4-5 februari 2017 arrangerar Älvbyarna och Slow food Ostrobothnia tillsammans med Korsholms Vuxeninstitut en grundkurs i omställningens principer enligt samma modell som används på andra håll i världen. En perfekt start för dig som vill vara med och skapa eller bidra till lokala omställningsinitiativ - och också få tillgång till samma begreppsapparat och arbetsmetoder som andra omställare i mer än 40 länder.

Är du nyfiken på omställning och vill veta mer, eller har varit aktiv länge och vill få ny inspiration? Kursen passar dig oavsett tidigare erfarenheter! Gillar du: att odla, att cykla, hållbar ekonomi, miljö eller inre omställning? Vi vill samla alla Österbottens omställare!"

 

Klicka in dig HÄR om du tyckte det lät intressant! Texten är hämtad från kursbeskrivningen på Korsholms Vuxeninstitut. 

 

lördag 28 januari 2017 - 17:20

Fjällen försvinner ingenstans

Låt oss fortsätta på spåret saker som inte blev som man tänkt. Häromveckan fattade jag ett beslut som varken var enkelt eller roligt, men som jag till slut insåg att måste fattas: min dröm om att skida Vita Bandet, 1300 kilometer längs hela svenska fjällkedjan, den får vänta till nästa år. 

När jag kom till slutstationen Hemavan efter att ha skidat Kungsleden förra våren visste jag genast att långtur är något jag vill ut på igen. Att få knata på dag ut och dag in, uppleva den ofattbart vackra fjällvärlden och utmanas och växa som människa...det högg tag i mig. Och i början av hösten bestämde jag mig för att satsa på Vita Bandet kommande vår. 

Jag kände mig inte på topp fysiskt, på grund av min utmattning som ännu låg och pyrde efter studietiden i Skövde, men jag räknade naivt med att hinna återhämta mig tillräckligt för att kunna bege mig på sjuttio dagars tur i februari. Ibland blir det som sagt inte som man tänkt. 

Hösten blev tung för mig både kroppsligt och mentalt och med både distansstudier och ett nystartat företag kom orken aldrig tillbaka - snarast tvärtom. Jag var inte bara trött, jag började märka av symptom på depression också och kontaktade läkaren. I november drog jag ner jobbtakten till nära noll och hoppades att det och mina övriga insatser för att stärka min hälsa skulle ge resultat. Och visst gjorde de det - bara inte tillräckligt snabbt för att få mig trygg i tanken att dra ut på långtur. I efterhand förstår jag att jag borde ha förstått detta tidigare. Men det tar tid att inse och acceptera sina gränser, även för mig. 

Så hur tråkigt det än är att ge upp något jag verkligen längtar efter just nu så känns det totalt rätt. Jag är snarare tacksam att jag inte är någon stolt tjurskalle som med all makt måste genomföra allt jag tänkt och sagt. Och fjällen, de står förhoppningsvis kvar nästa år också! 

DSCN2182

torsdag 26 januari 2017 - 21:05

Uteåret som halvt uteblev

Kommer du ihåg min ute-utmaning som jag tog mig an för ett år sedan? Som jag bloggade så hurtigt om i början av året och var så glad för? Någonstans sinade uppdateringarna, men tro inte att jag glömde bort den helt. Här kommer slutrapporten för Uteåret 2016!

SALDO:

2742 kilometer

43 utenätter

5 turer

0 solo


Ja, det gick väl inte riktigt som planerat. Det är ett faktum. Jag motionerade/frilufsade mer än dubbelt fler kilometrar än vad jag först hade som mål, vilket var riktigt roligt. Under hösten hade jag dock lite delade känslor kring utmaningen och hade min utmattning inte kommit ikapp mig i höstas hade jag säkert kommit längre. Men jag behövde ta det lite lugnt. Jag orkade helt enkelt inte med något extra utöver den nödvändiga vardagsmotionen med Tjirro. Och med tröttheten tappade jag motivationen. 

DSCN4006

Nätterna blev inte ens hälften av mitt mål, men jag är så glad för de som blev av! Jag upplevde över fyrtio nätter ute, i mörker och sommarljus, i kyla och någon enstaka i någorlunda värme. Ensam med Tjirro och tillsammans med vänner på vandring. I tält, i vindskydd och under bar himmel. I hängmatta och under grilltaket vid villan. Med mygghatt och med dubbla vintermössor. 

Skarmavbild 2017 01 25 kl. 21.41.52Foto: Lisa Djupsjöbacka

Turerna då. Det blev några stycken. Inte så många som tänkt, men några desto bättre! Kungsleden var såklart oslagbar på många sätt, mycket för att den väckte lust efter mer sånt. Mer långtur. Lyckovandringen i Jämtlandsfjällen var en annan, för den otroligt vackra miljön och för sällskapet. För att det var första flerdagarsvandringen i fjällen som jag ordnade via mitt företag. Också den väckte längtan efter mer. Mycket mer. 

DSCN1478Foto: Hanna Enlund

Solon. Det blev inte alls av. Jag hade ju kunnat göra det, tiden fanns såklart. Att ta tre dagar för att bara sitta i skogen och inte göra något, det är inte så svårt. Men det blev bara inte av, så där som det sker ibland. Tur ju att skogen finns kvar!

Under 2017 kommer jag att fortsätta som vanligt. Räknar inga kilometrar men kommer helt klart att hålla koll på utenätterna och turerna, och siktar på att komma närmare än i fjol. Vi får se var jag landar!

onsdag 25 januari 2017 - 20:03

Med långa skär över isen

Igår gjorde jag något som jag längtat efter sedan början av november när de första israpporterna började dyka upp i mitt facebookflöde: jag var ute på vinterns första långfärdsskridskotur. Det tog ett tag, men nu änligen skulle det bli av! Tjirro och jag satte oss i bilen och körde hem till min kompis Lisa som bor i Maxmo. Från hennes hus tog vi skridskobladen i händerna och promenerade längs skogsstigar ut till havet. Isdubbar runt halsen, varsin ispik och ryggsäckar med ombyte, kastlina och matsäck. Och viktigast av allt: isvett och erfarenhet. Vi visste att isen var säker. Eller rättare sagt, Lisa visste. Jag är nog alltid lite nojig när jag ska ut på is och de första skären var lite osäkra, tills jag med egna ögon såg hur tjock isen var. 

DSCN5395

Vi gjorde ingen lång tur, bara omkring tio kilometer, men det var så skönt! Lite skröplig yta på sina ställen så det blev en del sick-sackande och vi gled på i sakta mak. Stannade till och beundrade sprickor, istjockleken och vackra mönster. Det lugna tempot var bra även för Tjirro som sprang lös, för det är såklart extra ansträngande att ta sig fram på hal is med fyra tassar. 

Skarmavbild 2017 01 25 kl. 20.34.15

 

Utanför Nabben ligger två gamla segelbåtar fastfrusna i isen, och där tog vi vår lunchpaus och satt och njöt av vädret. Sedan styrde vi kosan hemåt igen med solnedgången i våra ansikten. Vi konstaterade att en sån här dag var precis vad vi båda behövde just nu, och jag är så glad över att ha vänner att dela mitt intresse för uteliv med! Hoppas det blir fler såna här turer ännu i vinter. 

Skarmavbild 2017 01 25 kl. 20.46.35

måndag 23 januari 2017 - 21:46

Flängig och produktiv måndag

En måndag i ord och bild. Har bestämt mig för att skriva lite oftare och bjuda på lite mer. Inte alltid tänka "nämen, vem vill nu läsa om det här?". Ni som hittar hit är ju här av en anledning. För tidsfördriv, för att ta del av mina tankar, kanske få tips av olika slag och kanske till och med för att lära känna mig. Välkomna, det blir mer av allt framöver! 

 

6.00 Gick upp, åt frukost och satte mig med de sista kvittona och momserna inför mitt möte på Concordia. Blev förvånad över att Tjirro också ville ha frukost, han brukar inte ha mycket till matlust så här tidigt. 

16251167 10154046946726854 753018392 o

8:00 Jag och Tjirro körde till Kronoby Folkhögskola och satt en stund i lärarrummet innan jag och Ami hade infoträff med NFL, ettorna på vildmarksguideutbildningen. Vi pratade om vinterturen som jag ska vara med och dra nästa vecka, turen som i många år kallats kalla turen eller frysarturen men som numera (#climatechangeisreal) går under det mindre skrämmande namnet vinterturen. Nå, oavsett temperatur så tror jag det blir en vecka att se fram emot, med fem nätter i vindskydd, med pilkfiske, eldskola och skidåkning i Syöte nationalpark. 

10:30 Rattade iväg till Jakobstad för mitt möte med företagsrådgivare Sanna Kankaanpää vid Concordia. Hon hjälpte mig att komma till rätta med momsdeklarationen och -inbetalningen och vi bokade in ett nytt möte några veckor fram. Är så glad att det finns hjälp att få med alla de där företagsbitarna som jag själv ännu inte riktigt har kläm på. När man gör något för första gången, då är det så mycket värt att bli guidad! 

Skarmavbild 2017 01 23 kl. 22.41.59

11:30 Tog en promenad runt Aspegrens trädgård för att dokumentera för en analysrapport jag fick i kompletteringsuppgift då jag var tvungen att vara borta från sista kursträffen i Malmö för två veckor sedan. Gillar verkligen miljön vid Aspegrens och tänker att den har stor potential som rehabträdgård, men störs alltid av det konstanta trafikbruset från vägarna runtom. 

12:30 Åkte till föräldrahemmet i Esse för lunch, lite mejlande och en längre skogspromenad med Tjirro. Glashalt på vägarna men jag lånade mammas Icebugs och kunde njuta och slappna av i stegen. Imorgon måste jag komma ihåg att beställa ett par Snowlinebroddar, har fått dem rekommenderade och sett dem in action så det känns som en värdefull investering denna vinter. 

DSCN5312Hade ingen kamera med mig på promenaden så det får bli en bild från en annan tid och ett annat land, med ett annat snödjup

15:30 Tillbaka till Jeppis för en kväll vid Optima med ekonomiedoktorn och föreläsaren Maria Österåker och hennes expertisområde prissättning. Concordia ordnade workshop för företagare och Maria bjöd på ett innehåll som jag verkligen behövde höra. Det här med att ta betalt alltså, alla verkar tycka att det är lika svårt och jobbigt! Jag fick med mig en massa bra tankar och tips, och kände mig både peppad och lite mer självsäker när jag körde hemåt igen.  

16244963 10154046946646854 905242516 o

20:15 Åter påväg mot Esse för att hämta Tjirro från dagis. Vek ihop min tvätt (har ingen tvättmaskin där jag bor så sköter detta hos mor och far) och hoppade in i bilen en sista gång. Tog en sista promenad väl hemma i Lappfors innan vi gick in. Tjirro fick mat och jag packade ihop grejer inför morgondagen. Torrt ombyte, termos och ryggsäck - varför får ni se en annan gång. Nu ska jag ta lite kvällsmat och sova gott efter en ovanligt flängig men produktiv dag. Vi hörs!