lördag 18 mars 2017 - 13:03

Utbildningskick i Vasa

Igår var jag i Vasa på studieträff för Green Care-utbildningen jag läser. Jag tror minsann jag har glömt att berätta om den. Utbildningen är iallafall den första inom grön omsorg som ordnas på svenska i Österbotten och har utvecklats av Centria yrkeshögskola, Naturresursinstitutet och Vasa Universitet/Lévon institutet.

Syftet är att öka kompetensen bland oss som jobbar med natur- och djurbaserade metoder inom social- och hälsovård och pedagogisk verksamhet. Utbildningen kommer också troligtvis att höra till de kriterier som måste uppfyllas för att kunna ansöka om föreningen Green Care Finlands kvalitetsmärkningar, LuontoHoiva och LuontoVoima (NaturVård och NaturKraft). Vilket i sig är en fantastisk grej som lanserats nu i år!

Utbildningsmodulen är på 15 studiepoäng och sträcker sig över två terminer med en studieträff i månaden. Den startade i februari och hittills har vi haft två träffar: en introduktionsdag med fokus på vad som händer inom branschen i Sverige och Finland, och så gårdagens träff som bland annat tog upp företagsamhet och myndigheternas krav på social- och hälsovårdsverksamhet. 

I och med att jag redan läser ett mastersprogram i miljöpsykologi och dessutom redan driver företag så är det extra roligt att ta del av den här kursen! Det ger liksom en praktisk förankring till all teoretisk kunskap jag får från mastersstudierna och dessutom är det väldigt givande att få träffa andra österbottningar som drivs av samma intresse för natur och hälsa/utbildning. 

Igår när jag körde hem från Vasa i vårsolen var jag full av idéer och inspiration för att utveckla min verksamhet. Och efter en ganska trög vinter är varje sådan kick SÅ välkommen! Hashtag tacksam.

17408152 10154184385076854 791147479 o

lördag 4 mars 2017 - 14:15

Tre riktiga smultronställen

Som fortsättning på förra inlägget tänkte jag lista topp tre av mina egna favoritplatser i Österbotten. Kommentera gärna och berätta om dina egna smultronställen, jag vill ha tips och inspiration till att besöka fler fina ställen! 

 

#3
Öja

Skärgårdsleden i Öja är helt klart en höjdare. Solvarma klippor, havsdoft, utsiktstorn, fina skogar, vasskantade sjöar... Jag hoppas att man snart rustar upp denna vandringsled med flera eldplatser och vindskydd och nya spångar, för det är verkligen en fin upplevelse att vandra här och det finns stigar så det räcker till för flera dagars vandring om man så vill. 

Förresten finns det ett ypperligt tillfälle att bekanta sig med Öja i maj, då ordnas en historisk nattvandring som låter både spännande, rolig och lärorik. Här på evenemangets facebooksida kan du läsa mer och hitta anmälningsinfo!

DSCN2624Utsiktstorn som bjuder på fina vyer är ju ett stort plus när man vandrar i Österbotten

 

#2
Iskmo

Vandringsleden i Iskmo-Jungsund är också en pärla. Där har vi varit två gånger med vår pensionärsgrupp från Folkhälsan, Äventyrsklubben, dels för att vandra och dels har vi paddlat kanot i de fina små sjöar som finns och som lätt nås från Iskmo. Mycket mysig plats som ger vildmarkskänsla trots att det tar typ tjugo minuter från Vasa centrum. Väldigt fina eldplatser och vindskydd dessutom, eftersom leden är relativt nylagd. 

En liten del av leden går över kalhygge och längs väg, vilket ju är ganska tråkigt, men om man bortser från det så är det en verkligt fin miljö och fina skogar man färdas i! Här hittar du mer info och en karta över vandringsleden. 

DSCN5245Matlagning ute vid Björnhällsfladan i november

 

#1
Mickelsörarna

Mickelsörarna är för mig den vackraste och mest spännande platsen häromkring. Nära men ändå lite svåråtkomligt. Annorlunda. Jag älskar att de omkring trehundra(!!!) holmarna, grynnorna och skären har hamnat på UNESCOs världsrarvslista. Att de geermoränerna gör området exotiskt och i princip unikt. Och jag älskar de minnen jag har från min kajaktur där för några år sedan.

Vi hade paddlat ut till naturstationen längst ut på Kummelskär och havet var alldeles stilla. Knappt en krusning, bara gamla lugna våghöjningar som kändes som andetag när vi lade oss ner på våra kajaker och bara njöt. Några sjöfåglar sträckte över horisonten. Vi paddlade vidare och letade tältplats. Längst ut i havsbandet, långt borta från verkligheten, och ändå så nära hemifrån. 

Här kan du läsa mer om världsarvet Kvarkens skärgård och hitta mer info om Mickelsörarna, som t.ex. båttransport och övernattning. Men att hitta helt up-to-date info är inte helt lätt (hittade öppethållningstider för 2015 på hemsidan för caféet på Kummelskär). Jag är rädd att intresset för Mickelsörarna har minskat och då minskar förstås servicen också, och det här är såklart otroligt synd på ett sånt fantastiskt och speciellt naturområde! 

P1040563.1Kanske inte en målande bild av just Mickelsörarna, men en väldigt målande bild av mina drömmiga minnen därifrån

 

 

onsdag 1 mars 2017 - 10:50

Mer av Österbotten

Häromdan presenterade Österbottens Tidning resultatet av en enkät som Österbottens förbund gjort, där ungefär 900 personer röstat fram sina favoritplatser. De flesta verkar, som typ alla andra studier om folks favvoplatser också visar, gilla vatten och ställen med bra utsikt. I naturen förstås - inte ett enda torg eller köpcentrum finns representerat bland resultaten. Vad ska man säga, vi är ett folk med naturen våra hjärtan!

Flera platser har jag aldrig ens hört talas om och blev jättesugen på att besöka, som t.ex. ön Sälgrund utanför Kaskö. Svedjehamn i Björköby och Vargberget i Närpes har jag länge velat åka till och nu blev jag påmind igen. Och Mickelsörarna (som konstigt nog inte ens nämns i artikeln) dit jag gjorde en kajaktur för några år sedan, det vill jag uppleva igen. Ååå det finns så många fina platser här i trakten... I vår vill jag upptäcka mer av Österbotten!

DSCN3007Bockabron i Kiisk, Pedersöre är en av mina favoritplatser. Så lugnt och tyst och tryggt...

onsdag 22 februari 2017 - 20:28

Fem orsaker till att hålla på med friluftsliv

För det gör dig glad!

Och inspirerad och rädd och stolt och trött och omotiverad och arg och tacksam och fascinerad och euforisk och... För att känslorna blir starkare och mer begripliga. Det finns alltid en tydlig orsak och ofta en enkel lösning när vardagens brus inte längre stör. För att du känner dig levande, helt enkelt!

 

För att anything can happen

Att vara på tur är att lära sig studera, reflektera och acceptera. Vädret, omgivningen, terrängen, orken, sällskapet. Att omständigheterna är precis som de är och det är jag som måste rätta mig, ändra mig, göra nya planer. Det tror jag är sunt och viktigt att brottas med ibland, i en vardagsvärld där alla är sina egna centrum i universum och det är lätt att fly och tråkigt att gilla läget.

 

För att man blir så sjukt trött och så sjukt stark 

De första tre dagarna på tur är alltid värst, sen vänjer sig kroppen och även om den alltid är otroligt trött på kvällen och stel på morgonen så kan man lita på att nånstans under dagen få känna sig som världens starkaste. Och oavsett vad man lyckats med för att få den utnämningen så finns den ingen (eller väldigt få) att jämföra med och inga sociala medier som kan ta titeln ifrån en. Man är det man känner sig som, inte en blek bild av det man önskar att man var.

 

För naturen förstås 

Den är inbjudande och levande och omfamnande och trygg. Och den är utmanande, dramatisk, skrämmande och karg. Den är allt ju, egentligen, och den ger oss allt. Och ju mer man tillbringar tid ute desto bättre förstår man. Hur små och kortlivade vi är. Och hur stort och evigt livet runt omkring oss. För en förnimmelse av obetydelse, och samtidigt en mening i allt. För de naturliga motsägelserna.

 

För friheten och äventyret

För att då och då downshifta riktigt rejält och samtidigt upptäcka världen. För att bära med sig de få saker man behöver för att leva och ändå känna sig som världens rikaste. För att Karin Boye. För rörelse och vila där sömnen är trygg och drömmen full av sång. För att bryta upp, varje dag, för ett nytt stort oändligt äventyr.

 

DSCN1744

Det är några av mina orsaker - vilka är dina? 

torsdag 16 februari 2017 - 21:05

Mindset is the shit

Igår kväll var jag i Vasa för att föreläsa vid Folkhälsanhuset om min skidtur längs Kungsleden. Jag var först ut i Folkhälsans föreläsningsserie inom ramen för drömmarnas motionsår och det blev en riktigt bra kväll! Omkring trettio personer kom för att lyssna och de kommentarer jag fick efteråt värmde något oerhört. Det är såna här tillfällen som ger en extra kick och en bekräftelse om att jag har valt rätt väg, och det är jag så tacksam för! 

Jag visade bilder och berättade om de tankar och känslor som man både får njuta av och tampas med när man ger sig ut för att utmana sig själv. Att skida Kungsleden gav mig så mycket och det är verkligen roligt att få dela de upplevelserna med andra och kanske till och med inspirera någon till att förverkliga sin dröm. 

För som jag återigen vill poängtera- jag är ju som ni vet varken elitidrottare eller supermänniska. Jag är ganska lat och svag och väldigt frusen av mig. Har tendens till att överanalysera och oroa mig i onödan. Jag har levt största delen av mitt liv med ett rätt statiskt mindset och varit rädd för att misslyckas. Om jag ändå kan förändras och våga förverkliga mina drömmar, så kan vem som helst. 

Skarmavbild 2017 02 16 kl. 19.17.20Foto: Malin Ström

Just det här med mindset, ett begrepp som forskaren Carol Dweck använder, var också något jag tog upp igår kväll. För mig har det varit ett viktigt verktyg för att förändra hur jag tänker om min förmåga att utvecklas och lära mig nya saker, och jag tror att det till viss del är det som gör att jag vågar idag. Inte bara vågar skida Kungsleden, men att jag vågar föreläsa, driva företag, vidareutbilda mig, hålla vandringar och kurser. Att jag vågar riskera att misslyckas. Eller rättare sagt, att jag vågar lära mig, för det är ju det misslyckanden egentligen är. Ett enda lärande.

Alltså den insikten!

Mindset is the shit. 

onsdag 15 februari 2017 - 11:47

Doften av sommarkväll

Även om vintern i år är långt ifrån hur många av oss helst vill att en vinter ska vara så försöker jag njuta till fullo. Av ljuset och färgerna och vårkänslan. Och av alla dofter! Mitt i smällkalla vintern då näsborrarna fryser är det tämligen svårt att känna nåt, men nu är det annat! 

Igår kväll när jag och Tjirro tog en promenad i mörkret gick vi förbi en hage och jag kände tydligt den mustiga doften av får. Det var ju mörkt så jag kunde inte se om de ens var där, kanske har doften dröjt sig kvar från november eller när jag nu sist gick förbi där och såg fåren ute. 

Längs skogsvägen låg ett nyavverkat litet kalhygge, och även om jag inte alls är förtjust i kalhyggen så nog tusan doftar de gott! Den lite stickande doften av terpentinet som gömmer sig i virket, mmm. Mellan åkrarna var det som en kall sommarkväll efter en regnskur; friskt och fuktigt. Då vi närmade oss byn igen kände jag nån slags obestämbar doft av...godishylla i bybutik?! Vet inte varifrån den doften kom, men sugen blev jag. 

På tal om dofter så minns jag att jag på biologilektionerna i gymnasiet hade mycket funderingar kring just dofter och lustiga associationer. Jag tyckte det var så märkligt att sommardimma kunde dofta som mjölkdisken vid affären, och fuktat småmögligt hö luktade klor. En annan märklig association jag har är mammas grillade smörgåsar, som smakar så som det känns att gå in i Hartmans järnaffär i Jeppis. Låter ju knäppt nu när jag själv läser det men för mig är det helt självklart!

Är det något du känner igen? Jag vet ju att jag inte är ensam om sånahär upplevelser. Brukar du associera dofter eller smaker med ovanliga platser eller saker?

DSC0599

måndag 13 februari 2017 - 11:27

Våga drömma, våga ta steget

Vill du ha inspiration till att förverkliga dina drömmar? Då ska du komma till Wasahuset på onsdag kväll. Folkhälsan har inom ramarna för drömmarnas motionsår bjudit in mig för att berätta om min tur längs Kungsleden och jag kommer att visa bilder men också prata om att våga drömma, planera och ta steget. 

Här kan du läsa mer om tillfället. Deltagaravgiften är 5 euro och då ingår servering i pausen. Sista anmälningsdag är IDAG så klicka iväg ett mejl till malin.strom@folkhälsan.fi nu genast! 

Ni vet ju att jag själv har fått lägga nästa stora dröm Vita Bandet på hyllan, så det känns extra roligt att istället få vara med och inspirera andra till att förverkliga sina. Hoppas vi ses på onsdag!

20160423 112109

söndag 12 februari 2017 - 21:40

Högt och lågt

Håhhå, dit for en vecka igen utan att jag kom mig för att blogga. Jag sammanfattar sedan sist i några punkter. Veckans low och veckans high, varsågoda!

Low

  • Att min käke har krånglat ett tag, knakar, knastar och värker. Jag har lärt mig att leva med det och har hittat en teknik för att komma runt det onda. Var till tandläkaren i tisdags och rekommenderades buranakur och bettskena vilket jag nu testar. Mycket mer kan jag inte göra eftersom käkleden tydligen inte är något man brukar operera, så hoppas det hjälper!

  • Att jag inte tagit mig tid för några långpromenader med Tjirro. Stackaren har bara fått hänga med på mina ärenden och har fått sin minimi-motion, men jag märker hur det spritter i honom av överskottsenergi. Det måste jag se till att gottgöra i veckan! 

 

High

  • Att träffa kompis Lisa i måndags och hänga med henne. Vi gjorde en liten skidtur, åt ute och gick på bio. Att få umgås med nära vänner betyder så mycket och jag är så glad att jag har så fina människor i mitt liv. 

  • En annan jag är glad över är min syster Pamela. Vi gick på bio i tisdags och både i fredags och idag hängde jag med henne och hennes barn, två knasbollar som förstås är världens gulligaste. Skulle tippa på att jag får i snitt 27 kramar varje gång jag är där. Åtminstone känns det så! 

  • I veckan stämplade jag in på mina föräldrars firma och kommer att hoppa in någon dag i veckan framöver. Där kommer jag att städa och montera ventilationsluckor vilket är en otroligt skön kontrast till att ständigt plugga, planera, tänka, skriva och ge av sig själv. Jag har alltid trivts med praktiska uppgifter för det är så tillfredsställande att se snabba, konkreta resultat! Det hoppas jag kan ge lite balans så att jag orkar även med de andra, lite luddigare, sakerna jag gör.

  • Min timme hos psykologen är alltid en höjdpunkt. Som jag tror jag nämnde redan i somras så går jag i samtalsterapi och innan jul fick jag komma till en ny psykolog då jag upplevde att jag inte kom någon vart under mina samtal med den förre. Ibland kan det vara så, och då gäller det att inte ge upp och tro att "det här är inget för mig". Det kan bara vara så att man av nån anledning inte klickar, eller personen kanske inte har den expertis man behöver och då är det värt att söka vidare tills man får rätt hjälp. Och glöm att man måste vara knäpp eller sjuk eller svag för att prata med någon - och är man något utav det så är det också okej! Jag tror att alla behöver en professionell samtalspartner ibland. Men inte alla vågar/vill ge sig själv den möjligheten. Det är väldigt synd tycker jag. 

  • Gårdagens Äventyrsklubb för 65+ som drog till Maxmo för en skidtur på isen. Iskunskap, lunch vid en eldstad och kaffe vid Tesses Café. Denna underbara grupp skulle jag helst träffa varje vecka, för det är ett sant nöje att få umgås och dela friluftslivet och naturen, tankar och erfarenheter med dem. Äventyrsklubben är verkligen ett koncept som jag hoppas att jag och Lisa kan utveckla och få lägga mer tid på framöver. 

  • När jag och Tjirro kom hem ikväll hängde en present på dörren från två grannfruar. För några veckor sedan fick Tjirro en försenad julklapp, en matlåda, en gosekatt och lite lyxmat. Och en reflexväst som tyvärr var för liten. Nu kom en ny väst storlek XL och den passade perfekt! Vilken fin söndagsöverraskning. Tack Tina och Tarja! 

    Skarmavbild 2017 02 12 kl. 22.36.22

 

söndag 5 februari 2017 - 19:28

Utenätter och skidglädje

Igår kom jag och Tjirro tillbaka från Syöte nationalpark, och vilken vecka vi har haft! Även om jag har varit helt slut idag och sovit bort halva dagen så gav de här dagarna en massa energi och jag är så nöjd över hur veckan blev. Hoppas ni inte har nåt emot en vinterdos, för här kommer en riktig bildkavalkad!

DSCN5454

Sjutton elever från Outdoor Academy, deras lärare och min vän Ami, och så jag och Tjirro, åkte iväg tidigt på måndag morgon. Väl framme vid Syöte naturum fick eleverna en guidad rundtur och tid att bekanta sig med uställningen om området medan jag och Ami körde en bil till norra änden av nationalparken där vi skulle avsluta turen.  

DSCN5458

Det här var tredje gången jag gör vintertur i Syöte nationalpark och det här året bjöd på det bästa vädret man kan tänka sig. Skaren och de istäckta tallarna på myrarna vittnade om att det hade varit töväder, nederbörd och hård vind tidigare, men nu i veckan höll sig temperaturen mest runt minus 10-15 grader och det varken blåste eller snöade nämnvärt. 

Bara sista dygnet kröp temperaturen upp mot noll och då blev det ruggigt och kallt. Håller det sig bara ordentligt på kölden så är det skönt och enkelt att hålla sig varm - med rätt kläder, kunskap och utrustning förstås. Men den råa, fuktiga kylan som kryper in på skinnet och fuktar sovsäcken när det närmar sig plusgrader, den är inte trevlig!

DSCN5465

DSCN5475

Syöte nationalpark är fantastisk och vacker, men terrängen är inte alltid den lättaste att navigera och ta sig fram i. Däremot är den ju då desto mer lärorik och ger en många tillfällen varje dag att utmanas och utveckla både skidteknik och orienteringskunskap. Och att färdas i kuperad skog med pulkor efter sig kan vara både ett helvete och tokroligt. Ofta båda samtidigt. 

DSCN5498

DSCN5506

Eleverna hade själva planerat rutten och valt lägerplatser, och de flesta nätterna övernattade vi intill ödestugor eller vindskydd. Här hade vi tillgång till utedass och eldstad eller kamin inne i stugan, vilket utnyttjades för både matlagning och snösmältning. Sov gjorde vi alla under tarp, vilket är som en lättvikts- och mer hållbar variant av presenning. Eleverna var indelade i tre grupper och när varje grupp kom fram till dagens lägerplats var uppgifterna klara och enkla: byta till torra och varma kläder, bygga vindskydd, smälta snö, hålla sig varm, göra mat, ha det trevligt.

DSCN5521

DSCN5527

DSCN5556

Under dagarna skidade jag och Ami tillsammans med varsin grupp, medan den tredje åkte på egen hand. Här mitt i den trolska granskogen träffade min grupp på en ensam engelsman som var ute på tur i parken. Efter en kort pratstund fortsatte var och en åt varsitt håll. Fler besökare i nationalparken träffade vi inte under veckan. 

DSCN5570

DSCN5580

Andra halvan av veckan var mulen och grå men vacker ändå. Vi tog oss dag för dag längre norrut, över myrar och sjöar och genom tallskog och granskog och den ännu kvarvarande blandskogen med björk och asp som gör att flygekorren trivs just här.

På tal om djur så såg vi massor av spår, av hare och räv förstås och några gamla älg- och utterspår. Men också hermelin och mård och småvessla hade varit aktiva där vi tog oss fram. En småvessla såg jag till och med skutta över snön några meter från vårt vindskydd en kväll. En flock orrar samt två korsnäbbar som flög över huvudet på mig och lyste röda i solskenet fick jag också se. 

DSCN5578

På torsdag ställdes det till med skogsfest och eleverna kockade en trerättersmåltid för hela gänget. Svampsoppa, pyttipanna och bärkräm med grädde i skenet av pannlampor, marshaller och trevligt sällskap mitt ute i nattsvart ingenstans, det är bra ingredienser för en lyckad kväll!

DSCN5586

Tjirro var än en gång en examplarisk turhund men visade sig ha lite svårare med kylan än jag hade hoppats. Den halvtassiga vintern hemma och det faktum att vi inte sovit ute något tidigare denna säsong har nog gjort att han ännu inte lagt på sig ordentlig vinterpäls eller härdat tassarna. Men det gick rätt bra ändå och med egen dunjacka och vindtäcke plus min nya tjocka dunjacka som täcke ovanpå så sov han gott om nätterna. 

DSCN5613

Sista dygnet fick eleverna vara ensamma i sina grupper och jag och Ami hade en dag för oss själva där vi utvärderade veckan som gått och pratade om högt och lågt. Vi stannade en bit ifrån lördagens mötesplats, ett vindskydd vid södra kanten av Kouvanjärvi, och gjorde oss en mysig sovplats. Där åt vi turens sista middag som blev en pastagryta på grönsaker och torkad älgytterfilé. 

Nästa morgon möttes alla upp för gemensam utvärdering och det var roligt att höra allas tankar om de lärdomar och utmaningar de mött under veckan. Själv är jag otroligt nöjd och stolt över hela gruppens insats och utveckling under veckan, men också över min och Amis insats. 

DSCN5625

Ännu en erfarenhet rikare och med den sköna känslan av utenätter och skidglädje i kroppen känner jag mig nu redo för en ny vecka med studier och jobb. Tack Outdoor Academy för en bra tur!

söndag 29 januari 2017 - 18:58

Mot Syöte nationalpark

Imorgon åker jag norrut med Outdoor Academy för en veckas skidtur i Syöte nationalpark, så det blir tyst här på bloggen ett tag igen. Jag och min fina vän Ami, som jobbar som lärare på OA detta läsår, ska vara med ettorna på deras första vintertur och det ska bli riktigt roligt!

Vi har planerat in eldskola, pilkfiske och gett eleverna i uppgift att ordna en skogsfest med trerätters en av kvällarna. Ami med sin biologbakgrund kommer att hålla oss nyfikna på djur- och växtlivet och jag kommer att hålla i några diskussioner kring positiv psykologi och miljöpsykologi. Förhoppningsvis blir det en lärorik vecka, och jag hoppas att vi alla får ha en riktig njutar-tur med bra snö, sköna nätter i vindskydd och fina samtal kring elden. 

Foto1123Från förra årets vintertur i Syöte

Jag får önska er en fin vecka så länge, och lämnar er med ett tips på en kurs nästa helg som jag själv gärna hade gått om jag var hemma: 

 

"Helgen 4-5 februari 2017 arrangerar Älvbyarna och Slow food Ostrobothnia tillsammans med Korsholms Vuxeninstitut en grundkurs i omställningens principer enligt samma modell som används på andra håll i världen. En perfekt start för dig som vill vara med och skapa eller bidra till lokala omställningsinitiativ - och också få tillgång till samma begreppsapparat och arbetsmetoder som andra omställare i mer än 40 länder.

Är du nyfiken på omställning och vill veta mer, eller har varit aktiv länge och vill få ny inspiration? Kursen passar dig oavsett tidigare erfarenheter! Gillar du: att odla, att cykla, hållbar ekonomi, miljö eller inre omställning? Vi vill samla alla Österbottens omställare!"

 

Klicka in dig HÄR om du tyckte det lät intressant! Texten är hämtad från kursbeskrivningen på Korsholms Vuxeninstitut.