En kort och kall tur till Njunjes

tisdag 11 april 2017 - 19:09 | 0 Kommentarer

För några veckor sedan var jag i Norrbotten och passade på att göra en liten tvådagarstur i fjällen. Jag och Tjirro hoppade på bussen till Kvikkjokk en kväll, med skidor och pulka i bagageutrymmet. Fem minuter in på den slingriga landsvägen såg jag tre älgar som låg på en snöfri fläck i myren intill och lapade kvällssol. 

Vi klev av vid kyrkan i Kvikkjokk vid halv sju på kvällen och skidade iväg en bit längs älven för att slå upp tältet. Det var en 15-20 grader kallt och över oss flammade norrskenet i helt vilda färger när jag senare på kvällen stod och borstade tänderna.  

17349120 10154184326671854 1479888143 o2

Natten blev kall och på morgonen när jag slog på telefonen visade väderrapporten på -28 grader. Under natten hade jag ofta vaknat av att jag frös och var lite besviken på min vintersovsäck som ska ha en komfortgräns på -42 grader. När jag beställde den förra året tog jag i rejält eftersom jag är rätt frusen av mig, och med tanke på att jag vet att jag gör det mesta rätt när jag sover i kyla (anpassar mina kläder, äter och dricker varmt, har bra liggunderlag och till och med varmvattenflaska med i sovsäcken) så blev jag lite fundersam efter denna natt. 

Nåväl, jag packade ihop och så gav vi oss iväg genom Tarradalen mot Njunjes, en STF fjällstuga som ligger längs Padjelantaleden som löper mellan Kvikkjokk och Ritsem. Genast under förmiddagen steg temperaturen och solen värmde riktigt gott - såpass att vid lunchpausen satt jag i sporttopp och långkalsonger en stund för att svalka av mig! Vilken kontrast från morgonens knarrande fotsteg och påbyltade michelinutstyrsel. 
Skarmavbild 2017 04 11 kl. 19.26.03

Vid Njunjes blev stugvärden överraskad när jag knackade på, och berättade att vi var de första gästerna för säsongen sedan han och hans familj öppnade stugan tre dagar tidigare. Vi hade en pratstund och eftersom de var precis i färd med middagen så blev jag bjuden på mat i samma veva. Så trevligt! Värden berättade att Njunjes är en lite enslig stuga med väldigt få övernattningsgäster och jag bestämde mig för att sova inne när vi nu ändå var där och redan myst in oss i värmen. 

Morgonen därpå pynjade jag på med att städa, tömma slasken, hämta vatten och fixa ved. Jag är lite less att jag inte tog nån bild på vedklyven för det var banne mig den bästa uppfinning jag någonsin sett! Den gjorde arbetet med veden så enkelt, säkert och roligt och hamnade genast högt upp på min önskelista. 

DSCN4

DSCN5708

Så begav vi oss tillbaka mot Kvikkjokk under ett grått och tungt molntäcke. Vi stannade och drack oss otörstiga vid en strömmande krök i ån Tarraätno och åt en liten snabbare lunch i det slaskiga snöfallet som nu var över oss. Mot de sista kilometrarna blev kroppen riktigt tung och jag svettades kopiöst. Benen kändes som bly och jag fick stanna och vila så ofta att det kände som att vi aldrig skulle komma fram. Väl framme i Kvikkjokk mådde jag illa och kände mig lite yr så vi styrde direkt kosan mot fjällstationen och tog ett rum i vandrarhemsdelen. 

Efter att ha sovit några timmar och fått i mig mat blev jag sen varse orsaken till de konstiga svängningarna i kroppen, från frysarnatten till orkeslösheten och illamåendet: mensen kom. Jag borde ju ha förstått det, men fortfarande kan jag bli överraskad över hur mycket den ibland påverkar kroppen. 
Klockan fem morgonen därpå spände jag fast skidorna på pulkan och så traskade vi iväg till busshållplatsen i pannlampsskenet. Lite vemodigt kändes det, vi kom ju precis, men även om det den här gången blev en superkort tur med tungt avslut så var det SÅ värt det! Inget slår en tur i fjällen. 

Kategorier:

Friluftsliv

0

Kommentarer

Ingen har kommenterat denna sida ännu.

Skriv kommentar