måndag 10 april 2017 - 18:52

Vandra med Vasa Arbis

DSCN2454

Jag vill puffa för en dagsvandring med fokus på välmående och mental hälsa som jag leder i Vasa den 27 maj. Ett samarbete mellan Vasa Arbis och Sevendays resulterade i flera kurser ledda av oss bloggare, och nu i maj är det min tur att bidra med det jag gör bäst: nämligen lyckovandra! 

Under vandringen som är ca 10 km lång tar vi pauser för att dels dra nytta av naturens goda effekter på vår hälsa, genom sinnesnärvaro och avslappning, och dels provar vi på ett par övningar från positiv psykologi. Övningar som är vetenskapligt beprövade och utvecklade för att höja lyckonivån. 

Den här kursen är ingen quick fix för att snabbt bli lycklig, för jag tror inte på sånt. Den här kursen  är en skön dag ute med frisk luft, goda samtal, fysisk aktivitet och inspiration för det där som är så viktigt i livet: att ta hand om sig både till kropp och själ.

  

Varmt välkommen med!

Mer info och anmälan hittar du här på Vasa Arbis kurssida.  

fredag 24 mars 2017 - 16:25

Plötsligt rullar det på

P1060149

 

Åh vad glad jag är över reaktionen på inlägget i tisdags! Det kom en del kommentarer både här och på facebook och flera privata meddelanden, och dessutom: när jag presenterade idén för min partner in crime Lisa blev det självklart att vi ska driva detta tillsammans. Vi är redan ett bra team då vi jobbar med Äventyrsklubben för pensionärer och skapar de bästa idéerna och upplevelserna tillsammans så det kändes helt givet. 

Vad som är ännu bättre är att jag, som ett nästa steg, redan i veckan kontaktat en eventuell samarbetspartner och finansiär och fick väldigt positiv respons! Men vem är förvånad? Det här är ju något som verkligen behövs (kontaktpersonens ord, inte bara mina egna). Så nu är bollen i rullning och det med besked! Tack för uppbackningen! 

Efter att som sagt ha gått och tänkt på äventyr för tjejer i ungefär ett år är jag så glad att jag äntligen kände mig redo att börja prata om det och göra något konkret. Och som vanligt så är det ju så mycket enklare än man tror när man väl tagit det första steget!

Med dessutom fyra andra glada nyheter för mitt företag, ett offertutskick, en anmälning till min MI-kurs och ungefär hundra bra idéer känns den här veckan som världens bästa! Jag är SÅ tacksam för att jag har möjlighet att göra det jag gör.

Trevlig helg på er!

 

 

tisdag 21 mars 2017 - 13:35

Tjejer, tjejer, tjejer!

En dröm jag har är att stötta, inspirera och peppa flickor i alla åldrar. Att se tjejer stärka självförtroendet och lära känna sig själva genom friluftsliv, äventyr och gemenskap. Det här är något jag funderat mycket på det senaste året men ännu är det bara en massa spretiga tankar i bakhuvudet. Ett spret som lyder ungefär så här: 

 

Vad jag har att ge: mina erfarenheter inom friluftsliv och äventyr, och mina kunskaper inom positiv psykologi. Samt min erfarenhet av att vara flicka, ung tjej och kvinna. Dessutom har jag flera fantastiska, roliga, smarta, modiga tjejkompisar som jag vill involvera och skapa tillsammans med. The more the merrier.

Vad jag vill se: att vi flickor, tjejer och kvinnor skulle fokusera mera på vad vi vill göra, och mindre på vad vi förväntas göra. Att vi skulle få fundera mera på vad vi kan göra med vår kropp, än hur den ser ut. Att vi får föra oljud och släppa fram lite jävlaranamma. Att vi får vara starka. Modiga. Eftertänksamma. Utmanande. Djupa. Smarta. Knasiga. Glada. Irriterade. Svaga. Uthålliga. Och allt där emellan.

Att få omdefiniera vad det är att "kasta som en tjej", "gråta som en tjej" och "springa som en tjej". Ni vet. Att det skulle få vara en BRA sak att vara som en tjej, istället för något dåligt.

Vad jag vill göra: ge möjlighet till att växa genom äventyr och trygga utmaningar. Lära nya färdigheter, känna styrka och mod, tänja och möta sina gränser. Sova ute i skogen. Göra mat över eld. Upptäcka sina egna och andras styrkor. Forspaddla. Bli äventyrare. Fjällvandra. Hitta sina värderingar. Få perspektiv och nya tankar. Skratta tills man gråter. Värma sig runt en brasa. Växa. 

 
Vad jag vill ha hjälp med:

Eftersom jag inte riktigt vet i vilken ände jag ska börja så har jag två spörsmål till dig som läser den här bloggen. Om det är nån gång du ska kommentera så är det nu!  

1. Om du har tips på grupper, organisationer eller föreningar jag kan kontakta, eller idéer om på vilket sätt jag skulle kunna göra verkstad av allt det här snacket - sitt inte och panta på dem! Jag blir jätteglad om du vill hjälpa till genom att dela dina tankar.

2. Vad inom området "äventyr och självkännedom" tror du tjejer i Österbotten (eller annanstans) skulle behöva? Vara intresserade av? En helgkurs, eftermiddagsverksamhet, en klubb, ett läger i vildmarken? Vad? Och vilken ålder? Du som har egna flickor har ju stenkoll på det här, så berätta gärna vilka tankar du får. Eller fråga dina barn!


Så hur, vem, vad? Shoot! Jag väntar med spänning vid kommentarsfältet.  

Skarmavbild 2017 03 21 kl. 14.12.01Middag under en tjejtur i Inari och Kevo för några år sedan. Det skänker på nåt sätt en speciell känsla då man avsiktligt gör saker tillsammans med bara tjejer. En samhörighet, en gemensam styrka och förståelse på nåt sätt... Nog är killar bra förstås, men tjejturer är ändå de bästa.

torsdag 16 februari 2017 - 21:05

Mindset is the shit

Igår kväll var jag i Vasa för att föreläsa vid Folkhälsanhuset om min skidtur längs Kungsleden. Jag var först ut i Folkhälsans föreläsningsserie inom ramen för drömmarnas motionsår och det blev en riktigt bra kväll! Omkring trettio personer kom för att lyssna och de kommentarer jag fick efteråt värmde något oerhört. Det är såna här tillfällen som ger en extra kick och en bekräftelse om att jag har valt rätt väg, och det är jag så tacksam för! 

Jag visade bilder och berättade om de tankar och känslor som man både får njuta av och tampas med när man ger sig ut för att utmana sig själv. Att skida Kungsleden gav mig så mycket och det är verkligen roligt att få dela de upplevelserna med andra och kanske till och med inspirera någon till att förverkliga sin dröm. 

För som jag återigen vill poängtera- jag är ju som ni vet varken elitidrottare eller supermänniska. Jag är ganska lat och svag och väldigt frusen av mig. Har tendens till att överanalysera och oroa mig i onödan. Jag har levt största delen av mitt liv med ett rätt statiskt mindset och varit rädd för att misslyckas. Om jag ändå kan förändras och våga förverkliga mina drömmar, så kan vem som helst. 

Skarmavbild 2017 02 16 kl. 19.17.20Foto: Malin Ström

Just det här med mindset, ett begrepp som forskaren Carol Dweck använder, var också något jag tog upp igår kväll. För mig har det varit ett viktigt verktyg för att förändra hur jag tänker om min förmåga att utvecklas och lära mig nya saker, och jag tror att det till viss del är det som gör att jag vågar idag. Inte bara vågar skida Kungsleden, men att jag vågar föreläsa, driva företag, vidareutbilda mig, hålla vandringar och kurser. Att jag vågar riskera att misslyckas. Eller rättare sagt, att jag vågar lära mig, för det är ju det misslyckanden egentligen är. Ett enda lärande.

Alltså den insikten!

Mindset is the shit. 

onsdag 16 november 2016 - 19:41

Kursplaner för vårterminen

Jag ÄR ju för seg här på bloggen nu. Men den här hösten har inte varit min bästa. Inte den sämsta heller, men jag har varit trött. Både i fysiken och i huvet. Så det har varit skönt att inte ta någon stress eller klämma fram något här bara för att. Det kommer när det kommer!

 

Iallafall. Idag har jag suttit i telefon med Pedersöre MI:s rektor. Vi har planerat vårens kurser som jag ska hålla och de är både många och roliga! En uppföljning av höstens lyckovandringar, en äventyrsdag för både barn och föräldrar och en lite längre fjällvandring bland annat, wohoo! Jag är så glad och tacksam över att MI vill anlita mig för att göra det jag gillar mest. 

Även med Vasa Arbis blev det klart idag att jag ska dra en lyckovandring i vasatrakten i maj, riktigt roligt det med!

Känns bara som att det är en evighet fram till nästa vår/sommar. Innan dess ska jag ju ha skidat Vita bandet till exempel. Bara det är ju hel värld känns det som.

Det här med att vara timlärare för MI/Arbis har varit en trevlig upplevelse i höst och därför något jag är glad att få fortsätta med. På måndag är det dags för sista kvällen med kursen Vägar till välbefinnande och så har jag tre föreläsningar de följande dagarna. I Vasa ska jag berätta om min tur längs Kungsleden och i Bennäs ska jag föreläsa om att våga vara operfekt och sänka kraven lite. 

Sen tar jag en liten paus i mitt företagande och ägnar mig helt åt studierna några månader. Mer om det och kanske nån slags utvärdering av mitt första företagar-halvår i ett annat inlägg! 

DSCN5179

Möjlig pausplats för lyckovandrare nästa termin, vi får se vilka leder det blir! Det här är från Storträsket och Bosund vandringsled.

tisdag 11 oktober 2016 - 15:11

Psykisk hälsa - en hit

Livsloppet i Jakobstad igår var en hit! Psykosociala förbundet med Pernilla Nylund i spetsen hade skapat ett jättefint evenemang med otroligt god stämning och samvaro. Gissningsvis 700 personer deltog! Jag var där en kvart innan start och då hade de sexhundra förtryckta nummerlapparna redan tagit slut. Tänk! 

14632547 10153757731576854 137093421 o

 

Efteråt hann jag byta några ord med Pernilla och vi konstaterade att det är härligt att ett sånt här event får uppmärksamhet och drar folk, och att det verkligen behövs! Det finns helt klart utrymme för mer förebyggande arbete när det kommer till psykisk hälsa. Vi behöver mer fokus på att stötta det som funkar - innan det inte längre gör det.

Men psykisk hälsa är så brett. Där ryms ju allt från ångest till prefektionism till lycka till mental träning till livskvalitet till depression till olika grundförutsättningar och livssituationer... Och alla vandrar vi omkring på nån slags skala, ibland uppåt, ibland neråt. Ibland kan det vara svårt att veta var man befinner sig.

För som Sofie Hallberg, medskapare av Ångestpodden, sa i en artikel i senaste Kyrkpressen: "Steget mellan 'vanlig' ångest och riktig psykisk ohälsa är litet. Det är viktigt att förmedla det, det är så livet ser ut."

Jag tror och hoppas att vi i framtiden bara blir bättre på att stötta alla varianter av psykisk hälsa - även den där det ännu finns möjlighet att förebygga och hindra att det blir helt skit. Att det blir norm att pyssla om sin inre värld lika mycket som vi pysslar om vår yttre.

torsdag 25 augusti 2016 - 15:08

Vålådalens vackra vyer

I mitten av juli var jag ju i Jämtland på den allra första Lyckovandringen någonsin i fjällen. Här kommer en liten tillbakablick på den resan, samt några personliga guldkorn och lärdomar som jag tar med mig till framtida vandringar.

Att göra något för första gången är alltid pirrigt och man får räkna med att det knappast blir exakt som man tänkt sig. Den här gången bjöd jag både på tabbar och tårar och kände mig allt annat än proffessionell ibland. Men med det växer insikten och acceptansen: just det, jag är ju människa jag också. Det är den bästa insikten jag kan tänka mig och något jag strävar efter att komma ihåg i alla sociala sammanhang, oavsett roll. Jag är inte övermänsklig och det behöver inte du heller vara. 

DSCN3755

Vi var fyra personer plus Tjirro och packning som tog plats i bilen en söndag morgon då vi körde till Vasa och tog färjan över till Umeå. Därifrån hade vi ca 6 timmar körning ner till Vålådalen i Jämtland och vi stannade många gånger på vägen och jämrade oss titt som tätt över alla vackra landskap vi susade förbi. 

Framme i Vålådalen checkade vi in på fjällstationen och vårt boende för natten, en mysig timrad stuga med gräs på taket och platsbyggda våningssängar. Morgonen efter startade vi på den rutt som kallas Vålådalsfyrkanten, vår vandring som skulle bli sammanlagt ca. 55 kilometer på fyra dagar. Jag hade själv aldrig vandrat i området tidigare men hade höga förväntingar på rutten. Och förväntningarna blev uppfyllda kan jag säga! 

Skarmavbild 2016 08 23 kl. 21.10.02Terrängen och landskapen var härligt varierande med allt från djupa lummiga granskogar till snöfläckiga kalfjäll med all dess praktfulla sommarflora. Dagssträckorna mellan 12 och 16 kilometer var alldeles lagom och behagliga för en vandring där man vill ha tid att njuta, samtala och bara vara. De tre fjällstugorna vi sov i var mysiga och stugvärdarna var som vanligt trevliga och glada, liksom alla  andra vandrare vi mötte.  

DSCN3774

DSCN4002

Maten hade vi tillsammans kommit överens om som så att var och en hade med sig den frukost, lunch och snacks/godis/fika man själv ville ha. När det gällde middag hade alla ansvar för en kväll var vilket innebar att alla blev bjudna på mat tre kvällar av fyra, vilken lyx! Det var allt från frystorkat inhandlat i fjällstugans butik, till kanderade cashwenötter och hemtorkade grönsaker i indisk gryta. Roligt med variation!

Skarmavbild 2016 08 23 kl. 21.10.55

Under etapperna mellan stugorna tog vi långa pauser med tid för stillhet, goda samtal och en och annan övning som jag hämtat från positiv psykologi. Vid några tillfällen satt det bra med en tupplur och med jämna mellanrum färdades skratten långt över fjällen. Det var verkligen god stämning och högt i tak på denna vandring och det har jag mina fina medvandrare att tacka för. När det finns utrymme för var och en att vara sig själv kan vi tillsammans skapa så mycket gott!

DSCN3894

Och när vi efter fyra dagars vandring kom tillbaka till Vålådalens fjällstation möttes vi av våffelbuffé i restaurangen. Väldigt trevligt mottagande om ni frågar mig! Och efter en dusch och lite vila i vår lilla stuga styrde vi kosan mot restaurangen igen för en trerätters middagsbuffé som en mycket fin avslutning på en mycket fin tur. 

 

Några guldkorn...

Att få bada bastu och svalka sig i en fjällbäck, det är underbart. Både vid Lunndörren och Stensdalen fanns fina bastu- och badmöjligheter. Vid Stensdalen hade någon stugvärd i tiderna plockat sten i bäcken och format en liten pool vid strandkanten. Även om poolen var isande kall så som bara fjällvatten kan vara så värmde åtminstone tanken på hur någon slitit för att skapa det "lilla extra" för oss besökare.

Alla barnfamiljer som var ute och vandrade. Och speciellt barnen då, vilka guldklimpar! Den yngsta vi mötte var i fyraårsåldern, en liten pojke som var på väg till Stensdalens fjällstuga med sin familj för att vara stugvärd i fyra veckor. Små ryggsäckar och glittrande ögon som frimodigt kommer fram och pratar om allt spännande de sett och upplevt. 

Ja, hela Vålådalen var ett enda stort guldkorn och absolut ett område jag kommer att återvända till. Här finns så mycket att upptäcka, så många leder och stugor att besöka och en härlig blandning av allt man kan önska sig på en fjällvandring. Fyra dagar var lite för kort egentligen så nästa sommar blir det kanske fem-sex dagarsturer istället. Vålådalen rekommenderas varmt! 

 

...och lärdomar 

Dubbel- och trippelkolla alltid alltid ALLTID avresetiden om någon annan typ av transport ingår i planerna, som färja, tåg eller så! På vägen till Vasa fick jag för mig att slänga ett öga på bokningsbekräftelsen och höll på att få hjärtslag när jag såg att färjan skulle gå en halvtimme tidigare än jag haft för mig! Gissa om jag kände mig klantig. Men med ett telefonsamtal och bra flyt på vägen hann vi fram i tid och det blev en bra läxa för mig.

Tea tree olja är dunderkur mot knottbett (och mycket annat)! Även om knotten besvärade oss tvåbeningar då och då så var det nog Tjirro som tog värsta smällen. En dag upptäckte jag att han var alldeles sprängröd över hela magen och på benen. En av medvandrarna hade tea tree med sig och med hjälp av det var utslagen nästan helt borta redan nästa dag. Tea tree alltså. Ska med i första hjälpen nästa gång!

Ett par tjocka strumpor räcker bra när man ska vada. Det var första gången jag provade att vada med bara strumpor och det funkade jättebra, ger bra grepp och känsla för underlaget. Tidigare har jag bara kört med crocs men de är ju lite hala och kan i värsta fall glida av foten och försvinna med strömmen. Vadstrumpor - ännu ett bra tips från mina medvandrare! 

 

 

måndag 22 augusti 2016 - 12:01

Lyckovandra med Vasa Arbis

Genom ett samarbete mellan Vasa Arbis och Sevendays kommer jag att hålla tre Lyckovandringar med olika teman längs vandringsleder i Vasatrakten i höst. Om du är nyfiken på vad Lyckovandring handlar om och tycker om att vara ute i skog och mark så tycker jag att du ska komma med! 

Vi kommer att vandra i lugnt tempo, pausa för lunch och kaffe och prova på enkla övningar från positiv psykologi. Övningarna handlar om att öka det inre välmåendet på olika sätt, t.ex. genom att träna tacksamhet eller upptäcka sina personliga styrkor. Vi kommer också att ta tid för att njuta av naturen till fullo, eftersom naturliga miljöer är de bästa för vårt välmående.

 

Låter det intressant? Läs mer och anmäl dig HÄR. Observera att första Lyckovandringen är redan torsdagen 1.9 och att vandringarna hålls på vardagar. 

DSCN3658

Ps. Även genom Pedersöre MI kommer jag att leda Lyckovandringar. Gå in på kurssidan och läs mer om du bor här norröver och vill ut och vandra med mig! Dessa vandringar hålls varannan lördag med start 17 september.

torsdag 7 juli 2016 - 09:30

Tillsammans aktiva ute

Mina tre bästa tips för mentalt välmående, som jag även delar med den här, den här och den här forskaren: 


1. Knyt sociala band 
2. Var fysiskt aktiva tillsammans
3. Och gör det utomhus

 

Behöver inte vara så invecklat som att åka och paddla, ta det på en passlig nivå! Men ta vara på de sociala sammanhangen och fördelarna med att vara aktiv ute. Det blir inte enklare och effektivare än så!


Skarmavbild 2016 07 06 kl. 15.03.16Ute i Maxmo skärgård på tjejtur i söndags

tisdag 7 juni 2016 - 17:19

Lyckovandring, vad är det?

Nu när jag kommit igång med mitt företag så har även utvecklandet av konceptet lyckovandring kommit igång på riktigt. Det är något jag drömt om i flera år och ja, jag har ju faktiskt redan hållit ett antal lyckovandringar genom åren. Både en-, två- och tredagarsvandringar, här i trakten och i Skövde. Alla med fokus på naturnärvaro och inre hälsa. 

När jag utbildade mig till vildmarksguide i Kronoby för sex år sedan fantiserade jag om att en dag få ta ut människor i naturen, på vandring, på äventyr och friluftsliv - för att hjälpa dem att bli gladare, starkare, mer tillfredsställda, modigare, ja rent av lyckligare människor. Angeliqa bad mig häromdagen att berätta mer om det här med lyckovandring och det gör jag gärna så här kommer ett långt inlägg om det!

 

En lyckovandring är precis vad det låter som: en vandring som gör dig lycklig, eller som i vart fall ger dig verktygen för att höja din egen lyckonivå. Det kanske låter klyschigt, och det är väl det också. Att jobba med lycka - och nu pratar jag alltså inte om att vara överpepp och sväva på rosa moln varje dag, utan istället saker som att vara nöjd med livet, känna harmoni, mening, ha goda relationer och en god självkänsla - det är kanske lite klyschigt och töntigt, speciellt i våra trakter tror jag.

Men det är jag helt okej med, för jag vet att det också är vad många av oss behöver. Jobba med vår egen lycka alltså. Och vara lite töntiga och banala, våga släppa på vår egen stolthet och fasad. Jag tror vi mår bra av det. Och jag vet att vi mår bra av det både naturen och positiv psykologi har att ge.

Är du riktigt allergisk mot uttrycket lycka så kan jag ju säga att det rätt och slätt handlar om att förebygga psykisk ohälsa, så känns det kanske genast lite mer seriöst. Och seriöst, det behöver vi verkligen ta vår psykiska hälsa. Vi är värda att må bra, och jag tror att alla friska människor kan förändra sitt mentala välmående, med ganska enkla medel. Du behöver inte vänta tills du går in i väggen eller sjunker ner i depression, för då har det redan gått så långt att du behöver vård och kanske medicinering. Men för den som mår helt okej, som får vardagen att rulla men som skulle vilja må lite bättre, stressa mindre, njuta av livet lite mer eller bli bättre på att använda sina personliga styrkor - för dem är lyckovandring perfekt. 

P1050065

011

Jag vill att en lyckovandring ska fungera som ett alternativ till södernresan. Ett sätt att semestra i närregionen, eller i varje fall i Norden, och ett sätt att maximera nyttan av att komma bort. Under en lyckovandring får du nämligen ta del av föreläsningar, samtal och övningar som ökar din kunskap om vad som gör att vi människor mår bra. Vad som får oss att växa, känna flow, hitta mening i tillvaron. Hur det kommer sig att vi kan påverka vår mentala kapacitet, vår stresstålighet, vår självkänsla och vår inre livskvalitet. Och allt det här varvat med naturupplevelser, i en miljö som stöttar och ökar ditt fokus, sänker kortisolnivåerna och ger dig möjlighet att fascineras, utmanas och växa.

Att lyckovandra är som att åka på en skön, aktiv och lärorik semester - men komma hem med en verktygsback för lycka istället för taxfree-godis och souvernirer.

DSC0103

DSC 0117

Det finns några teman som forskare och psykologer brukar lyfta fram som viktiga pelare för psykisk hälsa och som jag tycker att passar speciellt bra att jobba med just i naturen och genom friluftsliv. 

 

  • Stresshantering

Nej, stress är inte dåligt i sig men avsaknad av återhämtning efter stress är det. Vi vet alla vad långvarig stress gör med oss (mig själv inkluderad) och om vi vill minska risken för utbrändhet och depression så behöver vi jobba aktivt, göra medvetna beslut och lära kroppen att slappna av.

Forskare inom miljöpsykologi konstaterar om och om igen att när vi vistas i naturen så sänks kortisolnivån och blodtrycket. Kroppen får hjälp att komma in i viloläge när den är i sin "naturliga miljö". Bra utgångsläge att jobba med stresshantering med andra ord.

 

  • Positiva känslor

Att lycka och god psykisk hälsa innefattar positiva känslor är ju självklart, men ibland kommer de inte av sig självt. Stress, oro och negativitetsfokus gör att vi ibland behöver engagera oss i att skapa de där goda tankarna och känslorna som vi mår så bra av. Hjärnan kan behöva hjälp med att kicka igång de områden som är kopplade till positiva känslor, speciellt om vi varit väldigt duktiga på att stärka det motsatta. 

Studier har visat att genom att utsätta oss för naturliga miljöer (framom urbana) så kan vi bland annat minska känslor som irritation och öka känslor av tacksamhet. 

 

  • Närvaro

Dagligen har hjärnan fullt upp med att sortera och jonglera tusentals bitar av information, minnen, åtaganden. De flesta av oss lever en stor del av vår tid antingen i framtiden eller i det som varit. Vi planerar, fantiserar, tänker framåt på vad vi ska göra till middag - och så ältar vi det som hände igår på jobbmötet och drömmer oss tillbaka till roliga saker vi varit med om. Men livet pågår ju nu! Klyschigt ja, men sant. Att vara frånvarande med tankarna på annat håll gör att vi missar det som händer här och nu. 

Redan i ett tidigt skede av forskningen kring hur naturen påverkar oss konstaterade miljöpsykolog-paret Stephen och Rachel Kaplan att vår uppmärksamhet dras till naturliga stimuli. Vi fångas och fascineras av det lilla, det flyktiga, mjuka, behagliga; av bofinkens sång, nässelfjärilens vingslag och björkens vajande grenar. Naturen lockar oss till att vara närvarande, inte imorgon och inte igår utan här och nu. 

 

  • Sociala relationer

Psykologen och forskaren Christopher Peterson sammanfattade en gång allt som är värt att veta om välbefinnande såhär: other people matter. Våra relationer till andra är livsviktiga. Att få känna tillit, trygghet, stöd. Att få tillhöra en gemenskap, få vara behövd, se glädjen i andras ögon när vi möts och att få ta emot och ge kärlek på olika sätt, det är centralt för vår hälsa. 

Att uppleva naturen och vandra tillsammans med andra är roligt och socialt. Friluftsliv tror jag är ett bra forum som skapar förutsättningar för utveckling på många olika sätt. När vi befinner oss i en ny och kanske utmanande situation tillsammans dyker mängder av tillfällen upp för att spegla sig i andra, utbyta tankar och upptäcka nya sidor hos sig själv. Att tillsammans gå genom regn och rusk, hjälpa och peppa varandra vid hinder och motgångar, att tillsammans hänföras av hur mäktig naturen är och glädas över de små sakerna, som en chokladbit i uppförsbacken. Allt sånt tror jag skapar en känsla av tillhörighet och att få ha en given plats i ett sammanhang. Eller det vet jag av egen erfarenhet! Och en sådan miljö tror jag är ett bra stöd för positiv utveckling även på det personliga planet. 

DSCN3400

DSCN4341

P2

För att ge ett konkret exempel på hur en lyckovandring kan se ut:

I juli bär det av till Vålådalen i svenska Jämtlandsfjällen för en fyradagarsvandring och då blir det övernattning i STF:s fjällstugor, korta dagsetapper mellan 13 och 16 kilometer, goda samtal och övningar kopplade till olika teman för varje dag. Vandring med lätt packning och tid för att njuta av fjällen och färden. Och så avslutar vi med trerättersmiddag och bastubad vid Vålådalens fjällstation. Några veckor innan avfärd blir det en träff för introduktion till fjällvandring, matplanering och genomgång av utrustning. Det blir första lyckovandringen i fjällen och jag ser så mycket fram emot det! 

 

Det var i stora drag vad lyckovandring handlar om. Jag känner mig stolt men också lite nervös inför att börja jobba med detta "på riktigt" som en del av min verksamhet, för även om jag själv tycker det är en bra grej så kan det ju hända att det ändå inte finns tillräckligt intresse! Eller att jag som ledare inte räcker ända fram för att skapa en bra helhet eller ge det värdefulla som jag så önskar kunna förmedla. 

Nåväl, det kan bara tiden och kommande vandringar utvisa! Förhoppningsvis är detta början på något bra :)