torsdag 2 mars 2017 - 17:00

Att förbättra sitt hem

Vet ni vad jag gör idag (förutom att gräla med barnen), jag drömmer om att möblera om. Inte bara möblerna utan också rum. Vårt hus nu är väldigt opraktiskt på alla sätt och vis, speciellt badrummet som inte är särskilt stort men ska rymma både dusch, klädskåp, tvättkorgar och tvättmaskin (ja och kattens sandlåda, men den står i duschskåpet när ingen annan står där). Köket är ofunktionellt med de få arbetsytor som finns och bara det där att ugnsluckan och diskmaskinsluckan öppnas mot varandra så att ingen slipper förbi; precis vid ingången till köket! Hur tänkte de där?

JPEG image CBE9FAE92A8F 1

 

Jag har många gånger i ren frustration skrikit ut att jag hatar vårt hus och vill flytta. Det kan ha varit PMS inblandat i situationen, men ändå. Det är för inget i världen funktionellt. INGET är funktionellt i vårt hus. Skulle jag inte vara så fäst vid området vi bor på och trädgården som vi har lagt ner så mycket tid och energi på, så skulle jag ge upp huset och flytta. Vi förstår så väl den familj som vi köpte av för nästan 10 år sedan. Då hade de också bott i här i 10 år och säkert nått samma punkt som oss, typ växt ur.

Idag när jag satt och grillade lördagskorv till lunch i vår lilla jötul i köket (innanför dörren, före diskmaskins- och ugnsluckan) fick jag världens största glödlampa ovanför huvudet. Ni vet så där bildligt talat när man kommer på en så fantastisk idé att man bara lämnar och stirra för att bearbeta tankarna. Idag kom den. THE idé!

 

JPEG image C96DC668A2E9 3

JPEG image C96DC668A2E9 4Här är den nakna sanningen om problemrummen. Och då ska vi inte ens prata om vindsvåningen och kaoset som råder där.

 

Så här är det. Vi har två stora rum i varsin ände av vårt hus, köket i mot väster och vardagsrummet mot öster. De här två kunde gott byta plats med varandra, så skulle vi få ett kök med bättre förutsättningar (och morgonsol!) och ett vardagsrum (med kvällssol) och den där spisen vi önskat oss hela tiden. Det här skulle kunna vara helt möjligt bara vi placerar diskho och diskmaskin mot väggen där badrummet är och på så vis få tillgång till avlopp och vatten.

En annan sak som är möjlig och som jag önskar mig är en öppnare planlösning. Ni vet så där så att man kan springa runt och jaga varandra som Emil och Ida gör i avsnittet där plättsmeten flyger pappa Anton rakt i ansiktet... eller så där som barnen gör så att de storknar av skratt när vi är vid min mosters. Vi har fått höra att det har varit ungefär så här förr någon gång, men att badrummet förstorades istället för att behålla genomgången (det var visserligen med dörrar och inte så som jag fantiserar om). Det finns alltså dörröppningar färdigt bakom tapeterna på båda sidorna bara att slå sig igenom.

Nu blir antagligen våra familjer nervösa att vi ska börja med det här nu ikväll. Risken finns ju, men det kommer inte ske. Men idén är kläckt och vi har en lösning som troligtvis skulle vara mer förmånlig än att bygga ut och dessutom kunna genomföras inom en rimlig framtid.

 

Att förändra, nej vänta, FÖRBÄTTRA vårt hem känns som ett måste småningom. Det. här. funkar. inte. Vi kunde rycka på axlarna och vara nöjda med det vi har, men det är vi inte. Jag är rädd att vi skulle ångra oss sedan att vi inte gjorde förbättringarna så länge vi behövde dem. För intressets skull har jag några frågor som ni hemskt gärna får svara på.

 

  1. Hur länge har du bott i ditt hus?
  2. Vilket skick var det när du flyttade in?
  3. Har du renoverat? Eller vill du renovera?
  4. Vad skulle du vilja ändra på?
  5. På vilket sätt blir det bättre om du renoverar?
  6. Har du andra tankar om att förbättra ditt boende på något vis?

torsdag 2 mars 2017 - 13:37

Fastlagsbullen varar ända fram till påska

JPEG image 415512C391E9 1

Semmelwraps, eller kanske snarare fastlagswraps, slog igenom stort i vår familj i år. Förra helgen blev vi bjudna på dem vid min brors i Vasa och sedan dess har vi själva bakat dem två gånger. Nu vet jag att fastlagstisdagen har gjort sitt för i år, men om man kan äta fastlagsbullar två månader på förhand så kan man säkert äta dem fram till påsk också. Eller midsommarn om man så vill.

Eftersom jag är diabetiker och gärna lämnar bort kolhydrater så är det här med lågkolhydratkost bra för mig, och mina barn får bra mycket hellre äta mandelmjöl och grädde istället för vetemjöl och socker. Vi kom fram till att det inte var det smidigaste sättet att äta dem som wraps så här har vi helt enkelt bara haft dem som en liten kardemummaplätt med hallon och grädde på. Det är lite som en klassisk fastlagsbulle utan lock och med mycket av den goda fyllningen istället.

Och självklart kommer receptet här.

3 ägg

4 msk sötströ (tex sukrin eller stevia)

1 dl grädde

2 dl mandelmjöl

2 msk fiberhusk

2 msk pofiber

2 tsk bakpulver

1 tsk kardemumma

 

Sätt ugnen på 175°.

Vispa ägg och sötning pösigt.

Blanda alla torra ingredienser.

Blanda ihop äggblandningen med grädde och tillsätt sedan torrblandningen.

klicka ut ca 1/2 dl per wrap (ca 3 per plåt tycker jag har varit lagom) och platta till med hjälp av en bit plastfolie. Det går att trycka ut ganska tunt och det blir nästan godare på det sättet.

Grädda ca 5 minuter och låt svalna.

 

Jag är själv en sylt-människa, så istället för sylt använder jag bara hallon (kom ihåg att koka utländska hallon!!) och osötad grädde (men med vaniljpulver i) på mina wraps. Vill du ha mandelmassa så är det enkelt att tillverka det också. Men jag har aldrig provat så det är bättre att du guuglar.

 

Enjoy to the end of spring!

torsdag 2 mars 2017 - 10:40

Ett blomstrande inlägg

Min enda lediga dag den här veckan så jag ska försöka slänga ihop en liten rad här och hoppas att barnen håller sig någorlunda lugna tills jag är färdig. Lugna är allt annat än vad de har varit hittills idag. Det bråkas bland annat om vems tur det är att gunga och vem som ska lägga bort mjölkburken (vi tog till och med fram den en gång till för att kunna lägga bort den igen...). Till nästa termin får vi nog ansöka om lite fler dagistimmar så att de kan underhållas lite mera.

Jag har jobbat i dagarna tre och hunnit fota ganska många blommor under den tiden. Som den gamla fotonörd jag är så kan jag inte låta bli när det finns en riktigt fin blomma och nu passade en del av fotonen in bra i Carolines fotoutmaning. Som synes har vi för tillfället en riktigt välfylld snittblomskyl och det är alltid roligt att ha ordentliga valmöjligheter när man ska binda ihop buketter åt kunder... så på det viset är det lite trist att jag inte jobbar här i stan mer den här veckan, när vi nu har så här mycket roligt som jag själv har valt att köpa in. Imorgon ska jag hjälpa till med binderier i Oravais, så då tar jag barnen med mig så får de vara med fammo och faffa så länge.

 

JPEG image 7C3B6B8E4800 9

JPEG image 7C3B6B8E4800 8

JPEG image 7C3B6B8E4800 5

Från en hög synvinkel och från en låg synvinkel. De här fantastiska ranunklarna var precis lika fina på undersidan som ovanifrån. Jag hade inte ens tänkt på dem till den här dagen, utan de var helt enkelt bara riktigt fina.


JPEG image 7C3B6B8E4800 7

Jag har också bundit två begravningsbuketter....

 

JPEG image 7C3B6B8E4800 2Beundrat den här fantastiska anemonen...

 

JPEG image 7C3B6B8E4800 1Och bjudit min kollega Viika på kolhydratlösa fastlagsbullar/plattor/plättar (det kommer ett fastlagsbulleinlägg från mig också småningom).

 


 

Dag 1: Självporträtt

Dag 2: Från en låg (syn)vinkel

Dag 3: Från en hög (syn)vinkel

Dag 4: Moln

Dag 5: Något grönt

Dag 6: Mörkret

Dag 7: Besatthet

Dag 8: Närbild

Dag 9: Från håll

Dag 10: Barndomsminne

Dag 11: Svart & Vitt

Dag 12: Solnedgång

Dag 13: Välbefinnande

Dag 14: Linjer

Dag 15: Silhouette

Dag 16: Teknologi

Dag 17: En god vana

Dag 18: Känslor

Dag 19: Självporträtt utan ansikte.

Dag 20: Macro

Dag 21: I min väska

Dag 22: Ord av leva efter

Dag 23: Djur

Dag 24: Vackert ljus

Dag 25: Främlingar

Dag 26: Leka med skuggor

Dag 27: Blommor

Dag 28: Fest

Dag 29: Smaskens

Dag 30: Självporträtt


 

Ps. Det tog ungefär en timme att skriva det här inlägget tack vare barnen.

onsdag 1 mars 2017 - 13:45

En 153-åring

När jag grävde runt i mitt arkiv hittade jag ett par foton på vårt hus från förr i tiden. Det är byggt på 1864 så det har hunnit vara med om ganska många familjer och händelser.

IMG 9270

IMG 9283

Båda de här fotonen har blivit postade på Nykarleby-gruppen på facebook. Sådana lokala grupper är guld värda om man tycker om att se på bilder från det förflutna. På översta bilden tycker jag att ni ska notera potatislandet som syns bredvid infarten. På nedre bilden är det vårt hus som syns i bakgrunden, men jag tycker bilden är så fin att den fick vara med ändå.

Jag fascineras över gamla foton och kan sitta och titta på detaljerna hur länge som helst. På de här två fotonen har jag mest tittat på träden och hur vårt hus såg ut då jämfört med hur det ser ut nu. Det är bara farstu-delen av huset som har blivit förstorat, för övrigt är allt ganska orginal... Till och med fönstren är de samma.

Taggar:

Kategorier:

°Heimani

Skriv en kommentar 0

onsdag 1 mars 2017 - 09:20

Jaget

Sevendays pangbrud Caroline, drog igång en fotoutmaning och jag är inte sen att haka på. Just nu behöver jag lite kreativitet i mitt liv. Något som kanske skulle tända gnistan till allt vad kreativt skapande heter.

Den första i raden av utmaningar är självporträtt. För mig ska ett självporträtt helst berätta lite vem jag är eller på något vis symbolisera den jag är. Det jag hade till hands för att kunna ta ett självporträtt på kaffepausen i jobbet var telefonen och ett par pärlhyacinter som rekvisita. Men det räcker. Man kommer långt med dagens smarttelefoner och kan ta hur fantastiska foton som helst. Det här är inte ett av dem, men jag tycker att den visar mitt jag på ett bra sätt.

JPEG image B8B5F87C9E92 1Vem vill inte ha en pärlhyacint i näsborren liksom? Och så råkade jag matcha i mammas tröja den dagen också.

Den som känner mig sedan förr vet vilken fotonörd jag har varit. Det började 2003 när jag efter mitt första sommarjobb äntligen hade råd att köpa en digitalkamera. En nikon coolpix 3100 med typ 3.2 Mpx. Inte särskilt häftig nu, men då gav den mig möjligheten att testa, vara kreativ och dokumentera. I 2 år höll den, sedan fick jag börja tejpa fast alla luckorna.
Efter den där lilla pocketkameran har jag samlat på mig ett ofantligt antal foton, startat en fotoklubb, haft utställningar...
...och sedan kom barnen... och iphonen. Jag sålde systemkameran som ändå bara låg oanvänd. En av mina större hobbyn gick i graven -av tidsbrist förstås. Det är världens sämsta ursäkt att skylla på att tiden inte räcker till. Tiden räcker visst till att fota och dokumentera, men det är efterarbetet och de där mer genomtänkta fotonen som tiden inte finns för.

Vi provar och ser hur det går!


 

Carolines fotoutmaning

Dag 1: Självporträtt

Dag 2: Från en låg (syn)vinkel

Dag 3: Från en hög (syn)vinkel

Dag 4: Moln

Dag 5: Något grönt

Dag 6: Mörkret

Dag 7: Besatthet

Dag 8: Närbild

Dag 9: Från håll

Dag 10: Barndomsminne

Dag 11: Svart & Vitt

Dag 12: Solnedgång

Dag 13: Välbefinnande

Dag 14: Linjer

Dag 15: Silhouette

Dag 16: Teknologi

Dag 17: En god vana

Dag 18: Känslor

Dag 19: Självporträtt utan ansikte.

Dag 20: Macro

Dag 21: I min väska

Dag 22: Ord av leva efter

Dag 23: Djur

Dag 24: Vackert ljus

Dag 25: Främlingar

Dag 26: Leka med skuggor

Dag 27: Blommor

Dag 28: Fest

Dag 29: Smaskens

Dag 30: Självporträtt

tisdag 28 februari 2017 - 18:23

Hejdå Februari! Hello spring time!

Sista dagen av tråk-månaden februari, efter idag är det nästan vår. Iallafall en del dagar. Igår fick jag frostskador på kindbenen av att promenera de 800 metrarna till jobbet i -20. Idag har jag kunnat packa blommor i bara cellofan istället för flera lager tidningar innanför pappret. Det är hårda kontraster nowadays.

mars14

Det här är mars 2014, och det kan ha varit samma år som vi drack kaffe i varmt solsken på mammas födelsedag i mitten av månaden. Jag har med andra ord stora förväntningar på den kommande månaden. Men det är helt okej om det visar sig att vi får ett tjockt snötäcke och -15 hela mars också.

Mars 2017 är inte riktigt av det tristaste laget för min del. Det blir sevendays-kalas, bröllopsmässa, Strömsö-besök och Trädgårdsyran i Korsholm. Ja och mammas födelsedag förstås (min brors också, men han bor på Åland så han slipper bjuda på kaffe i år).

måndag 20 februari 2017 - 23:28

Ge mig mer sol!

Här i denna stund, när någon brassar med sin bil på gatorna, en dotter precis somnat om här bredvid och jag själv avnjuter plasttaggar inborrade i ryggen... då är det enda jag kan fundera över hur jag på ett nice sätt ska berätta åt granntanten att den där stora häggen måste ner. Det gäller liv och död -för mina grönsaker och framförallt ett av mina päronträd.

Att ta bort trädet har ingen positiv effekt på utsikten precis, gamla brandstationen kommer bli ännu mer framträdande. Men när jag äter mängder av solmogna jordgubbar och får plocka färdigs päron ska ni se att jag tycker att det är värt allt.

8CB2FBBB A0F4 47FF 83E5 ABEFB069F137

söndag 19 februari 2017 - 16:55

Bröllopsspecialen del 3

Nyligen när jag ordnade upp mitt bloggarkiv kom jag på att jag aldrig avslutade min inläggsserie om vårt bröllop som jag påbörjade förra året. HÄR finns ett inledande inlägg med fokus på klänningen, och HÄR handlar det om inbjudningskorten. Nu tänkte jag att det skulle passa med det som jag brinner lite extra för; BRUDBUKETTEN.

Samma år som vi skulle gifta oss så skulle jag också ta exmen till trädgårdsmästare inom blomster och handel vid Yrkesakademin i Vasa. Den som har planerat ett bröllop vet att det kan vara ganska mycket på agendan, dessutom skulle jag ha min sista praktikperiod och sedan börja jobba på samma ställe OCH skriva ett slutarbete med tillhörande praktisk del. Jag kände mig SÅ smart när jag kom på att jag kunde ha brudbuketter som tema på mitt slutarbete och i den praktiska delen binda "min" brudbukett.

Vi skulle gifta oss veckan före midsommar så med det i åtanke föll det sig ganska naturligt att välja fräscha, pigg färger. Jag har alltid varit en sucker för grönt, så det i kombination med vitt och en fräsig ceriserosa som accentfärg blev den slutliga färgsskalan (Till en början skulle vi ha ett sensommarbröllop och då hade vi tänkt oss grönt, vitt och solros-gult).

 

bildcollageJag har alltid tyckt bäst om blandade buketter, både när det kommer till födelsedagsbuketter, begravningsbuketter och brudbuketter, så att min egen brudbukett skulle bestå av ett helt kollage av olika snittblommor i vår färgskala var ingen överraskning. Skulle jag ha haft mig själv som kund hade jag varit en riktig drömbrud! I det stora hela hade jag ingen skillnad på vilka blommorna var, det var färgerna som var de viktiga. Och björkris ville jag också ha som en slags stomme.

Problemlösning är något som jag uppskattar väldigt mycket i vardagssituationer, så fastän jag inte hade en aning om hur jag skulle binda min bukett så blev det till slut väldigt bra.

 

bukettstommeutfyllnadsblommorbukettbindare

Det här var i slutet av mars när det ännu var 3 månader kvar till bröllopet. Jag skulle inte binda buketten själv på den stora dagen, så istället för att förklara åt floristen jag anlitat hur den skulle se ut, så tog jag med mig den här modellen och körde till Purmo. Margita som har blomsteraffären Akleja i Purmo funkade nästan som min mentor på den där tiden, och jag visste att om Margita band min bukett så skulle den bli precis så som jag ville ha den.

Brudbuketten och corsaget blev förstås precis så som de skulle vara, och ÄNNU bättre.

 

DSC 0240

SDbrollop 92 Medium

brudbukett vs slutarbete

Stommen är den samma som när jag gjorde mitt slutarbete och en del blommor har blivit utbytta för att det inte var säsong för dem mera i juni, men istället är det blåbärsris i den riktiga brudbuketten, som det inte fanns att fås i mars.

Skulle vi gifta oss idag skulle jag antagligen inte ha en sån här bukett, men att jag hade en sån här då är inget jag ångrar. Det skulle sannolikt bli mer färgsprakande till och med om jag valde blommorna nu.

Vet ni vad som skulle vara roligt? Om du skickade in en bild på DIN brudbukett åt mig, så kan jag sammanställa ett inlägg med brudbuketter. Skicka till sandraÄTTneumanPUNKTfi (Byt ut ÄTT till @ och PUNKT till .)

lördag 18 februari 2017 - 22:01

102-årskalas

Den här dagen för två år sedan firade vi att min mammas mommo blev 100 år. HUNDRA! Det är väl människans allmänna levnadsmål att få leva till hundra år? Ni vet, ja må du leva uti hundrade år! Då 2015 firade vi riktigt stort med tårta på juhtbacka, spelemän och uppklädda gäster. Lever man till hundra är man fantastisk... och lever man till 102 är man dessutom cool!

 

JPEG image A9630F631F0D 2

Man kan höra lite dåligt när man är 102 år och behöva ha en mikrofon och hörlurar, men det är helt okej. Har man levt i hundra år så har man upplevt ganska mycket, sett ganska mycket och hört ganska mycket. Då kanske man till och med kan uppskatta att det är lite tyst omkring en.

 

Och vad är hemligheten för att nå en sån ålder? Min ena bror påstod att en magiker ju aldrig avslöjar sina trick, och det är sant... Men när läkarna klagar på att jag har för högt kolesterol så brukar jag alltid säga att det har min gambämommo också, som är över 100 år och inga problem med hjärtat för det. Kanske det är grädde, salt och högt kolesterol som gör en så seg? Och humorn förstås. Den här gamla damen har världens sjukaste humor; som inte ens vi avkommor alltid ens förstår oss på.

 

JPEG image 0F50B906D66A 1

JPEG image 0F50B906D66A 2Mina barn drog en kattvals på pianot i salen.

Egentligen skulle jag bara skriva om hur svårt det är att hitta en gåva åt en människa i en så värdig ålder. Jag skulle gärna ha gett pärlor, guld och gröna skogar, men efter att ha grubblat av och an och försökt tänka ut om någon växt ens klarar av ett rum med fönster mot norr och torr 27-gradig luft, så blev det något litet och enkelt. Orkideér tål ganska varmt och blommar förhoppningsvis länge och fint, och den här minivarianten är alldeles lagom att ha på sitt köksbord för att sitta och titta på med förstoringsglas.

Så nu vet ni det. Behöver ni en 102-årspresent så är en miniorkidé det perfekta valet.

 

JPEG image A9630F631F0D 6

Ja må du leva Mommi!

tisdag 14 februari 2017 - 12:07

Ett blomsterhjärta till DIG!

Egentligen har jag inte alls tid att sitta vid datorn idag. Barnen hostar som en gammal rökare och får inte vara på dagis. På jobbet är det fullt med kunder och jag borde finnas till hands. Men trots allt ska jag slänga in en bild ur arkivet.

 

JPEG image AFC5D50C5BB2 1

En hjärtformad brudbukett från 2012. Bara jag skulle få lite ordning på mitt gigantiska bildarkiv så skulle jag kunna presentera mer gamla binderiarbeten; brudbuketter, både stora och små arrangemang, och också sorgebinderier.

Nu ska jag ge mina avkommor något att äta innan det inplanerade vändagskaffet med min mamma. Och förstås ett stort grattis till SEVENDAYS på 2-årsdagen! Ni är grymma ni som jobbar med sajten! *insert muscle-emoiji* 

Ha en bra vändag alla god själar ute i världen! <3