lördag 19 augusti 2017 - 22:05

#sevendayssummerparty2017

Juthbackamarknaden smög sig obemärkt förbi för min del, och det känns nästan lite som att jag varit min hemstad otrogen som inte ens satte min fot på marknadsområdet det här året. Det är kanske andra gången jag helt skippar marknaden under min vuxna livstid (när jag var liten så handlade det ännu mest om skrot och skräp och det enda jag minns att vi har köpt är ett trätåg och en liten kappsäck med pusselbitar). Vi har redan alldeles för mycket grejer som vi skulle vilja få sålt bort, så det kändes nästan bara dumt att traska runt och leta nytt skräp.

Istället bjöd sevendays oss bloggare på sommarfest vid Faros i Vasa. Det enda jag hade velat ändra på med kvällen var flera sovtimmar för att inte bli så trött som jag blev.

sandraofaros

Jag har sällan utsläppt hår så då vet ni att jag på riktigt hade ansträngt mig för att känna mig snygg och fräsch för en kväll. Man blir lätt lite lat på semestern och slänger på sig kläder med vilka fläckar som helst i kombination med att man helt enkelt glömmer att duscha. Igår bar jag ändå helt rena kläder, rakade bort benhåren jag missat och tvättade håret.

Det var roligt att få träffa kollegorna igen. Senast seglatsade vi över till Umeå och tittade på Eurovisionen i konferensrummet, igår åt vi en trerätters middag under vattenytan.

 

matratter

Jag har ätit rödbetssoppa en gång tidigare och då var upplevelsen lite njäe... Men den här soppan var gudomlig tillsammans med chévre, och jag hade nästan kunnat äta en portion till. Köttbiten med kantarellsmöret var också jättegott medan efterrätten var för söt för en som är lite kinkig.

Efter kaffet satte vi oss på en ljummen terrass, hade frågesport och drack vin. Till min förvåning hade jag turen med mig i en utlottning och fick med mig ett exemplar av (ännu inte utgivna) receptboken Mickes söta. Jag kan skvallra om att recepten ser riktigt bra ut och sådär enkla som det får vara för att man inte ska tröttna på att baka. Vi har ett 3 årskalas coming up så jag bestämde mig direkt att ta den här receptboken till min hjälp så behöver jag inte söka genom alla receptgömmor efter något gott att bjuda på.

Over and out. På instagram kan man ta sig en titt under #sevendayssummerparty2017 för en del bilder, och vi bloggare väntar ivrigt på nästa inspistillfälle så att vi kommer igång riktigt ordentligt med skrivandet efter sommaren.

torsdag 17 augusti 2017 - 11:21

3 semesterdagar med 3 olika program

Jag har SEMESTER. Semester när alla andra har återgått till vardagen med skola, dagis och jobb är fantastiskt (så när som på det att powerpark hunnit stänga på vardagar). På måndag lekte vi av oss vid swingeling i smedsby, åt smörgåsar på aroma (som inte hade hunnit öppna sin salladsbar) och avslutade med sundomrökt sik och kaffe vid min brors. 10 points!

swingeling

På tisdag ordnades det djurens dag vid ett åldringshem (vi har nykarlebyveckan på gång) och det måste jag säga var ett lyckat koncept! Det tindrade i ögonen på de äldre som fick klappa en häst än en gång i sitt liv och enligt dagstidningen var de besökande barnen precis lika omtyckta. Efter att ha tittat på djuren drack vi kaffe med mina morföräldrar och efterrätten vid min mosters i form av de sötast små kattungar som skådats. Alla kattungar är söta, men de av rasen egyptisk mau (som Caroline skrev om nyligen) är lite extra gulliga med sina prickar. På kvällen var det flyguppvisning med rc-plan som jag skickade iväg man och barn på, så satt jag själv och åt glass medan jag förvällde och frös in massa broccoli. 10 points igen!

 

JPEG image 802EF4B45D4B 1mau

Onsdagens Nykarlebyveckan-program var inget som lockade oss särskilt mycket, så istället hade vi en ordentlig städdag. Det är alltså inget dammsuga-och-skura vi pratar om. Vi har så dåligt planerat hus att vi behöver röja och sortera åtminstone en gång per år. På min instastory finns en pinsam filmsnutt av hur det såg ut före, till och med lådor med julsaker stod framme ännu. Men när dagen övergick till natt, och min rygg och höft värkte, har vi en riktigt snygg vind med bättre förvaring. Vår vind är konstig, så det är jättejättesvårt att få det att se ut som en snygg helhet.

 

IMG 1271

 

Idag är det kulturnatten här i stan. Vi siktar stenhårt på Arne Alligator och Sven (inte på samma gång) på torgscenen. Det blir nice.

fredag 21 juli 2017 - 00:21

Avslutet

Plötsligt kommer den där dagen som bara har funnits i ens vildaste fantasi. Den där dagen som man tror att man är förberedd för. Den där dagen när slutet närmar sig för en människa i ens familj. Känslan är hemsk och det enda man kan göra är att försöka lugna sig själv med ord som "det här har du länge vetat att ska komma". Inget hjälper. Inga ord eller handlingar.

 

IMG 0130

Men, en människa som är 102 och ett halvt år har upplevt ganska mycket i sitt liv. En människa i den aktningsvärda åldern är äldre än självaste Finland. En människa med den tiden bakom sig är förberedd inför livets slut medan vi som står runt aldrig någonsin blir tillräckligt redo.

I mitt arbete möter jag människor i sorg väldigt ofta. En del är tårögda och väldigt medtagna medan andra nästan verkar oberörda. Jag ställer alltid samma frågor. "Har ni tänkt på vilka färger ni vill ha i buketten? När är begravningen? Har ni någon text färdigt?". På det viset handskas jag en del med döden... men när det är ens egna som går bort så känns det som att man tappar allt.

Förra veckan somnade vår Mommi in och idag har vi tagit farväl med en fin begravning i Oravais. Hon var den sista i sin generation så nu är vi bara fyra istället för fem. Jag kommer att sakna henne och att hon alltid har funnits med oss.

Tack för allt Mommi <3

måndag 17 juli 2017 - 07:00

Happy 30 y!

170787! Den dagen föddes undertecknad till världen och visste ingenting om vad som komma skulle. Idag, på min 30:onde födelsedag, är jag ganska nöjd med vad livet gett mig hittills. De 10 senaste åren har varit ganska tunga år så jag tänkte att nu när jag lämnar sweet 20-åren bakom mig så ska jag ägna lite mer tid åt mig själv. Jag tänker inte vara utbränd, inte gifta mig, inte köpa hus, inte studera eller föda fram några barn. Jag ska pyssla i trädgården, leka med barnen, dricka kaffe med min man och andra trevliga typer och tapetsera ett par väggar... men så kan det ju hända att livet har andra planer, men det här är mina goals de kommande 10 åren iaf.

Ett annat mål, med bra mycket kortare tidsperiod, var den där fantastiska ängen jag drömde om inför min födelsedag. Den blev inte riktigt det där havet med blommor som jag hade tänkt mig, men nu blommar iallafall ett par blåklint och några vallmon tillsammans med två ynka ringblommor. Jag vet inte riktigt vad som hände, men vi gör ett nytt försök med en blomsteräng nästa år igen.

 

JPEG image 6EDF1A4A9DFA 28ang 1ang 2

 

Lite dåligt planerat var det ju att min trettioårsdag råkade infalla en måndag, det blir liksom inte riktigt lika festligt att behöva fira antingen i förväg eller i efterhand. Nu gör jag både ock i år. Till helgen blir det kompisfest i trädgården (bara vädret är det som jag beställt!) och igår firade jag med den närmaste släkten. Det blev ett härligt trädgårdskalas i solsken, värme och hård blåst så papperstallrikarna flög runt tillsammans med chipsen. Vi hade släpat ut vårt turkosa köksbord som blev pricken över i:et på festligheterna tillsammans med den traditionella jordgubbstårtan med lemon curd, fläderblomsrulltårta, cookies och mandeldrömmar. Och när man har födelsedagskalas på sommaren kan man dessutom duka upp en buffé med melon och vindruvor utan att bli ruinerad.

 

sandra 30

Ps. Min man skvallrade redan igår att jag ska få en ny säng som gåva. Antagligen är han rädd att min rygg ska bli ännu kräsnare nu när jag blir äldre.

tisdag 23 maj 2017 - 23:11

Men soppan blev bra!

Jag hade tänkt mig en kaffekopp i allsköns ro efter att jag lämnat barnen på dagis idag. Jag hade också tänkt hinna krafsa i köksträgården en stund innan veterinärbesöket med Winston. Efter veterinärbesöket hade jag tänkt planera en matlista och fylla i några dagispapper...

Men så fick tisdagen lite måndagsfeelis.

Barnen var så trötta att vi inte kom oss till dagis som tänkt, mitt morgonkaffe blev till en fördrink till lunchen och lunchen mikrouppvärmda kebabstrimlor ur frysdisken. Jag glömde laddarsladden när jag satte mig i bilen och visste inte riktigt var i Purmo veterinären fanns. Jag trodde inte att det skulle ta 2 timmar vid djurkliniken, så med katten i bilen hämtade jag barnen från dagis. Ja så fick jag ett stenskott och med det en fin spricka i vindrutan på vägen hem också.

 

JPEG image 5340673A5716 1

Men potatis-purjolökssoppan blev god och barnen gillade den! Till efterrätt blev det frusna lingon. Det påminner så om när vi var små och fammo brukade laga saftisar av lingonsaft åt oss.
Något krafsande i trädgårdslandet blev det inte, men jag klämde ihjäl några liljebaggar vid mammas istället... om man nu ska hitta något trädgårdsgöra i denhär dagen.

tisdag 14 mars 2017 - 22:43

Ett kalas till sjöss

Jag såg riktigt mycket fram emot att få en hel weekend utan varken man eller barn, och bara egna upptåg. Det sammanföll sig så att sevendays 2-årskalas skulle firas med en umeåkryssning samma helg som Sofie Björkgren-Näse kom till Vasa och höll workshop och Amalia deltog i bröllops- och festmässan i rewellcenter. Och det är sällan alla programpunkter passar så väl ihop att det liksom bara flyter på. En väldigt rolig weekend blev det, och varför skulle det inte ha blivit det med så många härliga programpunkter.

Det tråkigaste med hela helgen var ändå att köra Nykarleby-Vasa klockan 07 på lördagsmorgonen. 80km/h, bar asfalt och ingen trafik alls på vägen. Jag suckade flera gånger så djupt att det immade på vindrutan. När jag äntligen kom till 100-vägen lättade det äntligen och den sista biten ut till Vasklot var som en dröm.

 

IMG 5738

IMG 5739

JPEG image 3739E92AB507 3

IMG 5740

IMG 5741

IMG 5742

IMG 5743

IMG 5744

IMG 5745

IMG 5746

Allt på båtresan till Umeå var perfekt. Kaptenens frukost var fenomenal, och jag skulle bra ha kunnat proppa i mig många fler skinkskivor och ostbitar än vad det blev mellan diskussionerna. Som efterrätt fick vi ta oss en titt uppe på bryggan och råkade få se när vi körde över från iskross till öppet hav. Jag fascinerades över isflaken och skulle ha kunnat stå och titta hur länge som helst. Men hade jag gjort det så hade jag missat workshopen om sevendays framtid. Det blev många intressanta diskussioner och reflektioner över vår fina sajt. Avslutningsvis steg vi ut på vårt konferensrums däck för att njuta av solskenet och värmen i lä.

4 timmar i hamn är egentligen alltför lite om man vill hinna se sig omkring. Jag har aldrig förr varit i Umeå så jag hade ingen som helst koll på shoppingutbudet eller var de bästa lunchställena fanns. Jag lunchade tillsammans med Nina och Ingela och rundade sedan snabbt pysselbutiken, pappershandeln, lagerhaus, Mias lustgård, Buketten och åhlens. Vi hade planerat att hinna in till många fler blomaffärer (istället för varuhusen), men det är svårt att hinna på den korta tiden i en stad man inte känner till. Barnen drog de längsta stråen och fick både solbrillor, jeans, pennor och Pippi-mjukisar (Pippi är en storfavorit så att komplettera med Lilla Gubben och Herr Nilsson visade sig vara ett bra drag).

 

Här följer ett par bildbevis på att man fortsättningsvis har barnen i åtanke fastän man får vara på morsvila. En räka eftersom vi hade ätit räkor nyligen och då funderat över hur de egentligen ser ut. Förstås en lyftkran åt Leon och öppningen där bilar kör in och ut på båten. Plus många filmer med långtradare som backar in och personbilar som kör in på båten. Och förstås en film där det syns hur alla knappar vid ratten blinkar när man kör en båt. Ni vet, sånt som små pojkar är intresserad av.

IMG 5737

JPEG image 3739E92AB507 7

JPEG image 3739E92AB507 8

Imorgon ska jag igen ut på äventyr, så du får vänta ännu ett par dagar på söndags-updaten. Den är kanske till och med ännu mer intressant än #sevendaysgoesumeå2017.

Avsutningsvis en bild från Mellomyset som sänkte sig över konferensrummet på hemvägen från Umeå. Vinnaren korades lagom tills vi närmade oss Vasa igen efter en tung, men rolig dag.

JPEG image 3739E92AB507 2

 

#Letsdoitagainwillwe

onsdag 1 mars 2017 - 09:20

Jaget

Sevendays pangbrud Caroline, drog igång en fotoutmaning och jag är inte sen att haka på. Just nu behöver jag lite kreativitet i mitt liv. Något som kanske skulle tända gnistan till allt vad kreativt skapande heter.

Den första i raden av utmaningar är självporträtt. För mig ska ett självporträtt helst berätta lite vem jag är eller på något vis symbolisera den jag är. Det jag hade till hands för att kunna ta ett självporträtt på kaffepausen i jobbet var telefonen och ett par pärlhyacinter som rekvisita. Men det räcker. Man kommer långt med dagens smarttelefoner och kan ta hur fantastiska foton som helst. Det här är inte ett av dem, men jag tycker att den visar mitt jag på ett bra sätt.

JPEG image B8B5F87C9E92 1Vem vill inte ha en pärlhyacint i näsborren liksom? Och så råkade jag matcha i mammas tröja den dagen också.

Den som känner mig sedan förr vet vilken fotonörd jag har varit. Det började 2003 när jag efter mitt första sommarjobb äntligen hade råd att köpa en digitalkamera. En nikon coolpix 3100 med typ 3.2 Mpx. Inte särskilt häftig nu, men då gav den mig möjligheten att testa, vara kreativ och dokumentera. I 2 år höll den, sedan fick jag börja tejpa fast alla luckorna.
Efter den där lilla pocketkameran har jag samlat på mig ett ofantligt antal foton, startat en fotoklubb, haft utställningar...
...och sedan kom barnen... och iphonen. Jag sålde systemkameran som ändå bara låg oanvänd. En av mina större hobbyn gick i graven -av tidsbrist förstås. Det är världens sämsta ursäkt att skylla på att tiden inte räcker till. Tiden räcker visst till att fota och dokumentera, men det är efterarbetet och de där mer genomtänkta fotonen som tiden inte finns för.

Vi provar och ser hur det går!


 

Carolines fotoutmaning

Dag 1: Självporträtt

Dag 2: Från en låg (syn)vinkel

Dag 3: Från en hög (syn)vinkel

Dag 4: Moln

Dag 5: Något grönt

Dag 6: Mörkret

Dag 7: Besatthet

Dag 8: Närbild

Dag 9: Från håll

Dag 10: Barndomsminne

Dag 11: Svart & Vitt

Dag 12: Solnedgång

Dag 13: Välbefinnande

Dag 14: Linjer

Dag 15: Silhouette

Dag 16: Teknologi

Dag 17: En god vana

Dag 18: Känslor

Dag 19: Självporträtt utan ansikte.

Dag 20: Macro

Dag 21: I min väska

Dag 22: Ord av leva efter

Dag 23: Djur

Dag 24: Vackert ljus

Dag 25: Främlingar

Dag 26: Leka med skuggor

Dag 27: Blommor

Dag 28: Fest

Dag 29: Smaskens

Dag 30: Självporträtt

tisdag 28 februari 2017 - 18:23

Hejdå Februari! Hello spring time!

Sista dagen av tråk-månaden februari, efter idag är det nästan vår. Iallafall en del dagar. Igår fick jag frostskador på kindbenen av att promenera de 800 metrarna till jobbet i -20. Idag har jag kunnat packa blommor i bara cellofan istället för flera lager tidningar innanför pappret. Det är hårda kontraster nowadays.

mars14

Det här är mars 2014, och det kan ha varit samma år som vi drack kaffe i varmt solsken på mammas födelsedag i mitten av månaden. Jag har med andra ord stora förväntningar på den kommande månaden. Men det är helt okej om det visar sig att vi får ett tjockt snötäcke och -15 hela mars också.

Mars 2017 är inte riktigt av det tristaste laget för min del. Det blir sevendays-kalas, bröllopsmässa, Strömsö-besök och Trädgårdsyran i Korsholm. Ja och mammas födelsedag förstås (min brors också, men han bor på Åland så han slipper bjuda på kaffe i år).

lördag 18 februari 2017 - 22:01

102-årskalas

Den här dagen för två år sedan firade vi att min mammas mommo blev 100 år. HUNDRA! Det är väl människans allmänna levnadsmål att få leva till hundra år? Ni vet, ja må du leva uti hundrade år! Då 2015 firade vi riktigt stort med tårta på juhtbacka, spelemän och uppklädda gäster. Lever man till hundra är man fantastisk... och lever man till 102 är man dessutom cool!

 

JPEG image A9630F631F0D 2

Man kan höra lite dåligt när man är 102 år och behöva ha en mikrofon och hörlurar, men det är helt okej. Har man levt i hundra år så har man upplevt ganska mycket, sett ganska mycket och hört ganska mycket. Då kanske man till och med kan uppskatta att det är lite tyst omkring en.

 

Och vad är hemligheten för att nå en sån ålder? Min ena bror påstod att en magiker ju aldrig avslöjar sina trick, och det är sant... Men när läkarna klagar på att jag har för högt kolesterol så brukar jag alltid säga att det har min gambämommo också, som är över 100 år och inga problem med hjärtat för det. Kanske det är grädde, salt och högt kolesterol som gör en så seg? Och humorn förstås. Den här gamla damen har världens sjukaste humor; som inte ens vi avkommor alltid ens förstår oss på.

 

JPEG image 0F50B906D66A 1

JPEG image 0F50B906D66A 2Mina barn drog en kattvals på pianot i salen.

Egentligen skulle jag bara skriva om hur svårt det är att hitta en gåva åt en människa i en så värdig ålder. Jag skulle gärna ha gett pärlor, guld och gröna skogar, men efter att ha grubblat av och an och försökt tänka ut om någon växt ens klarar av ett rum med fönster mot norr och torr 27-gradig luft, så blev det något litet och enkelt. Orkideér tål ganska varmt och blommar förhoppningsvis länge och fint, och den här minivarianten är alldeles lagom att ha på sitt köksbord för att sitta och titta på med förstoringsglas.

Så nu vet ni det. Behöver ni en 102-årspresent så är en miniorkidé det perfekta valet.

 

JPEG image A9630F631F0D 6

Ja må du leva Mommi!

onsdag 18 januari 2017 - 12:03

4:e mammaåret

JPEG image 82BBE7C3892E 4

Idag är det en stor dag här i huset på källbacken. Vår genomsnälla, omtänksamma Leon har sin fjärde födelsedag idag. 18 januari 2013 är en dag att minnas... Fast jag minns inte så mycket egentligen. Det blev akut kejsarsnitt (havandeskapsförgiftning och bredaxlad gosse) i vecka 36, bedövningen tog inte så jag blev nersövd några sekunder senare och var helt borta resten av dagen.

Vi har firat med helikoptersmörgås, parkeringshus, pysselbok och wii-spelet sport resort... och många kaffekoppar för den trötta mamman. Nu ska vi fortsätta firandet med chokladpannacotta med mommo och psykologbesök för min del. I helgen tar vi det riktiga kalaset med våra familjer.

Hipp hipp hurra!