Visa inlägg taggade med 'hönshusi'

fredag 21 april 2017 - 12:33

Små dunbollar

Vi fick kycklingar för några dagar sedan. De gulligaste små gula dunbollarna med luddiga fötter. Mamma Maggi är en lilla My-typ och vaktar de små med sådan hönsmammametod att man tror hon är galen. Hon spänner ut vingarna för att se större ut, och kacklar lite argsint för den som kommer för nära hennes bebisar.

4A871771 95DA 4E04 A7E5 757F25E59041009E3102 CB37 4C90 A18C FEB46BA203FED1B0CB9C 160F 4D82 A75C F976B95BA4C1

Det är så länge sedan vi har haft kycklingar nu, att jag inte alls minns hur man gör med dem. Jag hade helt glömt bort att man behöver stänga in deras mat i någon slags bur för att inte de äldre hönsen ska äta upp den (eller i vårt fall är det Hildegard som är matgalningen). Vill man inte köpa speciell kycklingmat så går det bra att ge gröt eller kokade ägg som man mosar... Jag kokade enkom ägg åt kycklingarna imorse, skalade och mosade och så åt alla andra förutom kycklingarna av den maten. Vi brukar ha en hundbur som vi sätter in maten i, men den är ute på vift för tillfället.

Ljudet av kycklingar borde alla få höra. Så länge de inte är alltför långt borta från sin mamma så har de ett mysigt pipande, men direkt hon går lite för långt bort blir det mer hysteriskt. Men kycklingar... oj, oj så mjuka de är.

torsdag 9 februari 2017 - 11:07

Hej från hönshusi

Jag vet att du har saknat att höra från våra höns. De har inte så mycket väsen av sig när de bara är inomhus hela tiden och glöms nästan lite bort. De förser oss med en stor mängd ägg och äter hönsfoder som om de inte hade annat att göra... Ja nä, det har de ju inte heller. En stackare ligger och ruvar i all oändlighet utan att få ha kvar några ägg under sig, men bara hon håller ut så ska hon nog snart få ruva fram ett par kycklingar. I år tänkte jag bara kläcka dvärgkochin (och försöka pendla fram så att det inte blir så många tuppar). 


Jag hade planer på att de skulle få gå ut i sin hage hela vintern om de så ville, men det får de inte göra nu när det härjar fågelinfluensa här och där. Nu måste de gå inomhus ända till maj, och jag tycker så synd om dem! De har det inte för trångt eller något sådant, men jag skulle så unna dem frisk luft och lite roligare omgivning att titta på. Det heter att man ska stänga ventilationer också eftersom smittan kan komma in via luften. Men jag brukar ändå behöva vädra emellanåt för att få bort fukten ur hönshuset.

 

JPEG image C33B8CA95551 11Den här bilen heter "Vem behöver värpreden när det finns en halmbal att värpa på".

 

JPEG image C33B8CA95551 4Araucanan Hildegard som var så ful när hon kom till oss förra våren, och nu när hon har ruggat har hon blivit så mycket finare. Rumplös som hon är, men med ett skägg som den stiligaste tomten.

 

JPEG image C33B8CA95551 7Det här borde vara min maran Silvia, annars är det Malins Broiler eller Kaliselott (hoppas jag fick namnen rätt nu)

 

JPEG image C33B8CA95551 8Här på bilden finns det två hönor som ruggar. Viola är den där vit-grå-spräckliga isbar-hönan till vänster och så den där bruna värphybriden som ser ut som att livet är jätteskit och hon helst vill hoppa ner i en gryta. De ruggar, är fula som stryk och värper inte... men bara de får färdigt bytt fjäderdräkt är de som nya igen!

 

JPEG image C33B8CA95551 9Plaza hönshusi. När vi fick gäst-hönorna blev det platsbrist på sittpinnarna så då fick vi snicka ihop något tillfälligt också.

 

JPEG image C33B8CA95551 10Här är hela färgspektrat på dvärkochinernas rumpfluff. Jag skulle vilja ha färgen röd porslin, som vår tupp Josef är, men det är inte det lättaste om vi säger så.

 

Och fråga för allt i världen om det är något ni undrar över med hönsen.

söndag 29 januari 2017 - 22:36

Årets första trädgårdsarbetspass

Årets första trädgårdsarbetspass inträffade igår. Idag är jag som en annan mörbultad schnitzel och kommer mig inte upp om jag lägger mig ner på skarpt underlag. Det är så man blir om man har oturen att fortsätta drabbas av foglossningssmärtor också efter att man har avslutat sin karriär som gravid. Det är inte mycket att göra åt säger de som vet, det gäller bara att träna upp musklerna i höften så kanske de stöder lite. Annars får jag försöka låta bli att gräva så mycket i all framtid.

Prio 1 var att städa ur hönshuset. Det har jag försökt skjuta upp nu i evigheter genom att lassa på ny halm vartefter. Det går att göra så, men när halmberget under sittpinnarna börjar närma sig hönsens rumpor så är det definitivt dags att ösa ut allt och börja om från början. Tack och lov att vi inte har någon snö alls för tillfället, så kunde jag fylla upp i köksträdgården med hönshalmen istället. Det här är ett område bredvid köksträdgården som de senaste åren varit överväxt med nässlor och annat vildväxande. Att ha det vildvuxet så här nära köksträdgården är inte att rekommendera. Det växer in direkt det får chansen!

 

JPEG image E182C13661DB 7Egentligen hade jag tänkt gå ut och så sommarblommor i plastbackar, men så blev det inte den här gången.

 

JPEG image E182C13661DB 1

JPEG image E182C13661DB 4

Paff/kartong rakt på marken bara och sedan lassa på med allt hönhusmaterial som finns. Det kommer ju förstås att förmultna och sjunka ner ännu mera, men hönshuset ska städas många gånger så det är bara att lassa på mer hela tiden. Paffen har jag samlat från jobbet efter alla produktleveranser som kommit. Ett särskilt tack till Bruka design som skickade en megastor låda med många små lådor i. Den fick jag täckt många kvadratmeter med. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det här i sommar, kanske potatisland, de är inte så kinkiga av sig.

Jamen frånvaron av snön är bra om man vill förebereda som ovan, men särskilt bra för perenner, träd och buskar är det då verkligen inte. Se bara så det ser ut i min park. BAR MARK i rabatterna och vatten i dammen. Om perenner dör bort så sörjer jag inte jättejättemycket. Men buskar och träd ger sånt djup redan av att finnas där så de skulle inte behöva försvinna. Särskilt inte de som ger något ätbart. Efter förra vintern miste vi både ett plommon- och äppelträd, det vill jag inte göra i år igen.

 

JPEG image E182C13661DB 6

...och det jag verkligen inte vill göra är att plantera 60 nya jordgubbsplantor i år igen.

måndag 12 december 2016 - 10:00

Den stora ägglossningen

Alla känner väl till hur Benjamin Syrsa får julkort från olika disneyfigurer på julafton. Här kommer ett julkort från tanterna och deras tuppar i vårt hönshus.


JPEG image 0AED7BD7E26F 9

JPEG image 0AED7BD7E26F 11

JPEG image 0AED7BD7E26F 12

 

Idag fick de gå ut och vädra sig en liten stund. Egentligen borde vi få fixat taket innan de får vara ute eftersom det har varit så många fall av fågelinfluensa i norden, så tamfåglar ska hållas separerade från vildfåglar... Och när taket är sönder är de ju inte direkt separerade från omvärlden. Som vanligt hålls största delen av flocken lite längre bort medan Hildegard gärna kommer fram och pratar lite. Hon är lite fulsnygg, men kommer undan då hon har fina blå ägg.

Och på tal om blå ägg! Nu i helgen började äntligen min engelska araucana Viola värpa sina blå ägg! De är blåare än blåast men det är hemskt svårt att få till ett ljus som skulle ge dem rättvisa. De är verkligen jätteblåa. För övrigt är färgpaletten på våra ägg riktigt snygg nu.

 

JPEG image 0AED7BD7E26F 1

Eller hur!?

Äggen är så smutsiga nu när det är så många hönor att de inte ryms på sittpinnarna på natten. Då sitter en del av dem istället på kanten till värpredet och alla ägg som ligger kvar från dagen blir nersmutsade. Men vad ska vi börja hitta på med alla ägg vi får??? Vad finns det för äggstinna maträtter att använda sig av när man har en överproduktion? Av 20 hönor är det åtminstone 12 som värper, antagligen fler, så as we speak har vi ett lager på nästan 100 ägg. Ett verkligt I-landsproblem.

Den hälsningen kom från Josef, Kaj och Kevin samt 20 bruttor. Passligt nog heter en av våra gästande hönor Tomten. En sussex-araucanablandning som passat ypperligt in med sin vita fjäderdräkt. Jag känner starkt att jag behöver en stor och fet sussex jag nu också. 

onsdag 30 november 2016 - 14:39

Äggstra mycket

Vi får så otroligt mycket ägg just nu. Jag menar SÅ. OTROLIGT. MYCKET. Minst 7 ägg per dag, så när vi plockar in äggen ungefär varannan dag så fyller vi en halv äggbricka. Vill vi så skulle vi kunna äta ägg så att det står ut genom öronen, men på något vis så har vi lyckats hålla det hela på en saklig nivå hittills.

JPEG image 0A5E058371BA 5

agg

Så har äntligen min maran Silvia börjat värpa. Det var ett riktigt halleluja-moment att hitta det första chokladbruna ägget i hönshuset. Det syns bra på bilderna vilka som är maranäggen, men det syns inte särskilt bra på den nedersta bilden till vänster att alla ägg är olika färger (chokladbrun, mintgrön, olivgrön och olika nyanser av brun-beige).

Över lag vill jag påstå att vi har en väldigt snygg äggbricka för tillfället -och då värper inte heller hälften av hönorna.

onsdag 2 november 2016 - 21:40

Påskägg i november

I hönshuset har vi massruggning på gång. Det ligger fjädrar precis överallt och hönsen är så fula som de bara blir när de ruggar. Och inte värper de heller.

Höns, liksom andra fåglar, ruggar för att byta ut sin fjäderdräkt efter våren och sommaren när de värper som mest, ruvar och eventuellt har kycklingar. Så när de ruggar så vilar de samtidigt upp sig eftersom de inte heller värper under den tiden.

 

JPEG image 0F52DD7E18FA 6Färgpatronen tog visst slut för en dam där mitt i äggläggandet.

JPEG image 0F52DD7E18FA 8Jag passar på att plocka fjädrar från hönshusgolvet

På sätt och vis var det väldigt tur att vi fick 7 extrahönor som gäster åtminstone en månad framåt. 3 av dem är nämligen värphybrider som värper mer eller mindre varje dag trots att de ruggar lite. Så på så sätt så får vi kanske ändå ägg så vi klarar oss så länge resten av damerna byter sina kläder.

onsdag 26 oktober 2016 - 22:34

The hönsmovie

Jag har som vana att gå en sväng via hönshuset när jag kommer hem från jobbet, kontrollera så att det finns mat och vatten, och plocka in eventuella ägg. Just nu är det mass-ruggning på gång, så det kommer mellan 1 och 3 ägg per dag -på mina 13 hönor. Inte heller våra fyra gäster, hönorna Fors-Klingenberg, ger oss några ägg. Men det är helt okej. Vi använder de ägg vi har, och om vi mot förmodan behöver mer så finns det ju alltid i butiken.

Ikväll när jag kom hem från jobbet gick jag som vanligt till hönsen. 1 ägg, 2 hönor och 1 tupp i redena. Vad djuren gjorde där vet jag inte, men ägget plockade jag in. Sedan stannade jag kvar och bara lyssnade till deras trygga, behagliga kluckande. Och tänkte att det här måste ni få uppleva.

JPEG image 096B0886EFAC 1

JPEG image 096B0886EFAC 7

JPEG image 096B0886EFAC 9

Det är en lång film, men kanske någon av er, liksom jag, finner det rogivande. Tack och Gonatt.

 

Ps. Förlååt för uslig filmkvalité!! Ska reda ut problemet och åtgärda i mån av möjlighet.

fredag 9 september 2016 - 23:26

Kalasångest, vet ni vad det är ?

Det stundar kalas här i helgen. Ett 2-årskalas för vår vilda och mysiga Milli. Här har det också blivit lite så som det ofta blir när det kommer barn till familjen. De vuxnas födelsedagar firas inte lika storslaget som tidigare, medan barnens födelsedagar satsas det lite mer på. Men oavsett hur mycket eller lite vi firar här, så har vi alltid den där samma kalasångesten.

Baka så man har något att bjuda på är kanske inte alltid nödvändigt, jag menar man kan alltid ha glassbuffé eller ostbricka och alla är nöjda och glada för det. Men att städa så gästerna helst slipper in i huset är mer pakko. Vi avskyr inte att städa, men vi prioriterar familjelivet och att må bra tillsammans. Jag vet till exempel inte hur mångte kalaset det här är sedan spegeldörrarna ovanför handfatet i badrummet föll ner, och den uppmärksamma gästen noterar att vi ännu inte har fått till en vägg mellan hallen och tamburen.

 

JPEG image BF9463561B7A 1Alltså stolar överallt gör mig nervös.

 

Vi vet att vi inte måste, men det känns ändå som ett ångestmoln med alla de här ofärdiga projekten svävar ovanför när det vankas kalas. Någon kanske tycker att vi har svårt att avsluta det vi börjar på med, eller att vi är långsamma. Men vi kan inte använda mer energi än vad vi har. Som jag tidigare har nämnt påverkade det där året som utbränd min energinivå märkbart. Varje dag måste jag hushålla med energin för att orka ända i mål. Kör jag på i jämn takt från 8-9 på morgonen så vet jag att energin är slut vid 16, oavsett om jag är hemma med barnen eller på jobb.

Det är Daniel som drar det tunga strået i det här hushållet och lappar över där jag inte orkar längre. Men han har också kalasångest. Jag förstår inte riktigt hur den här pressen kan komma över oss fastän det "bara" är den närmsta familjen som kommer, de där som känner oss och som inte kontrollerar vilka fönster som är tvättade. Det borde inte vara så, men så blir det ändå.

 

JPEG image 5191DF2ED401 3Ungtuppen Kaj och Milea. Ingen av dem kände för att ta en tupplur.

JPEG image 5191DF2ED401 4Det var ovanligt sura barn jag hade idag, så vi spenderade ganska lång stund utomhus.

 

Den här kalasångesten gör en nästan lite handlingsförlamad. Det är så mycket som borde göras, men det är svårt att få gjort. Den här fredagen var exakt en sådan dag när alla "borden" hängde tungt i luften, barnen var båda på dåligt humör och motivationen negativ. En sån där dag när jag släppte på allt för att komma ur ekorrhjulet. Barnen har fått titta på film, spela spel och till lunch åt vi bara pasta med smör och ost (visserligen var det kikärtspasta och mer mättande än vetepasta). Jag satt i lugn och ro och drack mitt kaffe, tog mig tid att gå ut med barnen och istället för att baka så hängde jag upp rönnbärsklasar på tork i kökstaket.

Att spara allt till sista minuten känns de flesta gånger som ett bättre alternativ än att hålla på i flera dagar. Ni vet, man städar aldrig så effektivt som när någon ringer och säger att de kommer på kaffe om 30 minuter. Inte den grundligaste städningen, men plockar i diskmaskinen och slänger all smutstvätt i korgen iallafall.

 

JPEG image 5191DF2ED401 1Här hänger rönnbärsklasar på tork så att hönsen kan få en och annan vitaminboost i vinter.

JPEG image 5191DF2ED401 2Och oavsett hur städat det sist och slutligen blir, så har vi iallafall jättefina hortensia. De här är 2 veckor gamla och fortfarande lika fina.

Ikväll efter maten (vi äter jättesent numera... och med jättesent menar jag 19-19.30) kom jag ändå igång och bakade en kolhydratfri och en vegansk äppelpaj och ännutill två plåtar fröknäcke till ostrbrickan. Men sedan tog orken slut och Daniel fick städa efter mig som vanligt. På to-do-listan finns ännu en mousse-tårta och lingonrutor att baka, och så är det den där städningen. Den där jävla städningen. Att den kan skapa sån negativ känsla inför något så festligt som ett barnkalas. Nä... Det blir en basic-städning med tömda roskispåsar och polering av vattenkranen i badrummet (för det har jag hört att ger ett mycket mer städat intryck!) och undanstuvade grejer i diverse skåp. Ja så ska jag binda fast vindsdörren så att ingen av misstag ens får för sig att gå upp dit.

 

JPEG image 5191DF2ED401 5Så ser det ut när jag har bakat färdigt och Daniel får ta över.

Jamen visst är det här helt rätt inställning till att ordna kalas? Egentligen hade jag tänkt skriva om diverse dieter och om att baka till kalas, men det spårade ur. 

söndag 4 september 2016 - 23:55

Ett nytt hönshus

JPEG image BD390291B420 3

JPEG image BD390291B420 4

Här är det ett nytt hönshus på gång. Garaget har de senaste åren innehållit allt annat än vår bil, med andra ord mestandels skräp. Nu målar vi väggarna för att få ett mer lättstädat hönshus, vitt för att det ska bli vara ljust och så att det ska vara lätt att fota hönsen. Också kaninerna ska få flytta in hit så har vi alla bur-djur samlade på samma ställe som i sin tur gör det lätt med skötseln under vintern.

Som jag ser fram emot att få släppa in hönsen i sitt nya boende.

 

tisdag 23 augusti 2016 - 10:09

En äggande syn

Det lär vara så att när en unghöna börjar värpa, och lägger sina allra första ägg, så är de äggen extra goda. Jag har aldrig testat, utan bara hört att det ska vara så. Men igår när jag sorterade äggen och plockade in dem i facket passade jag på att koka Snöfrids och Helmis första ägg.

JPEG image C8D17857671E 1

JPEG image C8D17857671E 2

Jag kan inte påstå att jag kände någon stor skillnad. Egna ägg smakar redan så mycket så om de är en gnutta godare för att de kommer från en unghöna, så märks det inte så bra. Men så var äggen förstås ungefär en vecka gamla redan, kanske de smakar ännu godare om man står med kastrullen färdigt under rumpan på hönan när ägget kommer.

Som ni ser så börjar vi ha riktigt fin variation på äggen nu. Blå, grön, vit, beige och bruna i olika nyanser. Det jag saknar är riktigt mörkbruna och turkosa, men de är på kommande. Mörkbruna maranägg borde börja anlända småningom, medan vi får vänta på de turkosa engelsk araucana-äggen en stund ännu.

Det om ägg. Ät en omelett och bli glad.