Visa inlägg taggade med 'kalapää'

onsdag 3 maj 2017 - 23:25

Maj-flykt

IMG 7252
Hit går färden imorgon, till hela släktens place, the one and only villan. Jag har en ledig dag och redan förra vecka bestämde vi tillsammans med Momma och Moffin att det blir en villadag. Vädergudarna är på vår sida och förutspår +13 grader och ett par sydvästliga meter per sekund. "Känns som -8" är också helt okej när vi har haft envis vinter så länge.

Villan finns i zon 3 på växtzonkartan, det betyder att våren kommer mycket fortare. Det här tänkte jag utnyttja i kombination med att det finns en oanvänd åkerplätt till förfogande. Jag tänker odla like crazy!

lördag 8 oktober 2016 - 23:51

Vad villaliv i oktober är.

Jag glömmer alltid bort hur stressigt det är att packa sig iväg till villan, om så bara för några timmar som idag. Alla ska ha extrakläder med sig och någon kanske till och med ännu extra extrakläder bara för säkerhets skull. Utomhusdjuren ska ha vatten och mat och man själv ska komma ihåg att koka kaffe och ta med i bilen. Blöjor, våtservetter, vatten och bananer. Jag hatar verkligen den där stressiga stunden före man kommer sig iväg.

JPEG image 732034B332A6 3

 

Men bara vi sitter i bilen, och kommit till Berras i munsala ungefär, så sjunker blodtrycket och lugnet sänker sig ombord. Har vi glömt något nu så är det inget att göra åt, och knappast heller något som vi inte klarar oss utan ett par timmar. Huvudsaken jag har min blodsockermätare och insulin, och Milea har blöjor.

Så kommer vi fram till Kalapi och en riktig höstkänsla kommer över oss. Luften är krispigare än I Nykarleby, och färgerna är klarare. Men så blåser det från norr och hur man än klär på sig så isar det in till benmärgen om man går ner till stranden.

 

JPEG image 732034B332A6 6

JPEG image 732034B332A6 5Till våren ska villan målas färdigt.

 

Det var egentligen talkodag, men med två kids att underhålla är en av oss alltid befriad (iallafall när det handlar om talkodagar där det ingår motorsågar, vedklyvare och flygande vedaklabbar). Så jag och kidsen drog till skogs istället. Egentligen skulle Milli sova, men när jag hittade finfint blåbärsris glömde jag bort mig lite.

Naturmaterial hör till det som jag går igång på. Blåbärsris, mossa, pinnar (ju skäggigare desto bättre!), lummer och what not. Nu hoppas jag att inspirationen håller i sig tills imorgon så ska jag hitta på något fint med materialet.

 

JPEG image 732034B332A6 4

JPEG image 732034B332A6 7

Hejdå villan! I bästa fall hinner vi hit ännu en gång i höst och beskära äppelträdet, annars ses vi till påsk!

måndag 2 maj 2016 - 23:36

One villa to rule them all

Det här är vår släktklenod. Diamanten vi alla värnar om. Den gamla byaskolan där min moffa gick när han var liten. Finns det hjärterum så finns det stjärterum -för minst 20 st.

 

I en träeka på sjön rodde en man som liknade fyrvaktarn i mumin omkring. Samma man satt och pimplade på isen i vintras.

 

Det skulle inte ha kunnat vara bättre villa-väder än det vi hade igår på 1:a maj. Jag är så glad över att vi bestämde oss för en villadag mellan alla trädgårdsdagar vi haft. Och så lugnt, tyst och fridfullt det var i Kalapää igår! Man hörde bara fågelsång, en symfoni av oräkneliga fåglar, grodornas parningsläte och svaga vindpustar från skogen. Ofta är vi ett större gäng som vistas på villan (eftersom hela släkten har tillgång till den), men den här dagen var det bara vi fyra i vår familj, och min bror. 

Vi hade inget egentligt mål med dagen förutom att grilla korv och dricka kaffe. Det var precis vad jag behövde, lite ren Vörå-luft, fågelsången och lyckliga barn med spring i benen.

 

 

 

Kalapää, byn som ligger vid en sjö (eller ett träsk om man ska tro namnet, Kalapää träsk, 10 km från Norvalla i Vörå. Det finns strax över 10 bostäder, men bara 4 av husen är bosatta året runt. Här har jag bott alla somrar sedan jag blev född, kanske inte alltid fysiskt, men mitt hjärta har alltid funnits här under sommarmånaderna.

Leon såg mest fram mot att få meta. Tyvärr befann sig abborrarna i söderändan och flötet gungade inte ens till en enda gång. Bryggan är alldeles ny för året! Den gamla (som verkligen hade många år på nacken) var direkt livsfarlig med sina breda mellanrum mellan bräderna, så en ny var mycket nödvändig. Nu har vi en flytbrygga med bänkar på båda sidorna. Än så länge är den bara fäst med rep för att inte flyta iväg, som en flotte ungefär, så att sitta på bänkarna och meta var som rena rama terapeutiska stunden. Sinnet blev nästan omstartat.

 

Ja se där var hon då med sitt gamla bambumetspö som blivit inropat i en mixad låda på en auktion.

Min bror Filip fick övervaka lillgrabben.

 

Vi bor i växtzon 4 medan Vörå finns i zon 3, därför är det som att resa framåt i tiden att komma till villan. Gräset är grönare, knoppar större och så är det aningen varmare också. Jag tog med mig sticklingar av vårt villa-äppelträd för att få det inympat på ett annat äppelträd, men vi får se om det lyckas när knopparna är så stora som de är.

 

 

Alla fick batterierna ordentligt laddade för den kommande morsdagsveckan.