Visa inlägg taggade med 'växthus'

måndag 23 januari 2017 - 16:32

Min fönsterodling

Ganska plötsligt slog det mig att vi har ett gammalt akvarium i uthuset. Det är gammalt och hemgjort och har inhyst både fiskar, gerbiler, hamstrar och också en höna med kycklingar förra vintern. Välanvänt med andra ord. Nu är det dags för next level, och det innebär att det får agera miniväxthus i vårt köksfönster.

I år kändes behovet av att få eget smörgåsgrönt mycket större än tidigare år, och för att inte hinna tröttna på ärtskotten ska jag försöka få till lite annat smågrönt också. Vi har det ganska dragigt vid våra fönster, så det man sår gror ganska långsamt. Vi ska tro att akvariet i kombination med tilläggsbelysning ska skapa bättre förutsättningar för fönsterodling.

 

JPEG image 29A28FB68C12 6

JPEG image 29A28FB68C12 5

JPEG image 29A28FB68C12 7

JPEG image 5358A5DA4E07 8

JPEG image 5358A5DA4E07 9

Nu började jag med vanlig smörgåskrasse, en påse blandsallat och lite spenat. Rödbetsblast tänkte jag så småningom också bara jag hittar lådan med rödbetsfrön. Ärtskotten ger oss redan bra med grönt fräscht att sätta på frukostsmörgåsen, och det om något känns som värsta lyxen så här års. Har ni inte prövat så ska ni absolut göra det. Det är enkelt som tusan! Som tilläggsbelysning har jag helt vanliga led-lampor från rautia.

 

Färska ärtskott på fönsterbrädet:

  1.  Köp en påse ekologiska ärtsoppsärter i din matbutik.
  2. Ta fram en burk/skål/kruka/form och beräkna utifrån den hur mycket ärter du får rum med. Jag brukar fylla botten med ärter.
  3. Lägg ärterna i vatten över natten så gror de snabbare.
  4. Nästa dag lägger du ett lager med mylla (det spelar inte så stor roll vilken sorts mylla det är, du kan till och med använda bomull istället) och ett lager ärter och mylla på det. Vattna.
  5. Vill man så går det att sätta två lager med ärter varvat med mylla. Det som händer då är att det kommer upp nya skott ungefär samtidigt som man skördat det första lagret.

 

Så när du står i affären med en liten kruka ärtskott i handen, överväg att lämna den kvar och köp de torkade ärterna istället. Det är värt varje kraftansträngning. Lycka till med din fönsterodling!

fredag 16 december 2016 - 22:26

Mer ljus i mörkret

Mörkret är riktigt tät i köksträdgården så här års. Det är dött och livlöst. Det här måste vi göra något åt tänkte vi, så vi installerade en strålkastare i växthuset och riktade den lite snett uppåt. Tadaa! Här har vi kvarterets mest kraftfulla vinterdekoration.

 

JPEG image FCAF2D30460E 1

JPEG image FCAF2D30460E 2

Den där säcken borde vi kanske flytta bort jo.

 

Tyvärr är det i skrivande stund lika mörkt i köksträdgården som tidigare. Ett fel har inträffat och lampan slocknat, men det ska åtgärdas så snabbt som det bara är möjligt med två wild kids i hälarna.

tisdag 19 juli 2016 - 00:26

Det osar misslyckat ur växthuset

Bättre sent än aldrig, heter det ju, och jag antar att det gäller när växthuset ska tvättas också. Hm, varje år heter det väl att man borde skura rutorna, men nu var det här första gången jag gjorde det och då har vi ändå haft växthuset sedan 2013. Med enjos grovhandske, smutsigt vatten i ett emaljfat och sista delen i podcastserien "knapphandlarens hämnd" så gick det snabbt. Den där podden om bomben som sprängde i centrum av jakobstad i slutet av -99 rekommenderar jag verkligen att ni lyssnar på. Man tror inte att det är sant att något så komplicerat ska utspela sig här i nejden. Finns på arenan.

IMG 0028Mitt växthus är inte i närheten lika vackert som Ingelas tomatkörka, och inte funkar det riktigt bra heller ;)

Nu satte jag också gräsklipp i mina tunnor, krukor, säckar och baljor med växter, så behöver jag inte springa och vattna hela tiden. Ni ser att det är skralt här, och inte finns det mycket som kommer bli skördeklart snart heller. Hela växthussäsongen blev förskjuten när vi skulle renovera golvet men inte fick hemtransporterat det där gruset. Men får vi några gurkor och varsin tomat så är vi nöjda. Fast jag tror att Milli gärna skulle få ganska många tomater att tugga på.

Jag hade ett par bönplantor som lämnat oplanterade, nu gjorde jag så att jag satte dem i samma krukor som gurkorna, majsen och de längsta tomaterna, så får de snylta på dem som växtstöd och förhoppningsvis ger de några bönor som tack så småningom.

 

 

måndag 30 maj 2016 - 11:08

En helg som sög musten ur mig

Jag är inte lite trött heller, utan ganska jättemycket. Ibland känns det som att ju mer man arbetar, desto sämre sover man, fastän det nästan vore tvärtom. Då pratar vi alltså om fysiskt arbete, inte arbete som i sånt man får pengar till lön.

I natt har jag legat halvvaken och vänt och vridit mig ganska mycket utan att ha hittat en sovställning som passat för min värkande kropp. De 45 minuter som barnen "snoozade" (det vill säga rev sönder böcker, bråkade med varandra, sparkade sin mamma osv) kändes som många, många timmar eftersom jag hann somna om lika många gånger som jag vaknade. Det är kanske ganska bra att jag är hemma med barnen idag, så jag nu inte bara står som en zombie i blomkylen.

 

Jag har faktiskt varit ledig hela helgen, som uppladdning inför studentveckan tänkte jag. Imorgon kommer flera hundra studentrosor som ska putsas och snittas, så det är liksom bra att vara utvilad så man inte skär sig själv istället för rosorna. Men, en ledig helg kan också betyda fullt program.

På lördag hade jag en heldag med min mommo och moffa i Jeppis. Vi har en student att fira på lördag, och vi behövde alla tre lite plagg till kalaset. Shopping med morföräldrarna är underskattat. Man måste inte hålla dem i handen, inte bli arg när de springer iväg, de tjatar inte att de måste ha en plasttraktor och så har de egna pengar att handla för. Ett mycket praktiskt shoppingsällskap! Höjdpunkten var, hör och häpna INTE BH-provingen i Lindex provrum, utan kaffestunden vid Urban Life & Coffee. Jag älskar deras nymalda bryggkaffe, och tar det helst svart för att få ut mest smak.

 

 

 

Igår bjöd världen på det perfekta trädgårdsarbetsvädret i form av lagom varmt och mulet, och aningen för mycket mygg. Daniel fick hålla i spaden en stor del av dagen när vi grävde ner vårt 10-årsträd, flyttade en odlingslåda och flyttade jord lite hit och dit. Det tog bara två veckor för oss att få ner det där prydnadsäppelträdet i jorden efter att vi köpt det. Vi är jättesnabba. Not.

 

 

Jag passade på att skola om pumpor, squash och gurka och lägga ut dem i tunneln för att småningom få flytta vidare till friland. De fick bästa möjliga start i livet här inomhus under växtbelysningen, så det var riktigt starka plantor jag hade att göra med. I år är jag mycket senare med squashen än vad jag brukar vara, men av erfarenhet vet jag att det inte gör någonting, squash kommer vi att få hur mycket som helst av ändå. Vi har ännu kvar från förra årets skörd både som inläggning och i frysen trots att vi äter hela tiden.

 

Tunnelväxthuset har visat sig ha varit en riktigt bra investering. Se så mycket småplantor jag kan driva upp utan att drunkna inomhus! Så mår de så mycket bättre här också där det är lite svalare jämfört med inomhusluft, och mycket ljusare och fuktigare. Kålen började jag plantera ut igår, men innan jag har införskaffat mer fiberduk och byggt ordentliga konstruktioner till den, så är det enkare om plantorna får stå i tunneln och växa till sig.

 

Idag är vi som sagt väldigt slöa här i huset, så vi har inte alls bråttom ut i solen. det blev kanske en överdos av utomhusluft igår.

lördag 14 maj 2016 - 10:12

Tunnel tunnel på gården där

Just nu är det mycket som ska sås, skolas om och pysslas med. Om vädret tillåter är jag gärna utomhus där vattnet finns nära till hands, och det är tillåtet att klotta hur mycket som helst, annars får jag håller jag till i tamburen där vi har plastmatta som inte är lika känsligt för vattenstänk som trägolvet.

 

 

Så här ser det ut i tunneln nu. Övertäckta calamondiner, lådor fulla med småplantor, ympade äppelträd och potatis på groddning. För att hålla en mer jämn temperatur har jag fyllt en stor tunna med vatten. På dagarna värms vattnet upp och på nätterna avger det en viss värme. Börjar det lovas många minusgrader får jag komplettera med hönsens värmelampa.


Äppelträden har min vän Kitty ympat åt mig. Det ena är ett familjeäppelträd med bland annat röd kanel, kersti och en vintersort. Det till vänster på bilden är ett Silva som fått inslag av våra villaäpplen av okänd sort. Det vore ju nice att kunna ympa själv, men tills den dagen kommer får jag ta till hjälp.

 

I en snellman-låda har jag också ett gäng med måbärssticklingar som jag hoppas att ska rota sig och gå att plantera ut småningom. Skulle det inte vara för att lådan saknar dräneringshål så skulle den gärna få stå utomhus, men nu fick den bo i tunneln för att inte riskera att drunkna.

måndag 2 maj 2016 - 21:33

Another växthus

2,5 lediga dagar när solen definitivt har visat sin bättre sida. Sådana dagar är tacksamma när man hinner med så otroligt mycket. Speciellt den här måndagen räknas till en mycket produktiv dag. Daniel tar ut några semesterdagar så vi ska få lite mer ledighet tillsammans. Men "tillsammans" för oss betyder inte att vi sitter fastklistrade i sandlådan eller på golvet mitt i legohögen. Tillsammans för oss kan också bara vara ute på gården allihopa.

Men good news! Tunnelväxthuset har äntligen kommit på plats! Det tog sin lilla tid när det skulle stå där jordgubbslandet fanns. Men nu är jordgubbslandet flyttat och plantorna är nerplanterade igen, och tunnelväxthuset blev påklätt igår.

 

Jag råkade slarva bort en stackars jordgubbsplanta under flytten, så nu har jag bara 29 plantor honeyoy i mina tre lådor. Buhu.

 

Min treåring trodde naturligtvis att tunnelväxthuset var till för att parkera hans tramptraktor i.

 

 

Ja ni ser ju att det är en väldigt glad kvinna som fått svettats i plasthuset idag. Vi behövde sätta markduk (det heter maisemointikangas på finska, och det är ett så roligt ord!!) på halva golvet för att kunna gå utan att sjunka ner i gyttja. Och på markduken gjorde vi det enkelt för oss och använde halm.

Först och främst tänkte jag använda det här tunnelväxthuset till att driva upp plantor och förvara omskolade plantor i (beroende på väderleken). Men senare i vår när det går att plantera ut en del av de fördrivna plantorna ska jag proppa de här 9 kvadratmetrarna fulla med gurkplantor. Jag tror att det blir alldeles utmärkt med ett växthus för gurkor och ett för tomater!

 

I lådan till vänster har jag satt många, många måbärssticklingar för att förhoppningsvis få en rad snygga buskar.

 

Nu när allt det här har flyttat ut finns det utrymme att så både gurkväxter och lite bönor inomhus.

 

Det kan vara en chansning att ställa ut småplantor redan nu, men utrymmesbristen är påtaglig och allt som inte är alldeles köldkänsliga får numera bo i tunnelväxthuset med dubbla fiberdukar (för säkerhets skull). Börjar det lovas många minusgrader får jag väl hänga upp hönsens värmelampa för att jämna ut temperaturen lite.

Men nog känns det definitivt som att det här tunnelväxthuset har öppnat helt nya dörrar för oss!

torsdag 10 mars 2016 - 23:36

En kallbänk och en kattpresentation

Visst får man säga det högt, att man har haft en fabulös dag? Det har vi haft iallafall... förutom när vi var inne till jobbet och barnen sprang omkring och lekte med halsband, wikholmrävar och klättrade på betjäningsdisken. Och så påstås det att jag har lugna och snälla barn.

Efter att jag köpt flera påsar smörgåskrasse vid en annan blomsteraffär här i stan, och halsat några koppar kaffe med min mommo och moffa, så satte vi Milea att sova så att Leon och jag kunde njuta av friskluften utomhus.

 

 

Vi har fortfarande skrinnskobana i växthuset, men vi väntar ivrigt på att det ska smälta så att vi kan börja göra något åt situationen där inne. och det lär väl knappast ske förrän det är dags att plantera ut tomaterna någon gång i maj/juni.

Statusen i köksträdgården är sådär så att man ser att det faktiskt smältar. Om jag hade haft mull hade jag kunnat vinterså i min kallbänk (den delen av odlingslådan med fönster på här ovanför), men nu får det vänta till senare i helgen. Jag kunde iallafall täcka den andra delen av lådan med svart plast så att jorden ska kunna tina upp lite fortare. Där sådde jag nämligen lite olika grejer i höstas, men snön som täcker ännu skulle gärna få smälta bort tycker jag.

 

 

Jag fick ett önskemål om att presentera djuren på gården. Det är ju faktiskt så att vi har två katter som ser till att ingen av grannskapets miljoner katter kommer innanför våra staket. Vid sidan om den uppgifter ser de också till att vi har ett party med jordloppor i sängen varje vår, och det partyt har vi redan inlett för säsongen.

Well. Här kommer en presentation av vårt äldsta djur, kungen på pelaren här ovanför; Winston. Till sommaren har han redan 10 år på nacken. Ungefär. Winston är nämligen en sommarkatt som någon lämnat under en villa i Replot på hösten 2006, och som sedan hittats och lämnats in till katthuset i Vasa där vi adopterade hem honom i oktober samma år.

Den här "gambäfrassin" är den mest sällskapliga kisse man hittar men bara när det gäller hans orginalflock, alltså jag och Daniel. I andras ögon är han skygg och bara lite cool. När han var ungkatt och vi bodde i lägenhet i Vasa sov han alltid med oss i sängen, och var lite rolig på det sättet att när man sprättade iväg en gummisnodd så apporterade han. Han har en gång också knyckt en mjukiskatt ur min väska och tagit den som sin egen.

Numera är han mer av en gentleman som låter pojkspolingen Nelson äta först när maten serveras, men samtidigt en sån där lömsk som ofta går på diskbänken och slickar på tallrikar, och kanske slår lite efter hönsen ibland.

 

 

 

Det som jag också roade mig med, var att filma runt lite i köksträdgården för att förhoppningsvis våga visa er lite mera live-bilder. Det är bara det där att man låter så hemskt konstigt när man lyssnar på sig själv, så jag vet inte hur jag ska kunna klippa ihop delarna till något att visa.

Men det är morgondagens problem, nu ska jag sova så att jag orkar med en trotsig 3-åring och en gnällig 1,5-åring med tandsprickning imorgon också.

söndag 6 mars 2016 - 21:05

Längtan vet inga gränser

Jag längtar. Jag längtar SÅ ofantligt mycket efter våren och bar mark. Och jyst idag verkar det vara riktigt besvärlig längtan jag har.

 

Jag gör allt för att skynda på i köksträdgården. Sopar bort snön från lådorna. Låter fönster ligga ovanpå för att skapa ett slags kallbänksklimat. Trampar upp gångar mellan odlingsbäddar och -lådor, bara för att det inte ska se så orört och vintrigt ut. Är jag desperat? Eller är det bara som det verkar?

 

Nu har jag äntligen bestämt mig för var tunnelväxthuset ska stå i år (nästa år kanske det står någon annanstans). Med det problemet löst så kommer nästa. Precis där tunneln ska stå finns en väldigt djupfryst jordhög som knappast går att flytta förrän det börjat tina ordentligt. Det är sånt man får leva med, men nog är det störande för den som helst skulle vilja anlägga en varmbädd precis just nu. Sonja har redan byggt sin varmbänk i växthuset och jag följer spänt med utvecklingen.

måndag 29 februari 2016 - 10:55

Jag gjorde rätt val!

Det där att fälla de stora och frodiga träden som omringade gården och gav den där mysiga lummigheten var verkligen inget lätt beslut. Jag gillar ju den där gröna djungeln och strävar hela tiden efter väggar och tak i min trädgård. Speciellt nu det här senaste träden vi fällde så kändes aningen tungt att ta bort, för de gav så mycket.

 

Men. Idag när solen skiner och jag har tankarna helt på frågan var det nya tunnelväxthuset ska placeras, så ser jag att vi har gjort helt rätt val. Solens strålar tar sig galant genom träden och köksträdgården kommer att bada i solljus senare i vår. Träddungen på granntomten lär ska gallras ur lite också, så då när det bara är tallarna kvar blir det lagom skuggigt.

 

När jag tog på mig mina crocs och gick ut för att fota den här bilden kom en transportbil körandes här på gatan. Den transportbilen kom med ett paket innehållandes det nya tunnelväxthuset. Nu kan jag på allvar fundera på placeringen och ganska snart sätta upp tunneln för att kunna starta en varmbänk i en mer skyddad miljö.

Vad en varmbänk är måste jag gå djupare in på vid ett annat tillfälle, när barnen inte håller på att slå ihjäl varandra bakom mig.

söndag 28 februari 2016 - 22:24

Ett grönsaksland blir till

Nu är det dags. Jag föstår att ni har väntat och längtat efter det här, så nu ska ni äntligen få se hur köksträdgården gick från blöt och skuggig mossmatta till prunkande grönsaksskafferi.

 

Men ni ser väl potentialen? Det är dessutom söderläge med potentiell sol nästan hela dagen, så att det var planterat tre stora pilträd kändes nästan lite slösaktigt (iallafall för en odlingsnörd som mig).

2011 använde vi bara det gamla jordgubbslandet (längst in i kilen bakom uthuset) till potatisland. Pilträden fanns kvar och skräpade lika mycket som de alltid gjort. Ni kan hålla i minnet hur det lilla skjulet med blå dörr står, för det står fortfarande kvar på samma ställe. Bakom Daniel syns de tre pilarna på rad.

I maj 2012 fick vi nog av pilarna och sågade ner två av dem. Det blev förstås mycket luftigare direkt, och efter att vi plockat bort alla miljoner rötter så hade vi faktiskt något som liknande ett trädgårdsland.

Här på de två första bilderna hade vi planterat ner våra två päronträd, 'pepi' och 'aune'. Stenarna är någon slags plan över hur jag då hade tänkt mig gångar och rabatter, för i det här skedet var det ännu inte en stor odlingsyta för grönsaker. Jag tror den tanken närmast berodde på all kvickrot och annat ogräs som växte ganska hejvilt vid uthusväggen.

 

Här hade jag ännu ganska lite kunskap om hur man odlade, så vi började försiktigt med mycket potatis, lite morötter, sallat, ärtor och kanske något mer. Men minns jag rätt så lyckades det inte så bra och det enda vi kunde skörda var potatis. Men så var jag också gravid så orken var inte riktigt på topp heller.

 

2013 när vår son var född och redan några månader gammal så började vi med jordbrukandet ganska tidigt på våren. Eftersom Källbackan, där vi bor, gör skäl för sitt namn, så kan det vara väldigt vått på en del ställen. Speciellt på våren efter att vi tog ner de väldigt törstiga pilträden hade vi översvämning i grönsakslandet. Så det första vi gjorde var att gräva ett långt dike bara så att all fukt skulle ha någonstans att ta vägen. Samtidigt passade vi på att förstora grönsakslandet en aning.

 

Till min första morsdag fick jag ett växthus, och det satte vi efter många om och men precis mitt i grönsakslandet på bästa stället. Valet av plats gjorde vi mycket för att få något som skärmade av lite från grannens gård och gjorde grönsakslandet mer intimt och eget.

 

 

Mot slutet av säsongen hade vi faktiskt ett riktigt frodigt grönsaksland med ringblommor, grönkål, palsternacka, dill, sallat, ärtor, morot och jag minns inte vad.

 

 

I växthuset hade vi mest chili (jag tror till och med att vi fortfarande har kvar av de frukterna i botten av frysboxen), någon enstaka gurkplanta och paprika, ett par busktomater jag fått av Daniels kusin och längst bak grönskade passionsblomma på vardera sida av bänken. Passionblomman kom från frön ur en passionsfrukt som jag sått tidigare på våren.

 

2014 fick vi börja med att bygga upp växthuset igen. På senhösten stormade det ganska ordentligt, och en novemberkväll hade vinden fått tag i växthusdörren och rivit sönder hela gaveln, och flera skivor hade blåst iväg. Så fällde vi också det tredje och sista pilträdet för att kunna utöka våra odlingar ännu mera. Vi fällde också en björk för att få mer sol i grönsakslandet.

I maj var jag redan halvvägs i graviditeten med andra barnet och hade svåra foglossningsbesvär i ryggen, därför bestämde vi oss för att bygga odlingslådor till grönsakslandet. Eftersom vi hade en 1-åring som kröp omkring, och Daniel jobbade mer än vanligt trots att vi hade siktat på att han skulle vara ledig, fick vi massvis med hjälp av familjen för att kunna genomföra det här projektet (som skulle underlätta för mig).

Resultatet blev så mycket bättre än vad jag hade trott, och att odla i lådor ger en helt annan känsla åt grönsakslandet.

 

Det här året minns jag speciellt som det året när vi skördade hur mycket gurka som helst i växthuset. I odlingslådorna trivdes verkligen grödorna, speciellt grönkålen som vi bara skördade och skördade och fortfarande har kvar av i frysen trots att vi varit givmilda.

 

Förra året, 2015, var det första året som jag faktiskt kunde satsa på grönsakslandet, och det gjorde jag trots att vår dotter bara var 6 månader. Ja, grönsakslandet och hönsen, för det var då på våren de kom in i bilden.

 

Det här är absolut inte den bästa jämförelsebilden, men tillräckligt bra för att det ska synas att vi slutat odla gräsmatta och numera odlar mat.

2011-2015

Jag kan också lova att det kommer se mycket mer annorlunda ut redan nästa gång vi kommer oss upp i vattentornet. Flera odlingsbäddar har kommit till, och den där gröna häggen till höger här på sista bilden är den som vi sågade ner förra helgen.

 

Och slutligen kartan. Det är alltå halvan neråt som det här inlägget har handlat om. Den sista fjärdedelen är inte mycket att se, men jag ska se om jag får skramlat ihop några bilder därifrån också någon gång.