#unsteady is what keeps you alive

söndag 25 september 2016 - 10:59 | 8 Kommentarer

Hej, 

Jag tänkte i dag dela med mig av lite djupare läsning. Det har ju snurrat en del inlägg, framför allt här i den närmsta bloggvärlden, om välmående, stress, utbrändhet och framför allt synen på "skit" och motgångar i livet. Jag vill där komma med en liten input. 

 

Och för att dela med sig av sådana tankar, tankar kring psykiskt välmående och hälsa, tvingas jag väl bli lite personlig. Känns som att jag egentligen kunde skriva en roman om ämnet haha, men jag ska försöka hålla det så kort och allmänt jag kan, men så att ni ändå förstår min poäng.

 

De som känner mig vet att det här året inneburit stora förändringar i mitt liv. Få vet ändå hur stora förändringarna verkligen varit, rent praktiskt. Ännu färre vet hur stora förändringar jag själv åstadkommit mentalt. 

 

Det handlar om tankemönster och tänkesätt i allmänhet och hur jag har börjat skapa en stadig grund och kommit til ro i mina egna tankar. Och jag tänkte dela med mig av en en specifik inställning i synnerhet. Nämligen inställningen till just motgångar;

 

Vi måste ha OSTABILITET för att fungera.

  

Vi behöver toppar och dalar, motgångar och medgångar, omväxling, instabilitet, vacklande och svart och vitt för att gå runt. Har man inte en motgång så vet man inte vad en medgång är. Har man inte en fruktansvärd morgon så lär man sig inte att uppskatta en bra en. Och det är när tillvaron blir för jämn och stabil som det blir svårt att värdera situationer och känslor. Vi behöver en balans av ostabilitet för att hållas på tårna och levande. 

 

image2

Jag ska berätta varifrån den här tankegången kommer. Nämligen från vår kroppsliga existens.

 

Hjärtat. Det fysiska organ hjärtat som finns i våra kroppar pumpar runt blodet i våra kroppar och ser till att vi hålls vid liv. Hjärtat är livsviktigt. Och det är livsviktigt att hjärtat och vår puls fungerar som den ska. Att pulsen slår är ett tecken på att vi lever. Men vet ni en sak. Två hjärtslag efter varann är aldrig helt identiska. Det kallas Heart Rate Variability och hjärtslagen skiljer sig alltså åt i tid, längd och kraft. Ju mer stressad eller sjuk man är (och även ju psykiskt sämre man mår), desto jämnare är Heart Rate Variability (i viloläge. Under ansträngning blir hjärtslagen jämnare även för vältränade personer). Det här betyder att vi BEHÖVER ostabilitet. Det är det som håller oss vid liv. Det är det som är livet. 

 

Jag säger inte att det här synsättet är det rätta och optimala. Och när det kommer till verkligt stora motgångar i livet kanske det känns krasst att ta till. Dessutom ska ostabilitet inte förväxlas med otrygghet.

 

Men sedan jag utvecklat den här inställningen har jag blivit så mycket mer harmonisk. Jag behöver inte känna mig tvungen att konstant vara optimistisk och positiv och ha dåligt samvete för att jag inte "bara rycker upp mig" när det känns jobbigt. Jag får ha en dålig dag eller ett dåligt flow för jag vet att jag behöver det och att det kommer vända. Jag behöver känna att jag lever och det kan jag bara göra om det finns motsatserna positivt och negativt. Jag accepterar motgångar på ett helt annat sätt, utan att acceptera att må dåligt. Och dessutom välkomnar jag också medgångarna med en helt annan energi.

 

Jag kan inte säga åt dig att om du tänker så här så kommer du må bättre. Tankar måste komma inifrån. Men kanske jag med det här inlägget ändå kan så ett litet frö i just ditt tänkesätt som hjälper dig att ta emot motgångar med lite mer styrka. Se på dem på ett lite annat sätt.

 

Jag har citatet "Unsteady is what keeps you alive" i tankarna allt som oftast och det blev nästan ett mantra tills det verkligen rotade sig. Det roliga är att när jag nu skulle leta efter citatet för att skriva det här inlägget så hittade jag det inte någonstans. Vilket betyder att jag ju skapat det själv men helt glömt bort det, haha :) Det om något måste ju betyda att man är på rätt väg. Och det känns så tryggt att det är vårt viktigaste organ som inspirerat mig till det. 

 

Jag skulle kunna förklara vidare om det här hur länge som helst. Men det kanske får räcka här. Och med allt det här sagt så hoppas jag ändå att ni förstår att jag naturligtvis uppmuntrar till att ha en grundinställning som är positiv! Samt att man självklart alltid aktivt ska försöka ändra på något som är dåligt, och inte bara vänta på medgång. Och att trots att vi behöver "lite skit" så betyder det inte att det går att förstå varför vissa saker händer. 

 image3

 

Den här tankegången är bara en av mina nyodlade och nyskördade tankegångar det här året. Efter många år av övertänk och total vilsenhet i mina egna tankar så känns det som att jag nu har tagit ett steg tillbaka och ser på pusslet av tankar på avstånd med en helt annan klarhet. Det känns som att jag äntligen får ihop det. Sedan är det ju självkalrt att man aldrig på något sätt fulländad i sina tankar, men jag känner att jag just i detta nu tänker så himla bra (inte alls stora ord om sig själv haha). Jag har kommit till insikt med så mycket. Så kanske jag delar med mig av lite fler synsätt, om ni har lust att läsa det vill säga?!  

 

Massa söndagskärlek, 

Lena

Kommentarer

  • Jennifer

    25.09.2016 11:08 (7 månader sen)

    Queen Lena!

    • Lena Törnroos

      26.09.2016 07:47 (7 månader sen)

      Hade inte varit en stortänkare utan dig, co-queen! <3


  • AS

    25.09.2016 11:19 (7 månader sen)

    På ett liknande sätt känner jag också. Eller har lärt mig att känna. Tar dåliga dagar för vad de är och funderar inte desto mera på dem och accepterar dem. Det är ett skönt tankesätt som jag tyvärr tror att få förstår. Folk vill gärna låtsas vara positiva och "vända" på dagarna - jag tycker det finns en positiv styrka i att bara vara och låta tankarna flöda fritt. Så länge man inte börjar grubbla på en massa hemskheter allt för länge bara :)

    • Lena Törnroos

      26.09.2016 08:20 (7 månader sen)

      Vad skönt att höra att jag inte är helt ute och cyklar utan att det finns någon som förstår mig! ;) Och ja, det är en stor skillnad på att acceptera dåliga dagar eller händelser och att grotta ner sig i dem och grubbla över dem. Det är just det jag tycker jag nu lyckats skapa, en bra relation till de dåliga grejerna där jag kan hitta energi i att det finns och kommer gå över men samtidigt inte lägga energi på dem. För man (jag) mår ändå bäst av att känslomässigt känna att jag lever och inte vara i en grå jämn massa. :) Kram på dig!


  • Malin

    25.09.2016 12:44 (7 månader sen)

    Kram på dig Lena! Det är mycket som måste komma inifrån, från en själv. :)

    • Lena Törnroos

      26.09.2016 07:49 (7 månader sen)

      Så är det Malin! Och det är så skönt att märka när något som verkligen kommit inifrån gör en lite lyckligare och till en så kallad bättre människa! ;) Kram på dig med!


  • Hanna Stigzelius

    27.09.2016 20:59 (7 månader sen)

    Bra inlägg! Låter klokt tycker jag :)


Skriv kommentar