Visa inlägg taggade med 'finland'

måndag 4 september 2017 - 09:00

Pre-barnfödartalko.

2017 09 03 09.35.00 1

 

Jag vet inte hur länge efteråt man kan komma dragandes med ett gammalt blogginläggsutkast. Men just när debatten om SDP:s Antti Rinnes barnfödartalko blommade som mest hann jag inte tänka klart, än mindre skriva klart. Försökte släppa det här blogginlägget, men återkom ändå till det i tanken igår - och var helt enkelt tvungen att älta lite till.

Allt började väl med att Rinne hade en önskan om att uttrycka sin oro över den sjunkande nativiteten i Finland. Det föds för få barn och vi behöver mer arbetskraft i framtiden. Det föll kanske inte i särdeles god jord när han uppmanade till synnytystalkoot.

Det här var inledningsvis en aning förvirrande för en enkel människa som jag - för var det nu inte så att världen redan de facto är överbefolkad? Och plötsligt ska det födas fler människor? Eller är det så att det finns människor, men att de helt enkelt bor på fel ställen? Och hur var det egentligen med invandringen och uppehållstillstånden och de som avvisades - de dög alltså inte som medborgare? Här föll jag av den logiska kärran, får jag väl lov att erkänna. Har inte läst dagstidningen så noggrant den senaste tiden, ber om ursäkt.

Men det var nu kanske inte direkt det jag skulle spekulera kring. 

Utan jag tänkte på det här med barnafödande överlag i Finland (det är ju högst aktuellt i mitt liv just nu). Och jag kan väl inte direkt tänka mig något mer provocerande än en välbärgad, superpriviligerad kostymgubbe som uppmanar mig att föda barn på talko.

.. eller det var nästan så gulligt att man fick lust att paja honom över huvudet och säga "men lilla älskade gubbvän, hur tänkte du nu?".

Här kan man säga att det bubblade runt många tankar i mitt huvud. Ni kan gärna delge er åsikt i kommentarsfältet.

Jag är som sagt väldigt skeptisk till att det behövs fler människor på jorden, däremot är jag helt säker på att det inte är den finländska kvinnans uppgift att säkerställa Finlands framtid. That is for sure. 

Men om det nu är så att vi vill ha ett uppsving i barnafödandet och en långsiktig strategi för att få upp nativiteten. HUR SKULLE DET DÅ VARA OM VI GJORDE DET RIKTIGT TREVLIGT FÖR KVINNOR ATT SKAFFA DE DÄR ARMA BARNEN?

Låt oss säga att jag plötsligt sadlade om, från hålögd amningshjärna till välvässad politiker - då skulle jag väl ändå först se till att förutsättningarna för babyblomsting fanns serverade på ett silverfat. Är inte riktigt säker på att Finland just nu dressmannigt signalerar "Grattis kvinna, nu är det GULDLÄGE för dig bli morsa!".

Hur skulle det till exempel vara att lägga lite extrafjutt i förlossningsvården? Som en uppmuntrande gest? Visa att ni verkligen vill att vi ska föda barn tryggt! Att lägga ner det ena förlossningssjukhuset efter det andra - jag vet inte med er, men jag tolkar inte signalerna som ett tecken på önskad babyboom (tackar som frågar, vi vill inte föda de här barnen på landsvägarna).

Och vad säger vi om att göra det billigare och mer lättillgängligt att få barn på konstgjord väg? Göra det lättare att adoptera? Det finns så många bra människor som vill bli föräldrar, men som inte har det så lätt. Jag ser inte det heller som bortkastade euron om ni lägger lite effort på kvinnosjukdomar och förlossningrelaterade skador (och tillhörande rehabilitering). Personligen blir jag inte stött om ni styr upp lite forskning kring hyperemesis gravidarum (botar ni det kan jag nästan offra mig som avelsko).

Gör Finland till ett familjevänligt land där det förmånligt att bo stort (fattar inte hur folk i Helsingfors har råd att ha fler än två barn). Kapa inte i föräldrapenningen och barnbidragen och höj för bövelen vårdbidraget! Jag lovar att det inte påverkar barnanskaffningen negativt. Och när vi en gång är i gång - vidta åtgärder för att peppa pappor att ta ut föräldraledigt! Gör något för att mammor ska slippa dra det största lasset hemma - och således alltid släpa efter på arbetsmarknaden.

Och då menar jag inte bara lönemässigt.

Se till att småbarnsmorsor inte betraktas som olönsam (och konstant vabbande) arbetskraft. Se till att kvinnor i barnskaffaråldern inte betraktas som "farligt byte" och "tickande bomber" att anställa. Se till att gravida kvinnor inte går fettbort i rekryteringsprocesser.

För att tala klarspråk, Antti Rinne, gör det lättare för kvinnor att kombinera arbetsliv och jättemånga ungar utan att det biter en i röven. 

Men före det skulle jag kanske backa fyra steg och syna mina egna privilegier. Ska vi ha fler ungar i det här landet så får landet bjuda till lite, va? 

måndag 21 augusti 2017 - 15:00

Boy Meets Girl - Finland.


Inlägget är ett kommersiellt
samarbete med Handelslaget KPO.
***

 

Om det är något som är 100 % aktuellt just nu så är det sköna kläder som man kan klä på sig direkt man vaknar och sedan leva i resten av dagen (utan att för den delen se ut som jag såg ut hela graviditeten, i Samis gamla sju numror för stora Adidas-byxor). Skönt, bekvämt och fint - så ska det vara. 

Häromveckan kom ett nytt brand till Finland, Boy Meets Girl, som riktar sig till yngre kvinnor. Jag hämtade en leverans av kläderna förra veckan och har bott i dem ever since. Känt mig lite som en ghettomama när jag gått omkring här hemma med napapaita och bebis under armen. Känns så skönt att jag kan öppna dörren när det plingar på, utan att behöva skämmas ihjäl (förr när barnen drog hem kompisar måste jag rusa in i rummet och gömma mig).

 

799A9244

799A9246

 

Kläderna är designade av Stacy Igel (det fanns faktiskt ett personporträtt i senaste Samarbete-tidningen - det kan du läsa här). Kläderna säljs bland annat på Macy's och Nordstrom i USA, och på Colette i Paris, men i Finland har Prisma ensamrätt på försäljningen. Häromkring finns de alltså i Vasa, Jakobstad och Karleby. Nära och bra!

 

799A9297

 

Förmiddagarna går i otroligt långsam takt nu för tiden. Medan stora barnen är i skolan dagdriver vi runt i pyjamas tills klockan har blivit lunch. Då är obekväma kläder totalt förbjudna. Helst ska det vara mjuka tajts och mjuka, amningsvänliga tröjor. Då mår jag som bäst! När man kan andas fritt och dansa hiphop i smyg (varje gång jag går förbi helfigurspegeln i hallen).

Prisnivån på BMG är mycket rimlig. Till exempel här kan du kolla vad plaggen i det här inlägget ligger på. 

 

799A9327

799A9355

 

Med "Live to inspire"-tröjan vill jag i dag säga två saker: 1. Amma där du känner för (om så mitt i en fotosession) och 2. Obekväma kläder är så 2005.

Boy meets girl var ett helt nytt brand för mig. Men jag har fått berättat för mig att BMG värnar om att att lyfta fram samhälleliga missförhållanden. De har donerat pengar bland annat till cancerforskning, lyft fram fenomen kring skolmobbning och flaggat för sexuella minoriteter och könsminoriteter under Pride-evenemang. Vilket för oss till mitt favoritplagg:

 

799A9377


F*ck bullies-tröjan
borde alla gå klädda i så här i skolstartstider. Eller i vilka tider som helst, faktiskt. Snäll ska man vara. Och inget annat.

Alla plagg i det här inlägget kommer från BMG, förutom byxorna här ovan. 

 

21017749 1398181646968140 688669438 o


En sån tröja
kan man spatsera in på skolgården i och se respektingivande ut. 

 

799A9523

20991455 1398186496967655 373972461 o

 

Det allra skönaste plagget är ändå den vita träningsjackan (eller bomberjacka, helt hur ni vill). Så tunt och härligt material att alla barn bara kastar sig efter mig, hah!

 

799A9259


Och så kan
man slänga naturligt med håret och ta sig ett glas vin vid avslutad photoshoot. Bilderna tog såklart Anna Riska

Och ja - Boy Meets Girl-kläder finns i din lokala Prisma-affär (du behöver inte åka till Colette den här gången). Tipsa dina tonåringar eller alla ghettomamas du känner! Mina bästa hemmakläder så här långt. Finns till salu redan nu!

 

Du kan också följa Boy Meets Girl här:

Instagram @boymeetsgirlusa
Facebook @BoyMeetsGirlClothing

tisdag 6 december 2016 - 08:00

Lucka 6: Vi älskar dig Finland.

julkalender7

 

I dag hyllar vi världens i särklass mest omväxlande 99-åring. Glad självständighet, bästa Finland! Den här luckan var självklar redan från start. Den sjätte december skulle vi göra en #tbt till ett av fjolårets mest delade texter. Här skriver jag om hur det är att leva, älska och hata med fyra årstider. Mer behöver vi faktiskt inte säga i dag. Klicketi, klick.

 

Finland, I love you.

 

Ps. Kom tillbaka i morgon, då kommer vi att återgå till kategorin "inlägg jag skäms över".

söndag 6 november 2016 - 10:30

Att vara finlandssvensk.

fest

 

Ibland vill man ba skrika
för vi är alls inte lika

Vi är inget enhetligt folk
(i Töjby behövs tolk)

Ändå föses vi samman
av psykotiska Muminmamman

Fonder, Korv-Göran och sill
Ska du på en Fork-konsert till?

Åkrar, gubbar och minkar
Grispiss i hinkar

Astra, Peffan och första maj
Tove Jansson, Fredrika och KAJ

Jeppis, krabbis och handbollslagen
I dag är det Svenska dagen

Jag vill inte vara petig
men visst är den ganska spretig?

Ofta under tvång
sjunger man Modersmålets sång

Gustaf II Adolf han hette
Därför firar vi den sjätte

Han digga svenska som språk
säkert också kvinnor och bråk

Vi är så långt ifrån en sekt
en stor, omaka släkt

Vissa har jättemånga drängar
andra absolut inga pengar

Vissa har radhus och gerilla
andra har en Maxmo-villa

En del skäktforskar och råddar
En del gillar skog och poddar

Någon vill föda utomhus på berge
Någon vill söka lyckan i Svärje

Vissa har tappat sitt minne
sadlat om till finne

Påskar, häxor och brasa
Allt du behöver finns i Vasa

Skåldö, Kimito, Serendipity
Ska vi bo i Vörå city?

Bland alla finlandssvenska giganter
finns så många coola tanter

Sitter i en våning, högt till tak
Med Boulevarden tryggt där bak

Här finns inavel och damm
En massa gammal skam

Här finns också nytänk och vision
Såna som Sylvia Bjon

Här finns musik och talang
artister av rang

Krista, Frida, Ronya
Kailassaaris Sonja

Klingenberg, Maria T och Ellen
Jag tänker på er om kvällen

Bifu, Catzo och Napalm
Låt oss sjunga en psalm

För alla kloka finlandssvenska brudar
med lika hårda hudar

Siffror, innovation och coola snubbar
som aldrig blir .. gubbar

Denna dikt ska få ett slut,
snart dör vi alla ut

Låt oss därför ta ett bloss,
skål för oss!

 

måndag 13 juni 2016 - 21:39

Come to Finland-rabattkod.

Inlägget är ett kommersiellt 
samarbete med Come to Finland.
***
 

come to finland

 

Ikväll plockade jag fram slumpgeneratorn och trollade fram en vinnare i min postertävling. Stort grattis till Lotta F som vann en Come to Finland-affisch! Hurra!

 

25 % rabatt på affisch

Ni som inte vann - misströsta icke. Med koden VINTAGE får du 25 % rabatt på köpet av en affisch. Man måste gå separat till sin kundkorg innan man går till kassan för att ange rabattkoden. Den gäller på alla produkter, men endast då totalinköpet är minst 42 euro (som också är priset för en stor affisch). Rabattkoden kan du använda fram till fredag.

 

Här kommer du till shopen.

måndag 6 juni 2016 - 15:00

Come to Finland.

Inlägget är ett kommersiellt samarbete
med Come to Finland
***

 

Mycket snack om Come to Finland här i Österbotten just nu! Min bloggkollega Ellen Strömberg såg utställningen i Jakobstad häromdagen, läs hennes inlägg här. Också i den här bloggen ska vi prata lite om Come to Finland i dag. 

Jag tänker att de flesta av er känner till vad Come to Finland är, men ifall någon mot förmodan har missat den här läckra affischkonsten ska jag berätta lite vad det handlar om. Jag har ju själv sysslat med affischer de senaste månaderna (syftar på Vasa goes New York-postern) och vet att folk verkligen går igång på posters. Så roligt att vi är många som kan erbjuda affischer med lokala motiv.

För det är just det som Come to Finland handlar om. Come to Finland gör designprodukter av gamla, klassiska reseaffischer. Magnus, som i tiderna startade företaget, har samlat på sig ett helt berg av läckerbitar från förr. Klicka här för att spana in alla posters. Så intressant att se med vilka medel man lockade turister förr. Vilka har varit Finlands trumfkort genom tiderna? Oftast är det ju skog och sjöar och snö (men låt det inte skrämma er, här finns så mycket fint). 

Och det bästa - det finns inte bara posters, utan också vykort, brickor, häften och superfina Mumin-tavlor i trä. Roligt också att det är min bästis Karin Lindroos som har fotat alla bilder till webbshopen (inte undra på att jag genast tänkte "men vilken snygg sajt!" när jag öppnade den).

 

come to finland 5

 

Hemma i mitt vardagsrum hänger också en affisch just nu. Den stillar min hemlängtan söderut när den växer sig för stor. Då kan jag blicka upp mot väggen och drömma mig bort till Hangös sandiga stränder. Sea side resort, haha.

 

come to finland 4

 

Bara jag hittar en tillräckligt stor ram ska jag rama in den. 70 x 100 är en maffig storlek. Och det vet vi ju alla - ju maffigare poster desto bättre. 

I mars utlyste Österbottens förbund och Come to Finland en tävling som sökte en reseaffisch som skulle fånga Österbotten på ett lockande, stiligt och gärna humoristiskt sätt. Illustratören och grafikern Sami Kaarakainen från Uleåborg vann tävlingen. Här kan du kolla på de vinnande bidragen. Fina, va?

 

 

Och precis som Ellen skrev pågår just nu en Come to Finland-utställning i Tobaksmagasinet i Jakobstad. Den är öppen varje dag kl. 12-16 och onsdagar kl. 18-20. Genast jag får semester ska jag åka och kolla på den. Har förstått att det också finns en miniversion på väggarna på Raawka. Åk och kolla, vetja! Här finns all info.

 

"Är en affisch konst? Och hör den till en förgången tid
i vår digitala värld? Vad berättar affischen och vad händer när
man kombinerar affischer, konst och turism?"

 

 

 

TÄVLING: VINN EN VALFRI POSTER!

 

Gå in på Come to Finlands webbshop och kolla på affischerna som finns. Vilken av dem skulle passa hemma hos dig? Jag lottar ut en valfri poster mellan alla som kommenterar här under inlägget. Tävlingen pågår fram till måndag 13.6. Lycka till!

 

cometofinland

Klicka på bilden för att komma till shopen.

söndag 10 januari 2016 - 16:00

Tack Finland för fina dagar.

Glöm det där jag sa om vintern. Vilka otroligt fina dagar vi har haft den här helgen! Sol och -15 grader i dagarna tu. Mer kan man faktiskt inte begära. Det är fascinerande hur snabbt man vänjer sig vid kyla. Tidigare i veckan var det mellan -20 och -30 varje dag och plötsligt känns -15 som värsta tropikerna ("värmebölja!" som Joanna Hansén sa på insta).

Sami har varit i Sydafrika, så jag och barnen har åkt pulka, skrinnat och luftat oss för allt vad kropparna har hållit. Mellan varje vinter hinner jag glömma att skrinna är det bästa jag vet. Varje gång jag glider ut på isen slår mitt självförtroende över och jag är riktigt besviken att jag aldrig inledde min hockeykarriär (ännu som 29-åring tror jag att jag är liiiite bättre än genomsnittet).

Efter två timmar fick jag bära av en gråtande Milken från rinken i dag (hon älskar verkligen att skrinna). Hon var så förskräckligt arg. "JAG FICK JU INTE TRÄNA TILLRÄCKLIGT!! HUR SKA JAG NÅGONSIN KUNNA SKRINNA SÅ DÄR SOM DU OM JAG INTE FÅR TRÄNA VA!!!". I det skedet hade Matheo redan varit ombytt och lekt i snöhögen en timme. Man kan inte annat än beundra hennes inre glöd.

Och så några bilder på när Finland faktiskt betedde sig som Finland:

 

42

39

43

IMG 4043

4041

Regel: Inget skrinn utan kakao.

onsdag 25 februari 2015 - 10:28

Mina bästa bloggar

 

När jag gjorde förändringar i min blogg (bytte plattform) för ett drygt år sedan försvann möjligheten att ha länklistor. Mamma förfasade sig i flera veckor efteråt "uhuu det var ju det bästa med din blogg uhuu". Förr följde hon med alla mina kompisar, men där tappade hon tydligen allihop (försökte förgäves tipsa om Bloglovin, men tror aldrig hon kom igång).

 

Vet inte om det faktiskt är så eller om det här bara bygger på felaktig känsla, men jag tycker länklistorna inte längre verkar vara lika betydelsefulla som förr. Förr visade länklistan exakt i vilken bloggemenskap du befann dig i (ni vet, på den tiden när det ännu fanns bloggfamiljer i Svenskfinland). Rätta mig om jag har fel, men 2009 bestod bloggvärlden av små grupperingar. Nu är vi mest enskilda individer som svamlar på ut i tomma intet.

 

Därför jag så innerligt glad över att jag igår kväll hade tid att påbörja projektet att skapa världens bästa länklista (beskåda mitt mästerverk i högerkanten!). Dessvärre blev jag avbruten med annat. Men kommer att fylla på vartefter jag minns vilka bloggar jag älskar och läser.

 

Varsågod, mamma.

 

linnjung

 

Den här bloggaren kommer jag t.ex aldrig att sluta läsa.

måndag 23 februari 2015 - 20:40

Finland, I love you.

 Jag vet inte hur många gånger per vinter man hör om folk som vill (nej, tänker!) emigrera på grund av mörkret och kölden. "Det här är fan i mig sista vintern. Nu får det vara nooog!". Och ni ska veta att begreppet "folk" också innefattar mig själv. Jag utgör tyvärr inget undantag.

Det är lite som när juni kommer. Går ju knappt att beskriva galoppen som man tar till första gången glassbilens melodi skräller genom parkerna. När grannens grilltändvätska smyger sig genom staketet. Herregud, den första korven! Halloumin! Solen som lovar så mycket över Vikingastranden att man knappt hinner raka benen innan barnen har knäppt cykelhjälmarna.

Man bränner sig så brutalt att det svider i kinderna flera dagar efteråt. Och man klagar inte ens. Istället packar man picknickkorgarna så ivrigt att man till slut måste ta bilen. Och plötsligt har man hela grannskapet i trädgården innan man ens hunnit säga "lonkero". Sena nätter med brasa på sommarstugan. Flytvästar. Grillbiffar. Bruna ben och ständigt på väg någonstans. Båtutflyter. Sommartorg. Terrassfester. Alla kompisar i semestermode. Prata långt in i natten. Sova halva fömiddagen.

 

image95

image133

image102

image135

image97

image101

image98

image99

 

Men så kommer det en dag när man lite i smyg önskar sig lite moln. Så man för en gångs skull hann tömma diskmaskinen. Barnen saknar tyglar och där det en gång fanns rutiner finns nu brunbrända snorungar som har levt på kex i fyra dagar. Så småningom smakar korven mer mjöl än kött. Myggbetten kliar. Man längtar hem. Inga rena underkläder och ingen jävel som svarar i telefon. Och just när man packar upp den fjärde mögliga strandhadduken för veckan - ja, då faller 1 liter sand ut i badrummet.

Nu fan får det vara nooo-og!

Och precis i den stunden blåser en liten kall bris in från havet. Kräftsäsongen inleds. Marshallerna plockas fram. Skolorna börjar. Stryka vit skjorta till jobbet. Löven faller och det prasslar i trottoaren när vi entusiastiskt cyklar till jobbet. Jeans! Sneakers! Strumpor! Vardag, bästa bästa vardag.

 

image127

image104

image103

image132

image120

image105

image107

 

Ordning i räkningshögarna! Grönsakssoppa. Mexikansk gryta. Nyutkommen pocket! Idol till fredagsmyset! Jogga i sval kvällsluft, aaaah. Dinnerparty och playdate och nya fritidsintressen. Skål i rödvinet! Barn som spelar fotboll och bananer i baksätet. Brottning, gym och aktivitet. Plötsligt är hjulet i rullning och kvällarna blir allt kortare. Snabbt snabbt snabbt hämta på dagis. Snabbt snabbt snabbt spagetti och maletköttsås. Vart far alla dagar? Fiskpinnar, dåligt samvete och jobba övertid. Tidiga morgnar, barn som somnar vid middagsbordet och himlen som varit svart i flera veckor. Mördande, förlamande trötthet. Medvetslöst snyftar man uppgivet:

Nu faaaaa-an får det vara nooo-og!

Och just då svämmar Twitter över: SNÖ! Stora flingor singlar sakta ner över stan. Pulkorna fram! Barn som skidar med skidorna i kors. Ljuset! D-vitamin! Varm choklad (nå, minttukakao). Och hela familjen som tjuter av skratt när moroten placeras i snögubbens mittparti istället för i ansiktet. Söndagspromenader över isen. Resor långt bort. Ruka. Stickad tröja, Ullmax och ugnslax till middag. Krispiga förmiddagar i solen mot garageväggen.

 


image123

image136

image112

image124

image113

image128

 

Men så fryser centrallåset i bilen och barnens skridskor är för små. Elräkningen orsakar huvudvärk och vem kom på den dåliga idén att ens försöka ha fritidsintressen? Till på köpet den där jäveln till gård som inte skottar sig själv. Och följande morgon är det plusgrader. Sura handskar, våta skor och vinden som pissar i motvind. Och det där solpudret som du omsorgsfullt kletade på för att över huvud taget kunna uppfattas som levande - ja, det flöt bort i ett monsunregn innan du ens hann över Brändöbron.

FÖR I HELVETE NU FÅR DET VARA NOG!

Och just innan man medvetet slungar sig ur en skidlift med skinnmössan före - ja, då börjar Melodifestivalen! Och Siwa har tulpaner! Eftermiddagssolen når utanför kontorstid! Tunnare jacka! Vbl-reportarna dricker kaffe på takterrasen. Folk på stan börjar le. Legoland i sommar kanske? PANG så är det islossning i Kyroälv.

 

image126

image116

image117

image131

 

Kinderägg! Dags att ta fram cykeln! Vårstäda! Tvätta fönster! Solnedgångar i färg! HERREGUD, LIVET! Och den där första morgonen när du upptäcker att du inte behöver vantar! Krokusar, mjöd och tranorna som skränar in över åkern. Ny musik i hörlurarna, nytt flow, nytt hår! Och plötsligt står 70 måsar i en roskis utanför McDonalds. Och man är inte ens irriterad!

Vet ni vad jag menar?

Finland - inte är det ju enformigt inte.

söndag 21 september 2014 - 21:49

Varför Vasa är Finlands bästa stad

"Kan du inte skriva ett helt inlägg om varför Vasa är så bra? Vi funderar på att flytta tillbaka dit efter 12 år i Hfors och jag håller på att ångestar ihjäl mig över om vi ska flytta eller ej."

image

Det senaste året har min kärlek till Vasa växt sig stark. I dag, hösten 2014, är det lätt att älska den här staden (det var det banne mig inte 2011). Det tog några år att inse det. Men så här i efterhand förstår jag att det handlade om den klassiska problematiken "det är inte du, det är jag". Vasa var fantastiskt hela tiden. Jag var bara inte redo. Nu skulle jag våga påstå att Vasa är en av Finlands bästa städer.

image

Jag tror det var med Karkki som jag senast pratade om det här över en kaffe på August i somras.  Det som skiljer Vasa från våra hemtrakter Karis-Ekenäs är att här finns en stark unga vuxna-kultur (jaja, det är inget vedertaget begrepp, men ni fattar). Bor man i Karis och Ekenäs flyttar man vanligtvis bort direkt efter gymnasiet. Rör man sig i centrum en onsdageftermiddag kan man vara ganska säker på att man möter 50% pensionärer. Kanske någon enstaka mamma med barnvagn.

I det avseendet känns Vasa som en storstad. Här finns folk i alla åldrar. Stadsbilden är mångkulturell, fräsch och stundvis riktigt inspirerande. Här finns kulturtanter, Strömsö-tanter, flasksamlartanter. Folk från laande, folk från Yliopisto och folk från Strandgatan. Fiskare, hipsters, raggare och en himla massa musiker. Alla drar nödvändigtvis inte härifrån efter skolan. Här finns så mycket att studera. Unga vuxna kan leva ett otroligt bra liv här. Man behöver inte fly.

imageimageimageimageimage

Vasa är en fullständigt tvåspråkig stad. Det är så otroligt häftigt hur nästan alla kan båda språken. Att också de finskspråkiga kan svenska (min erfarenhet säger att det inte alls är lika vanligt i södra Finland). De som växer upp i stan kör båda språken sida vid sida (Vasa finska gymnasium är numera under samma tak som det svenska!). Att få leva på sitt modersmål är så underskattat (de första åren jag bodde i Vasa kändes hela livet som att bo i Sverige).

Jag älskar att havet alltid är nära. Uteserveringarna vid havet. Broarna till Brändö och Vasklot. Universiteten vid havet. Färjan som tar dig till Sweden på fem timmar. Stränderna som i princip är i centrum. Strandpromenaden en lördagkväll i juli när det dånar av musik från bilar och skratten ekar från Strampen. Och när parken vid Hovrätten är full av folk som dricker öl. Att det alltid doftar saltvatten och att alla fjortisar dinglar med fötterna vid bryggan som sträcker sig från Kuntsi till Sandö. Ah. Som skären mitt i stan.

imageimageimageimageimageimage

Hur många barnteatrar sattes upp i Karis när jag växte upp? Minns inte särskilt många. Här finns ett otroligt rikt kulturliv för alla åldrar. Här kommer nya barngrejs hela tiden. Barnutställningar, barnaktiviteter, barnhappenings - ja, barnallt! Till skillnad från mig som hade att välja mellan handboll och handboll så känns Vasa som en dröm. Alla idrottsföreningar! Alla konstklubbar! Alla knasiga kurser! Alla alternativ!

imageimageimage

En annan sak som jag ofta tänker på som också känns kul: Från Vasa görs det mycket barn-tv, vilket gör att barnen får se platser de känner igen på tv. Tänker att det säkert är värdefullt, att känna att man hör till ett sammanhang. I BUUS-fredag såg vi ofta Brändö. I Undra sa Flundra ser vi Strömsö (och bara barn från Österbotten).  Och vi hurrar! Där är vår park, Vasa, jee!

imageimage

Vasa känns storleksmässigt som den ultimata staden för mig. Så småningom fattar jag hur allt hänger ihop, samtidigt som det hela tiden finns nya saker och nya människor att upptäcka. För tillfället bor här 66 000 människor. Tillräckligt stort för att man ska orka andas, tillräckligt litet för att man inte ska drunkna i mängden.

Och så var det ju det där med människorna som jag ofta pratar om. Här finns så mycket kreativt och smart folk att det inte är KLOKT. Fördomsfullt tänker man att alla de här människorna egentligen borde ha flytt fältet för länge sedan. Men de bor kvar, för det går. Och jag förstår att de vill stanna. Den kreativa scenen är otroligt levande.

imageimageimage

Och så är det något i det här med att Vasa inte alls är så perfekt som jag diggar. Här finns så mycket som skaver och det älskar jag. Här möts storstad och bondesamhälle. Gammalleastadianer, perusduunare, akademiker, feminister och folk som är jätteaktiva i sin lokala ungdomsförening. Folk som går på peffan och folk som går på metamfetamin. Så är det väl i alla städer, men här känns det verkligen. Mixen av folk på Ollis är så absurd. Så fördomsfritt och så fördomsfullt på samma gång.

Och så är det så förskräckligt billigt att bo här. Fyll gärna på!