Visa inlägg taggade med 'vänskap'

tisdag 5 september 2017 - 13:00

Snabba meningen med livet-gallupen.

resizedimage800534 Tallinn2

resizedimage800533 Tallinn4

resizedimage800534 13161603 1197240773643193 2129152380 o

 

Trots att man inte längre bor i samma stad som alla sina bästa vänner, så har ju ändå mobilen gjort att avstånden inte känns lika hopplösa som förr. Whatsapp-grupper är Guds gåva till den dagliga vänskapen (alla kaveris finns några knapptryck i från). Ibland är det tyst någon dag och ibland går man på toaletten och när man kommer tillbaka har man 47 olästa mess. Högt och lågt går diskussionerna. 

Igår slängdes en liten, skitbra fråga ut i gruppen. Som jag tänkte vi skulle leka här i min blogg i dag. Medan jag drar till rådgivningen och annat vuxet kan ni svara kort och snabbt på denna fråga. Man får inte tänka och analysera för länge. Bara säg!

"Vad är meningen med livet och hur lycklig är du just nu på en skala 1-10?".

 

(Eftersom jag satt och ammade när frågan ställdes fanns inte tid för reflektion och eftertanke. Svaret blev: "Stark 9:a. Meningen med livet är att ha möjlighet att göra det som i stunden känns lustfyllt").

måndag 9 maj 2016 - 09:30

Girls rule.

Flera gånger under helgen lutade jag mig tillbaka bakom solglasögonen och tänkte "hohho, det är inte riktigt klokt detta". Ni vet när man överväldigas av feelgood. Inte för fem penni i världen kan förstå vad man har gjort för att förtjäna ett sådant sammanhang. 

Varje år reser vi iväg, samma gäng, för att fylla tomrummet som uppstår när vi inte längre får bo i samma stad. För varje år blir det bara roligare och roligare.

Jag trodde folk blev .. ja, ni vet, mer stillsamma, mogna, lugna med åren, men i det här sällskapet tycks folk bara bli sjukare och vildare med åren. Det är nu ett halvt dygn sedan jag kom hem från Estland och ännu ekar de hysteriska skratten i min hjärna. 

Även om vissa av de här människorna har funnits i mitt liv i över 20 år, har jag fortfarande svårt att förstå att det ens existerar så här bra exemplar. Jag menar, att nivån kan vara så varierande. Folk är så skarpa, så kloka, så pålästa att man knappt har intelligens enough för delta i samtalet, för att i nästa sekund ligga raklånga på marken i något riktigt opassande hyss. 

Vet inte hur många terrasser och parker vi har avverkat i sällskap av våra trogna följeslagare; skumpa och snus. I ett moln av skratt har vi behandlat livet och döden. Feminismen och prostituionen. Gråten och skratten. Har svårt att greppa att det ryms så mycket i så få personer. Att det fortfarande finns folk som gärna dricker skumpa till frukost och går och lägger sig klockan fem på morgonen efter att ha kivats en stund om Gud. 

Om det är något min erfarenhet har lärt mig så är det att vänskap är något man ska vårda på största allvar. Ingen annanstans har jag så här stort stöd. Ingen annanstans får jag lika mycket. Det kostar energi och många Whatsapp-trådar för att koordinera de här resorna. Men när man kommer hem är man laddad för minst fyra år utan sömn. 

För er går jag genom eld.

 

Tallinn1

Tallinn2

Tallinn3

13113150 1197241053643165 1867052769 o

13161271 1197240840309853 1331316202 o

13214589 1197240776976526 134544749 o

13170758 1197240833643187 774740695 o

13199361 1197240936976510 1011331180 o

13210972 1197240960309841 906470398 o

13169968 1197240780309859 1944088064 o

Tallinn4

tallinn6

tallinn5

13184720 1197241033643167 931316798 o

13170754 1197240720309865 673444917 o

13148035 1197241123643158 505574691 o

13161603 1197240773643193 2129152380 o

13161158 1197240750309862 131625852 o

tallinn7

13214598 1197240753643195 716517427 o

torsdag 29 januari 2015 - 18:30

Önskerubrik: "Så får du nya vänner som 30+"

Bra fråga!

Ju äldre man blir desto mer kräsen blir man. Eller let's put it this way: I 30-ish-åldern verkar tiden vara så innerligt knapp. Tiden jag umgås med vänner blir bara mindre och mindre. Och det kan man ju tycka är lite sorgligt. Men nu när jag tänker på saken känns det inte sorgligt. Alls. Jag har precis så många vänner jag behöver. Och jag vet var vi har varandra. Jag har inte sjuttioelva ytliga kamrater. De har liksom naturligt fallit av kärran längs vägen. Men det gör de inte mindre betydelsefulla.

De där vännerna jag alltid har haft - och som jag så innerligt älskar och uppskattar - de finns kvar för alltid. Men under de senaste åren har jag samlat på mig massor av nya människor som förmodligen kommer att stanna. Nu är jag förvisso inte trettiplus, men är ju 50 i huvu, så ska lista mina bästa fångstplatser:

1. Sommarjobba. De senaste åren har jag haft äran att sommarjobba med helt fantastiska människor som jag i dag kallar mina vänner. Byt jobb ofta! I alla fall om du är ute efter kompisar (kanske inte så bra för fast anställning, haha!).

2. Samis kompisar. Eftersom jag tycker att Sami är en smart och vettig man borde han rimligtvis också ha smarta vänner. Via Sami har jag kommit i kontakt med så galet trevligt fölk i Vörå. Och det bästa av allt är att dessa kompisar ofta kommer med tillhörande partners. Min bästis Malin, t.ex. Som kom på köpet när vi köpt Ronnie.

3. Kompisars kompisar. Suktade som en galning efter vuxna fredagsmiddagar som pre-teen. Och just kompisars kompisar har via sådana middagar blivit mina egna. Det är kanske mitt bästa tips. Att bjuda in semi-bekanta på middag. Ta nu Malins kompis Annika. Världens bästa typ. Förr mest Malins. Nu också min.

4. Grannar och folk som bor i hoodsen. Det är asjobbigt att prata med okänt folk i parken och på stranden, men ve och fasa, så många guldklimpar jag har hittat där. Becka, min förra nästan-granne. Anki, min nuvarande granne.

5. Sociala medier. Att träffa bloggare som man läst länge är världens skönaste. Man slipper så mycket tjafs när man ska lära känna varandra. Har håvat in MASSOR av vänner via bloggen. Börja blogga! Och gå på träffar (som t.ex Finlandssvenska bloggare frekvent ordnar!).

6. Närma dig folk som känns kul. Kan till exempel beundra Nadia som trots att vi bara var ytligt bekanta ba "hej, vi ska gå på kaffe du och jag, för jag har ett bra förslag till dig!". Och så blev det vänskap, podd och hela köret.

7. Jobba med det du älskar (sannolikt kommer där att finnas folk som delar din passion). Jag har känt Anna-Lena och Anna några månader (fine, vi har hälsat på varandra i ett par år). Men jag skulle utan tvivel säga att de är mina vänner. Vi brinner för samma saker och vi har så innerligt roligt när vi gör det. Bara några veckor in vår vänskap barnvaktade Anna-Lenas man mina barn under en kväll. Ni fattar.

image

Fast mitt allra bästa råd är att välja kvalitet framom kvanitet.

Har ni fler tips? SHOOT!

torsdag 26 september 2013 - 11:13

Längs vägen.

Hur samlar man omkring sig en så stor mängd väninnor, som du såg ut att ha på kvinnofesten här nyligen? Delar du lika mycket av ditt innersta med alla vänner eller har du vissa vänner som du delar mera med (frånsett din syster)? Hur sammanför man sina vänner från olika sammanhang (barndomsvänner, studiekompisar, etc.) ”smidigt”?

Det här var ju en utomordentligt kul fråga! Alla kvinnor på kvinnofesten är ju inte kvinnor jag umgås med varje vecka, utan också kvinnor som jag inte känner så superbra, men som jag tycker är sjukt bra typer. Som jag gärna skulle hänga med oftare. Bra typer från diverse jobb, bra fruar till bra män, bra typer från fester från förr, Samis kompisar, bra typer från skolan osv. Alla kunde vara mina bästisar. Men bra kaveris blir man ju inte om man inte umgås (så vi umgicks).

Jag delar såklart inte mitt innersta med alla. Tror egentligen Sami är den enda som har fått se allt (brukar säga att den största orsaken till att vi ska vara ihop för evigt är för att jag inte kan riskera att allt mitt mörker eventuellt läcker ut i och med skilsmässa, heh). Men jag har en handfull vänner som står mig allra närmast (är så överentusiastisk inför helgen när vi alla ska sammanstråla hos Krista - och att jag i samma sväng ska träffa Karkki). Jag har väldigt lätt för att dela min skit, så alla har nog fått uthärda sin beskärda del. Är tacksam för att jag har fått möta och klamra mig fast vid så många fantastiska kvinnor längs vägen. Inklusive systern, förstås.

Den sista frågan var mest intressant; om hur man smidigt sammanför sina vänner från olika sammanhang. Alla som jag vill kalla mina vänner är sådana som funkar med alla. Alla är vuxna, smarta, glada typer - så jag är övertygad om att de kan umgås med varandra (ägnade inte ens en tanke åt det under Kvinnofesten). Om jag tycker om en människa, antar jag att mina kaveris också kan göra det. Ingen av mina kompisar är fullständiga idioter - att sammanföra dem under en och samma kväll kan aldrig bli ett problem. Det finns ju en orsak att jag vill hänga med dem. För att de är fantastiska och för att de har något att berätta.

För några år sedan flyttade så gott som alla mina vänner från staden - och plötsligt befann jag mig i en helt ny situation. Som tur kryllar Vasa av rejäla, smarta, roliga kvinnor. Man måste bara ragga upp dem. Våga ta kontakt och säga "morsning korsning, ska vi hänga?". Och sällan tackar någon nej. Alla vill väl ha en kompis!

BeFunky_VintageColors_1

Min kompis Ida-Lina.