onsdag 26 april 2017 - 20:30

Heliga listan

Skarmklipp 2017 04 26 21.22.41

I de senaste tidernas personliga sorger och bedrövelser har jag märkt att min längtan efter det heliga blivit starkare. Som en sista levande rottråd i en våtmark full av ruttnade mossa. Jag är en helighetsperiodare som emellanåt behöver ta mina tvivel på allvar och känna mig sekulär – men som i andra perioder inte kan få nog av andlig musik och tysta stunder framför ikonen på fönsterbrädet.

Nu är jag nyfiken på andra bloggares förhållande till helighet, anlighet och förundran över universums storhet. Så jag knåpade ihop en blogglista. I present to you: Heliga listan!

 

Skarmklipp 2017 04 26 21.21.14

 

De här platserna är heliga för mig:

Simhallars bastun, kyrkor, bibliotek och biosalonger. Och varhelst jag rullar ut min yogamatta. Och naturen.

 

Den här stunden i min vardag är helig:

Frukosten, bordsbönen, matlagningen. Ibland också diskandet.

 

Skarmklipp 2017 04 26 21.32.13

 

Mitt viktigaste andligets-krimskrams!

Mitt kors-halsband, min frälsarkrans (ett modernt meditationsarmband). Ikonen på fönsterbrädet (fast egentligen tycker jag den är ful, skulle gärna ha ett annat motiv). Yogamattan, bönepallen. Häromdagen köpte jag en meditationskudde också. Åh, psalmboken. Fast den är väl knappast krimskrams.

 

En andlig veckorutin jag försöker upprätthålla:

Jag går i kyrkan de flesta söndagar. Jag har lyxen att ha tre bra gudstjänster på promenadavstånd varje söndag. Dem varvar jag emellan beroende på när jag är klar att gå ut. Klockan 11, 12 eller 15. Baptistförsamlingen, Johanneskyrkan, Missionskyrkan (som alltså är lutherska kyrkans missionsorganisations kyrka, inte att förväxlas med frikyrkan Missionskyrkan).

 

Skarmklipp 2017 04 26 21.21.48

 

Jag älskar när...

ett samtal flyter på utan ansträngning och friskt blandar högt och lågt. Meningen med livet och spända rumpmuskler. Lidandets problem och nytt nagellack.

 

Min minst heliga stund:

Inträffar när jag dras med i ett samtal där det snackas skit om andra och jag kommer med egna hemska bidrag till diskussionen.

 

Det här kunde jag vallfärda till:

En festival med Frida Hyvönen, Patti Smith OCH PJ Harvey (den heliga treenigheten ju). Och på sistone har jag börjat fundera på att vandra till Santiago de Compostela, eller så den nya nordiska pilgrimsleden! (Jaja, jag hör till gruppen som läst Wild och fått för mig att vandring ju bara är att gå. Jag kan gå.)

 

Ord eller tystnad?

Tystnad.

 

Skarmklipp 2017 04 26 21.23.17

 

Musik eller konst?

Båda!

 

Musiktips?

David Åhlén och så den här psalmskivan på spotify.

 

Ensam eller i grupp?

Ofta är jag en andlig ensamvarg. Men det är något så oändligt fint med den där söndagsrufsiga skaran av alla möjliga typer som samlas i en kyrka en söndag förmiddag – så fint att jag i en kniven-mot-strupen-situation ändå skulle välja grupp före ensam.

 

När jag ser upp mot stjärnhimlen en kall vinternatt...

kan jag bara gapa och förundras.

 

Skarmklipp 2017 04 26 21.24.00

 

That's it. Kopiera gärna listan till din egen blogg, men kom ihåg när du fyller i att värna om ditt innersta. Det finns vissa upplevelser av helighet som är dina egna hemligheter. I ett senare skede kan du ångra om du delat med dig av dessa och kanske mötts av missförstånd eller förlöjliganden (i denna härliga tid av faith-shaming). Det finns en gräns mellan personligt och privat osv.

 

OBS OBS OBS. Du behöver inte ha en religiös identitet för att svara på listan, förstås! Ju fler startlägen desto mer lär vi oss av varandras listor.

 

Länka gärna ditt blogginlägg här under i kommentarerna! <3

 

***

Heliga listan hos andra:

Yoga hjärta löpning

Ponks

Poppelin

Pranayama i Rom

Stillhet NU

onsdag 30 november 2016 - 13:35

Kulturfonden och livet just nu

 Kulturfonden selfie

 

Boom, nu har jag lämnat in min ansökan till Kulturfonden. Då är det bara att hoppas att jag ska få pengar för att måla tavlor till en utställning. Hah, det är ju helt overkligt att kunna skriva ut det och veta att det är sant och varken lögn, förbannad lögn eller statistik. Jag är på konstvägen nu vänner och det känns BRA.

Jag bara måste ge en eloge till Kulturfondens ansökningssystem. Det är så enkelt, överskådligt och vänligt på något sätt. Oavsett om vi som söker om pengar får dem eller inte så har vi tvingats fundera över budgeter, målsättningar, tidsplaner. Tvingats glömma artighetsfraserna och bara kontakta dem som kunde funka som samarbetsparter i projektet. Det var verkligen bra för mig att grunna i några dagar på den där ansökan för mitt kommande konstår känns mycket mera verkligt nu. Jag har ju en tidsplan, en samarbetspartner och en budget (vilket inte är det samma som att jag hade pengar, men ändå: en budget).

De senaste veckorna har varit så otroligt intensiva. Det har hänt så mycket på så många fronter (bara en sån sak att jag plötsligt har mer vänner här än jag hinner umgås med) att jag är helt slut, trots att jag precis varit på en tre dagars "semester" i Ascension House och vilat upp mig. Ascension House är ett gästhem som drivs av skandinaviska volontärer här i Hongkong (tycker aboslut att du ska ansöka om att bli volontär där om du funderar på att ta ett mellanår). Min kompis Anna är där som volontär och det är alltid en ynnest att få hälsa på där. Och dessa tre nätter då jag fick sova i en dubbelsäng var helt himmelska. Att bo på tre kvadrat är inte så bra för själen, men att få ta semester från det lilla kvarteret: DET är alla sorters bra för själen.

Tack för era frågor till podden (se förra inlägget)! Jag har tyvärr inte ännu hunnit spela in den, men hoppas hinna göra det nästa vecka. Så om du ännu kommer på någon fråga om mitt hongkongliv: knattra gärna in det i kommentarsfältet.

Yesbox, nu dags för efterlängtat Girlmore Girls-maraton för den här tjejen som by the way har ny frisyr.

 

tisdag 16 augusti 2016 - 19:37

Ett bildregn och en lovsång till Humlefestivalen

I morse låg jag länge i sängen och scrollade genom en massa some-flöden. Folk har haft det så roligt i helgen! Det har varit flow-festival i Helsingfors och Vasa open air (med the cardigans, weeping willows och manic street preachers!) eller så har folk varit på fina skogsvandringar. Trots att andra verkar ha haft det så bra så kände jag noll avundsjuka, för vet ni, jag har själv haft det så otroligt bra i helgen. Det finns nämligen inget jag hellre skulle ha gjort än vara på lilla mysiga Humlefestivalen i Monäs utanför Nykarleby.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.18.45

 

De senaste åren har jag noterat att arrangörerna av Humlefestivalen verkar ha fått ett ryck: ny energi, nytt engagemang. Dit borde jag åka, har jag tänkt många gånger – utan att det blivit av. 

Men i år fanns festivalen inskriven i kalendern långt före, eftersom jag skulle medverka i programmet. Jag är så glad att det blev av att åka dit. Och att Rabbe kom med, vilken fullträff. (Det här kan mycket väl kompensera att vi inte hade råd att åka på någon resa utomlands på tumis i år. Faktiskt. Behöver ni en tumisresa? Boka in Humlefestivalen nästa år.)

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.20.00

Tygtryck, kanske den populäraste workshopen.

Skarmklipp 2016 08 16 18.19.35

Hej hej, här står Rabbe, jag och Patrik. Man kunde ju tro att jag spexar till det lite här, men nej, jag försökte faktiskt ha en normal min när jag såg att Petter höjde kameran. Borde kanske öva.

 

Humlefestivalen är en konst- och musikfestival som ordnas av ett gäng baptister. Ja, det är en kristen festival men jag tycker stämningen var så öppen och ledig (haha, som om det inte skulle vara öppen och ledig stämning på övriga kristna sammanhang...att jag inte har några dubier att rekommendera Humlefestivalen för den som ser sig som en sökare, agnostiker, ja varför inte ateist eller allmänt bara obrydd om andlighet. Det är konsten och musiken som står i fokus, även om det också finns andligare inslag i programmet. Men som på alla festivaler så deltar man ju bara i det man själv vill delta i.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.21.05

Skarmklipp 2016 08 16 18.24.58

 

Det var en lyx att vara på ett evenemang där alla detaljer var så genomtänkta. Allt från dekoren med trasiga bildäck och korrugerad plåt (temat var ”In my backyard!”) till kokosbollarna och det ekologiska teet i kaféet till valet av kortfilmer och att bjuda in afghaner och syrier att fixa maten (och spontant uppstod en barberarsalong när det visade sig att någon av syrierna kände någon som var en skicklig frisör). Och plantering av tallplantor i mörkret, så genomtänkt och fint. Det var också ett genidrag att spänna upp en slackline mellan några träd.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.21.58

Afgansk mat, nam nam.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.17.37

Och brunch på morgonen, slurps.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.22.24

Här deltar jag i "Talking heads". Vi pratade om gemenskap, engagemang, världsförbättring. Jag berättade om att shoppingfasta och att skippa kött på tallriken...

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.20.36

... och direkt efter talkshowen gick jag runt på loppiset och köpte inte bara en utan fyra klänningar. Senare på kvällen åt jag också grillad kyckling eftersom falafeln var slut. Jaja, lika bra att vara öppen med det. >>>Det går inte alltid att leva som man lär.<<<

 

Jag vet ingen annat sammanhang där jag på kvällen kan dansa mig svettig till högklassig musik (Amelie goes to Belgrad!), bli oändligt berörd av David Åhléns sakrala inde-gitarrplinkplonk – bada bastu mitt i natten – OCH på morgonen dimpa ner på en meditationspall och delta i tidebön och sjunga taizésånger. Det brukar liksom vara antingen eller. Antingen är man på en högklassig musikfestival eller så är man på någon kristen sammankomst där allt kretsar kring det som snävt kallas ”andlighet”. Som Patrik sa när jag nämnde det här: ”Här får hela jag vara.” Precis. Så kändes det, som att man inte behövde tona ner någon del av sig själv.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.23.27

Skarmklipp 2016 08 16 18.24.33

Vilket band alltså, Amelie goes to Belgrad. Redan på första tonerna kände jag och Rabbe ett otroligt sug att stiga upp och dansa, och inte långt efter oss kom en massa människor upp på dansgolvet. Unga, barn, äldre, nyfinländare. Vi fick lära oss nya danssteg, så bra grej!


Skarmklipp 2016 08 16 18.26.29

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.25.53

Mellan konserterna ordnades en konstvandring med små tallplantor.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.27.21

Till slut fick plantorna åka ner i jorden.

 

Skarmklipp 2016 08 16 18.28.14

 

Det slog mig först i nattbastun att hela evenemanget faktiskt var alkoholfritt. Att jag hade haft sommarens roligaste kväll utan en enda droppe alkohol i blodet. Bara endorfiner. Därför var det också en väldigt liten effort att kravla sig upp ur sängen nästa morgon för att gå på tidebön. Kläder på bara.

Alla bilder i det här inlägget är tagna av skickliga Petter West. Tack för attt jag fick använda dem! Så roligt att blogga när jag för en gångs skull hade bra bilder.

måndag 8 december 2014 - 10:17

Sailor Heart








Jag och Rabbe har blivit musikvideostjärnor! Eller i alla fall musikvideotroll. Min syster Laura har i höst gjort musikvideor till ALLA låtar på The Heartbeat Bands nya album Sailor Heart. Eller, de är inte musikvideor i gammaldags hederlig MTV-tappning utan en form av videokonstverk som screenas på väggen under bandets konserter.

Här under finns en teaser för albumet och videorna. Blev du nyfiken på helheten och finns i Vasa 28.12 så tycker jag definitivt att du ska komma till Ritz och njuta av skivreleasekonserten!  (Mera info här.)


måndag 3 november 2014 - 22:07

Länkkärlek

Jag älskar internet. Många orsaker, här två:








Fantastiska @poppelin på instagram. Hon verkar liksom jag brinna för feminism, världsförändring och kristen tro. Dessutom är hon helt drottning på craftivism, kreativ aktivism. Inspirerande.

Och orsak två:





Saraskruttfias blogg. Hon är ung, lite arg, smart, har estetiskt öga och finess i sina formuleringar. Inspirerande är hon också.

onsdag 17 september 2014 - 21:00

Att omge sig med skönhet

Jag kom just hem från körövning och jag är glad. Mässan som vi övar in är så vacker. Eller noterna är vackra, just nu låter det hela ganska hemskt. Speciellt vi sopraner sjunger som kråkor (vi ska så saakelis högt ibland, nej ofta). Men potentialen. Vi övar alltså på Karl Jenkins' The Armed Man - A Mass for Peace. Jag tänker att fredsarbete kan se ut också så här.

Det verkar vara väldigt viktigt för människans välmående att omge sig med olika former av skönhet. Jag har inte sjungit i kör på åtta år, och märker först nu hur jag saknat det. Hur har jag kunnat leva åtta hela år utan att uppleva hur fint det är när fyra olika stämmor blir ett i slutet av en lång övningssession? 

Jag hade kanske annan sorts skönhet i mitt liv då. Yoga. Långa kafferumssamtal som snuddade vid det allra vackraste. Konstutställningar. Skattjakter på loppisar. Naturen. Alltid naturen.

Jag har mycket vackert i mitt liv just nu. Förutom kören får jag dansa modern dans på Arbis. Det är OCKSÅ så himla vackert. När jag försöker imitera lärarens rörelser så blir på nåt sätt min kropp lika graciös som hennes, lika stark och självklar, fast på mitt eget sätt. När hela gruppen tillsammans improviserar att vi går in i rum fullt av kladdigt spindelnät som ska bort från våra kroppar, ja då är det  helt fantastiskt hur vanliga stela kroppar kan röra sig vackert bara den rätta musiken och de rätta instruktionerna infinner sig.