Visa alla inlägg skrivna september 2015

onsdag 30 september 2015 - 16:07

RUNTRAJTTAREN

Jahapp, här hinner man ingenting. Eftersom denna vecka är teaterledig spurtar jag som bara den var det gäller skolan.

Början av veckan spenderades i graduskrivandets tecken. Känns som att en färdig gradu är tusentals kilometer långt borta och allt går så långsamt. Men ska ändå försöka keep my eyes on the goal som är att den ska vara klarskriven innan jul. Idag och imorgon har jag heldagsföreläsningar på Turun Yliopisto i multiculturalism and multilingualism. Sjukt intressant och jag önskar att alla gick denna kurs. Fastän man inte ska bli talterapeut. Så sjukt nyttigt! Men nu efter att ha suttit här sedan 10 är det lite grötigt i hjärnan. Därav denna bloggpaus innan jag springer iväg på gradusemi.

Jag har ännu inte hunnit sätta mig ner för att skriva mitt Kreta-inlägg. Kanske på fredag när jag sitter på båten till Stockholm? Jag vet mamma, jag är en runtrajttare. Lite smått galen. Men det måste man väl lite vara för att ha ett sånt här innehållsrikt (om än snurrigt) liv som jag stundtals verkligen har.

image63

måndag 28 september 2015 - 19:52

SEMLEMYS OCH LINSSOPPA

För att försöka glömma det miserabla i att än en gång vara cykellös bestämde jag mig för att kocka lite glad mat. Förra veckans tunga (men ack så goda!) grekiska kost ville bli lite utbytt mot något lättare, så jag bestämde mig för att svänga ihop en oprövad linssoppa ur min favvokokbok Mera vego! Nuförtiden när matinspis slår till gäller det att ta vara på slängen, så det fick bli lite morotssemlor i samma veva. Mitt kök här i min 23 kvadratiga etta i Åbo är brutalt litet, och det förminskar min lust till att kocka.. Men idag blev det av! Och magen blev glad!

Gul linssoppa
- kokosmjölk
- vatten
- sharlottenlök eller gul lök
- morot
- linser (jag tog röda)
- lime
- curry
- gurkmeja
- salt å peppar

 

image59Recept ur kokboken Mera Vego!

image60

En glad (dock cykellös) kock.

image62Voila! Och toppad med lite paprika å favvokryddan timjan.

måndag 28 september 2015 - 16:39

CYKELTJUVARNAS STAD

Jag önskar att detta blogginläggs rubrik var en tjusig boktitel till en spännande barnbok. Men nej. Det rubrikerar helt bara rätt och slätt min studiestad. Åbo. Cykeltjuvarnas eviga näste. Och här går jag, hem från Arken. Det kommer ta mig 35 min. Med cykel skulle det ta 12 min. Max. Och varför går jag då? Jo för att min cykel har blivit stulen. Igen. Jag vet inte för hur månte gången detta händer mig? Fjärde? Femte? Jag blir så fruktansvärt arg.

 

Här får man inte ha sin cykel för sig själv. Speciellt inte nu på hösten. Var och varannan granne och studerande på Åbo Akademi klagar, krigar med hemförsäkringen och blir lika beklämd över samma sak som jag. Hur är det möjligt? Dumma cykeltjuv. Sluta ta andras cyklar och starta en cykel-reparationsfirma istället! Plocka skräp på gatan. Hjälp till i flyktingförläggning. Gör något annat än att göra min dag miserable. Tack. Bah.

image58

söndag 27 september 2015 - 19:29

HEMMA PÅ FINSK MARK!

Hej från en lite mer utvilad, lite mer solkysst och lite lyckligare Sarah! Veckan i Kreta har varit alldeles alldeles underbar. Ska berätta mer om det bara jag fått duscha av mig saltvattnet, sova en hel natt i min egen säng (i min gosiga pyjamas, tänk att man kan ha hemlängtan till den) och påbörjat vardagen igen imorgon. Då, mina damer och herrar, ska jag ge er en utförlig redogörelse på hur man får en vecka att gå i turistiga Platanias och ack så underbara Kreta. Tills dess, zzzz. Gonatt!

image57Kommer dock sakna detta turkosa hav som fanns till hands morgon, middag som kväll.

tisdag 22 september 2015 - 08:47

HÄLSNINGAR FRÅN KRETA

Hälsningar från en kärlekssemester på Kreta! Det är alldeles ljuvligt att ha lite paus från vardagen och bara njuuta. Vi gör typ inget annat än äter gott, dricker gott och kollar in fina utsikter. Njuter av värmen och solen och hujsiga åskväder (och försöker neglekta allt überturistigt). Vi har det heltenkelt bra här! Och blogga varken hinner jag eller tänker på. Så följ min instagram för effektivare uppdatering. Puss på er, love is in the air!

image52

image53

image55

image56

lördag 19 september 2015 - 20:20

LÖRDAGKVÄLL @ WORK

image50

En akt kvar och sen är det färdigjobbat för idag! Vi har en superb publik nu på kvällsföreställningen som ger oss sån bautaenergi så man nästan vill dansa i famnen på dem. Hela teatern är on fire liksom! 

 

image51

Låt mig presentera min rosa teater-onepiece. Världens bästa sak att ha här när man tassar omkring här mellan föreställningar och klädbyten. Bara att dra på! Mysigt och skönt. Plus att jag matchar min pikkupossu som jag fick till premiärpresent av Ulriikka. Den har blivit hela castens maskot numera. Ja guud, ni vill inte ens veta vad allt den här grisen har fått vara med om redan. Teaterfolk är ju som ni kanske vet crazygalna människor.

 

Vet ni, nu ska jag sjunga lite kun aurinkoon mä naamani saan och kasta en badboll hit och dit på scen plus en hel massa annat. Sen blir det att sätta sig på tåget till Helsingfors för flyget till Kreta går 06.00 imorgon bitti! Det blir nada sovt för denna musikalartist, men he jäär itt naa. Jag är så resepepp nu så ni vet int!

lördag 19 september 2015 - 15:50

YOUTUBE-LÖRDAGSGODIS VARSÅGODA!

Medan jag är på teatern och kör dubbel föreställning denna lördag och fnissar som en galning (resenerver å resefeber wooop) så ska ni få lite lördagsgodis i form av en rolig video. Eller kanske mer talented video. Här har ni en tjej som kan härma röster minsann! Och för er som inte vet vem Idina Menzel är så är det kvinnan bakom originalrösten till Disneys Frozen + att hon är quite megakänd Broadwaytyp.

fredag 18 september 2015 - 17:23

BLIXTAR OCH DUNDER OCH SPRÅKCOACHNING

Vaknade av buller och bång bigtime. Åskväder + hagelstorm hade bestämt sig för att göra ett besök i Tammerfors och parkera sig just ovanför vår lägenhet på Hämeenpuisto. Åt en snabb frukost och fixade lunchlådan och begav mig till teatern. Jag var plaskblöt när jag kom fram.

Här har jag nu hängt hela dagen, haft språkcoachning för Sugarrollen med Irina Milan (sån där lyx får man som finlandssvensk här på teatern, superlyx!), gymmat och dansat lite, stretchat, fixat nytt finskt cv och skickat iväg det i hopp om jobb nästa sommar samt legat i soffan i logen. Det är härifrån jag nu rapporterar. Ska snart sätta mig och lägga alla dessa lager av smink. Ska bara, precis som Alfons Åberg brukar säga.

image48

torsdag 17 september 2015 - 15:35

BARN + VAPEN = SANT?

Det här inlägget passar väl egentligen bättre in på en mammablogg och har inget egentligen med min musikalblogg att göra. Men här kommer ett av mina huvubryn som människa.

 

Jag har ju själv inga barn, och har inte någon erfarenhet av att ha uppfostrat ett barn. Det jag uttrycket nu är enbart min egen åsikt som Sarah 25 år. Så här upplever jag det, och ni får väldans gärna säga er åsikt om saken iform av kommentarer här nedan eftersom jag tycker att detta är ett intressant ämne att diskutera. Sen vill jag ju såklart också lära mig något i frågan eftersom jag känner mig rätt så lost.

Det här gäller vapen. Och mestadels nu frågan kring barn och vapen. En junidag vid lunchtid satt jag på Mamas uteservering och väntade på sällskap. Jag tittar ut mot biblioteket och ser en mamma komma gående med sin femåriga pojke. I handen har han ett leksaksvapen. Inte en oskyldig emil från Katthult-bysse, utan ett leksaksvapen som ser ut som ett automatvapen. Jag ryggar tillbaka och tycker synen är tämligen störande och otrevlig.

Jag reagerar för att jag simply aldrig har tålat synen av ett vapen. Svårt att förklara, men jag har liksom aldrig kunnat infinna mig i ens vapen gjorda för jakt. Jag tycker det är obehagligt och hemskt och jag vill väldans ogärna befinna mig i samma miljö som nåt med ammunition och en avtryckare. Thank god att ingen i min familj jaktar eller att jag själv tvingats in i militären.

Vapen är för mig himla onödigt och en så orättvis sak. Med det i din hand kan man trycka på en knapp och förändra historien, utan att den som påverkas mest har nån som helst saying i det hela. Den som skjuter bestämmer, och offret får inte ens en fair chans att försvara sig. Det finns ingen rättvisa i den situationen. Ingen jämlikhet. Jag är den som när jag fäller en ögonfrans varje gång önskar att vapen kunde ha en mindre plats på vår jord. Att det inte var en så jävulskt stor och äcklig business i det hela. Att det inte handlade så mycket om makt och pengar.

Jag tar därav personligen avstånd från vapen. Jag tittar näst intill aldrig mer på filmer var det förekommer, jag skulle aldrig kunna tänka mig att åka till en skjutbana för att testa skjuta prick. Faktist inte ens laserdome eller paintball skulle falla mig i smaken. Jag har aldrig spelat dator eller tv-spel som går ut på att använda skjutvapen och jag kan synnerligen inte tänka mig att någon i mitt hem gör det medan jag är där och ser på. Då går jag helre ut och så får dom spela bäst dom vill. Men jag vill inte se. Jag vill inte ta del av det.

Så, nu vet ni vad jag tycker. Och så kommer vi då till frågan angående barn. Jag kan nämligen inte glömma synen av denna femåring med sitt leksaksautomatvapen. Varför bör han och ska han leka med en sådan sak? Och hur ska jag nånsin kunna uppfostra ett barn när chansen är stor att den sen nångång vill leka med vapen eller spela skjutspel? Jag kommer ju gå sönder inombords. Hur förklarar man åt ett barn att den inte bör leka med något som skapar så mycket krig, död och elände i denna värld?

Och så kommer vi till leksaksdagen på dagis eller berätta om din sport-dagen i skolan. Edvin fyra år vill ta med sig sin polispistol och Karla 14 år vill berätta om sin nya hobby paintball. Båda vill ta med vapenliknande saker till dagis och skolan. Jag vet faktist inte hur det funkar, men jag tänker instinktivt nej. För att 1. Vi har inte glömt skolskjutningarna 2. Där kan finnas nån som upplevt krig och förföljning och helt clearly inte tycker det där med vapen är så kul 3. Där kan finnas såna som mig som bara tycker det är hiskeligt otäckt. Här får ni gärna upplysa mig. Hur funkar det i praktiken?

När man diskuterar detta med i synnerhet män, och jag uttrycker min oro för problemet som med all säkerhet kommer att ploppa upp sen när och om jag nånsin får barn, tycker dom allt som ofast att jag är riktigt löjlig. Mest troligen blir jag lite skrattad åt. Jag vet inte om det är för att de tvingats vara i militären och faktist hantera vapen och blivit lite mindre främmande för att skjuta saker och ting, eller om det hör nu faktist är ett problem som bara sitter mellan mina öron. De svarar att man inte kan förbjuda barn från att leka med vapen och att det kanske till och med är bra att dom gör det och kanske till och med lärorikt (saaaaay whattt). Jag vill inte vara dömande i denna fråga. Alla får göra som dom vill. Men mitt problem är nu att jag inte vet hur jag ska fixa det själv.

Det finns så lättillgängligt. I vartannat tv-spel, i telefonen, som fritidsintresse både virtuellt och materiellt. Det känns som ett hopeless case att vapen-befria världen. Men ändå önskar jag att det gick, och att det inte var så tillgängligt. Många gånger tänker jag på en bekant från barndomsåren som i ungdomen en kväll bestämde sig för att avsluta sitt liv. Han hade ett eget vapen hemma pga av ett fritidsintresse och så lätt var det. Sen var han borta. Om man inte fick ha vapen hemma skulle det här aldrig ha skett. Vapen som vapen. Dom finns kring oss och medför inget gott.

Hur gör ni? Är det ens ett problem? Vill många barn leka med vapen? Och vad får den att vilja det? Hur gör man med tv-spelen?

image47

onsdag 16 september 2015 - 22:44

SÅ ATT ONSDAG

Hej halå! Dagens intressanta vardagsbetraktelser läses härmed nedan

  • Vaknade och var på sådant uruselt humör. Drömde en härlig dröm om en elefantunge jag hade döpt till Ralf och blir sedvanligen väckt av motorcykelbuller och långtradstutande. Jag hade helt tydligt glömt hur irriterande det är att bo på första våningen vid en av Åbos mest trafikerade vägar. Plus att mitt fönster är precis vid ett trafikljus. Hashtag kill me slowly.
  • Gick till skolan och konstaterade längs vägen att herre du milde, det är fyra dagar tills vi åker till Kreta! Humöret genast topphögt med knorr på svansen.
  • Efter gradusemi och handledning konstaterade jag att det är inte många veckor kvar till jul. Och då ska min gradu vara klar. Siis efter Grekland blir det att lägga in ett kål!
  • Gick in till stan och höll i en kjol + topp på Gina. Valde att inte köpa för jag tänkte på konsumtionshets och vår ledsna miljö. Gick istället direkt till Akademen och köpte mig denna reselektyr samt via Stocka för att inhandla solkräm och ny maskara.
  • Kvällen har spenderats hos Willes mamma var vi fick såna superbt goda Abborrfiler som bara smalt i munnen. Gott ju! Det säger alltid lillasyster Sannah. Gott ju!

 

He va he. Imoron far jag till Tammerfors igen och musikalar mig!