Visa alla inlägg skrivna maj 2016

tisdag 31 maj 2016 - 11:05

JAG HAR EN VARDAG

Plötsligt börjar det rulla in alldagliga vardagsuppdateringar på den här bloggen. Plötsligt har jag tid att göra ingenting. Typ sitta och vänta på att min pojkvän ska sluta jobbet så vi ska kunna hitta på mysiga saker. Som typ det här. Gå ner till ån och va lite ledsna över att Fro yo stället hade hunnit stänga för dagen och sedan gå via gågatan och random hamburgarbar och hämta milkshake och pussas. Ah jag har det så in e bövelsens bra.

image84

image85

image86

Men det var igår. Idag sitter jag i Puolalaparken, beundrar fina tak och förundras över att jag blir mer och mer som min far för varje dag som går. Har nämligen börjat få fräknar på armarna nu också. He va naa. Och så är jag glad över mina nya Birkenstock som jag beställde löjligt billigt på denna hemsida. Tips. 

 

image87

Nu ska jag snart luncha med Sabina och tre-tiden ge mig iväg mot repetitioner. Att en sån dag!

måndag 30 maj 2016 - 13:36

MÅNDAG 30 MAJ

Kommer på mig själv med att hela tiden se fram emot sommaren. Men när ska jag förstå att sommaren är ju här? Iallafall här i Åbo. Stekhett och klarblå himmel.

Idag har jag sovit till kl 10. Lyxen med att vara ledig! Sen gick jag på en promenad till min förra lägenhet och hämtade det sista. Hade lämnat några städgrejer efter mig. Nu ska jag bara lämna tillbaka nycklarna så är den lägenhet snart ett minne blott. Känns härligt! Nu är jag officiellt boende med Wille och Albin. Det känns lite som ett alldeles eget New Girl kollektiv. Ska försöka övertala killarna att spela in en vinjett med mig.

Nu ska jag fortsätta på den där sista uppsatsen som tar sån jäkla tid för att motivationen tryter. Men det är liksom sista! No more school (tills jag får en ålderskris vid 40 och börjar utbilda mig till massör och sen voice massage massör). Sen ska jag möta upp Wille och äta middag i parken i solskenet. Efter det gymmet och Core samt bootylicious pass. Alltså denna frihet! I love my life.

13334469 10153880008723071 452343849 o

söndag 29 maj 2016 - 11:54

HÄR LEVER VAR DAL OCH VAR KULLE SJUNGER

Så springer jag upp på scen och lyfter armarna mot skyn och sjunger just det. Här lever var dal och var kulle sjunger. Jag ser de tomma läktarplatserna och björkarna vaja i vinden. Känner solen på näsan och doften av förväntan. Hör Von Trappska barnen tissla och tassla. Det är svårt att vara tyst och tålmodig när man är liten. Men inget stör mig. Jag älskar allt med detta.

Det kommer bli himla mycket tjat om det här med sommarteater nu. Hoppas ni inte mindar. Det är nämligen så att när vi inte repeterar längtar jag efter att göra det. Jag längtar efter att sätta mig på tåget mot Raseborg. Jag njuter så in i helskotta av det här.

Igår hade vi samkväm efter en heldagsrepetition. Där satt vi alla och grillade och åt ostbågar medan äldsta killen i barnaskaran spelade dragspel. Sån genuin happymoment! Och sen tog killarna i gitarren och rev av en massa 80-tals hits. Därav sitter jag nu på tåget med ballader från 80-talet i örona. Det är bra att blanda i musikstilar. Ny motivation hittas alltid.

Nu är vi snart i Salo, och lite före 13 är jag tillbaka på sommarteatern för en hel dag av jobb. Älskart!

Igår fotograferade vi till programbladet. Vill ni se några behind the scenes bilder? Vassegoo.

image80

image81

image82

image83

Ni glömmer väl inte att boka biljetter? Det här kommer att bli SÅ bra! Boka här. 

fredag 27 maj 2016 - 10:00

VAD GÖR MAN MED EN SÅDAN SOM MARIA?

Nu hörni, nu är det mindre än en månad kvar tills premiären av Sound of music på Raseborgs sommarteater. Ni undrar ju säkert hur man bokar biljetter? Ja, det ska jag ta och tala om för er. Det gör man så mycket som på Netticket.fi. Här kommer ni till våra biljetter. Boka nu, för poppis kommer det minsann vara.

Nedan ser ni en sneakpeak på hur vi kommer att se ut Leif och jag. Jag spelar alltså Maria, och Leif Wadeström spelar Von Trapp. Och så har vi en massa underbara barn med. Som ni kommer smälta! Att få göra musikal med det här gänget på denna ljuvliga plats är som att åka berg och dalbana i drömmarnas land. Jag är så lyckligt lottad.

image71

image72

 

Här har ni en bild från repetitionerna. Scenen håller på att ta form, men är inte alls klar. Men det tar sig! På bild ser ni mina sju barn som Maria ska ta hand om. Ja, ni kan väl storyn? Nunna som inte kan bete sig som skickas ut till ett fallet hem med en pappa som glömt glädjen i livet och sju stycken barn som inte får vara barn. Men Maria vänder på det! Liksom Mary Poppins blåser hon liv i både barnen och deras far. Bokstavligen. Rollen är en otroligt fröjd att spela. Speciellt med dessa härliga typer i ensamblen. Maria är så mycket. En virvelvind som är lite borttappad, en kalv på grönbete. Hon hjälper inte bara familjen Von Trapp med sin närvaro, utan de hjälper även henne att hitta hem. Hon ska inte vara nunna! Hon ska vara en del av en familj. Säg vad gör man med en sådan som Maria? Hur hålla fast det stjärnskott som man såg? Ja, säg det.

image73

torsdag 26 maj 2016 - 22:20

SAKER JAG SER FRAM EMOT

Först vill jag passa på att tacka för alla fina ord och grattisar som kommit från höger och vänster. Tack! Från botten av mitt hjärta. Det var först när folk började gratulera mig som jag innerst inne förstod att en gradu skiter man inte ut bara så där, och jag mindes att vara stolt över mig själv. Jepp, det är jag. Nåväl, tillbaka till det jag skulle prata om.

Nu är det ju så här, att plötsligt har jag inte längre ett minutschema. I min kalender dök det upp tomma förmiddagar och eftermiddagar och kvällar. Det enda jag har på min to do list är att skriva en sista ynka uppsats (som redan är halvfärdig) och att repetera Sound of music. Det är på den senare som jag kommer lägga all krut. Och jag ser så otroligt mycket fram emot just det! Att lägga ner hela min själ i att göra en bra Maria.

Vad annat ser jag fram emot? Jo, att vara sommaren i Åbo. Hur härligt kommer inte det vara? Som att upptäcka sin nya stad pånytt. Och alla tjejer som är här. Ah. Jag ser fram emot att få lära mig att bo med min pojkvän och att vi inte måste kånka våra saker fram och tillbaka mellan våra lägenheter. Nu är vi båda under samma tak! Jag längtar bokstavligt ihjäl mig till nästa repetition av Sound of music. Är så taggad just nu att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är så himla roligt att vara på Raseborg! Jag ser fram emot spontana kalla öl på åbåtarna. Jag ser fram emot en lat dag i Puolalaparken. Jag ser fram emot cykelturer om kvällarna och en glass från Siwan. Jag ser fram emot vänner som kommer och tittar på mina föreställningar och upptäckandet av Ekenäs by night at summer. Jag ser fram emot långa promenader i solen. Jag ser fram emot att simma och sedan krypa upp i min pojkväns sandiga famn. Jag ser fram emot en massa roligt svettiga gympass. Jag ser fram emot de bröllop ja ska gå på. Och allt fanstyg jag ska hitta på. Och de helger jag kommer kunna åka hem till Vasa, mina nära och kära och skären. Hemma hos föräldrarna. Min fina fina syster. Petronella och babykulan, Sophia och Nike. Kunna åka till Helsingfors var Josefine drar ut mig på lenkki. Ah. Jag ryser av välbehag av hur mycket roligt jag har framför mig.

Livet börjar nu.

 

image74

Här kommer jag sitta så mycket jag bara kan i sommar. Titta på människor och äta jordgubbar.

image75

Fro yo vid åstranden kommer bli ett stammisställe.

image76

Såna härna fanstyg är just vad jag vill sportta med! Daniela och Madde som varit på dags resa över till Åland och kommer hem med en tonkka rosé och ett glatt humör.

image77

Koulus innergård, gärna i pojkvännens, mammas och pappas sällskap.

image78

Gladfisar som dessa.

image79Och snyggisar som denna.

onsdag 25 maj 2016 - 22:10

SAGAN OM MIN GRADU

Här kommer det inlägg jag trodde att jag aldrig skulle skriva. Främst för att jag aldrig varit så bra i skolan (kunde aldrig sitta still) men också för att universitet och akademiskt tänkande inte alls verkade som min grej. Tji fick jag. För här står jag med mina gula gradusar i handen. Färdigtryckta. Processen slutförd. Och länge tog det. Främst för att jag började på med det i början av ettan, jepp I know helt knas. Vem börjar skriva gradu när man har studerat på uni i en vecka? Jo jag. Så här blir det alltid med mig. Helt bakvänt. Men nåjo, storyn bakom det kan läsas här nedan

Jag blev antagen till logopedin hösten 2011 och påbörjade mina studier i augusti. Just innan hade jag sökt in i all hast och utan att jag riktit visste vad jag gjorde till International musical theatre education. När jag hade studerat på logopedin i typ några få dagar fick jag antagningsbesked att jag även kommit in till musikallinjen. Så vad gör man då? Jo, man kan inte välja så man väljer att gå båda. Så det gjorde jag. Och då måste man ju gå och tala om för ämnets professor vad man ämnar göra. Fy vad nervös jag var då. Trodde jag skulle bli urkickad ur Åbo Akademi på direkten. Men nej, världens bästa Susanna Simberg trodde på mig och gav mig direkt en läxa. Hon sa, ska du nu gå en musikalutbildning så då får du ta och samla gradumaterial samtidigt. Och på den vägen gick det sen. 

Jag har alltså skrivit om röstsymtom och röstkännedom hos mina klasskompisar på IMTE. Jämfört deras rösthälsa före och efter att de gått en musikalutbildning. Och slutklämmer är ju såklart den att MAN MÅSTE undervisa i röstergonomi till personer som i framtiden kommer att ha rösten som främsta arbetsredskap. Punkt.

Men nu vill jag inte prata mer innehåll. Det har jag ältat i nog många år nu. Huvudsaken är nu att den är klar. It's over. No more graduangst. No more graduskrivande. No more rätta till det sista. Nu är den tryckt och den är gul av alla färger. Kände att den behövde vara just det. Gul.

Och jag kunde ju inte låta bli att skriva ett mycket dramatiskt acknowledgement. Min handledare (som är bäst i världen - vad skulle jag göra utan henne) säger alltid att jag är så dramatisk i min akademiska text och jag har gjort otaliga rättelser i texten på grund av det. Men i tecktexten får jag vara hur dramatisk jag vill. Kolla fast på sista bilden.

Ja hörni - nu är den här. Examen kommer först i januari, när långpraktiken är gjord. Men fasiken nog vill jag redan klappa mig på axeln när jag ändå rätt så bra hanskats med en universitetsutbildning, en musikalutbildning och heltidsjobb samtidigt. Och jag blir dessutom klar på utsatt tid inom fem år. Haha, jaa hörni. Vet inte hur jag lyckades med det. Men jag lyckades! Good work Sarah! Det känns faktist nu som att man kan fasiken göra vad helst man tar sig an. Bara man vill tillräckligt och aldrig ger upp. If you dream it you can do it!

image68

image69

image70

tisdag 24 maj 2016 - 22:26

HEJDÅ KUNGSGÅRDSGATAN

Igår kväll kom mamma och pappa nerkörandes från Vasa, med mission att hjälpa mig att flytta. För nu var det dags att säga hejdå till min lilla rosa etta på 23 kvadratmeter. Dit flyttade jag en augustihelg 2012. Då gjorde jag Hair på Åbo Svenska Teater, var nybliven singel och en massa nytt hände i mitt liv. En liten mysig etta passade ypperligt åt mig. Minns att det var så sjukt kul att inreda den, och jag var i ett mycket rosa läge så där personlighetsmässigt så allt blev naturligtvis rosaskimmrande och pastelligt. Därav namnet rosa lägenheten. 

Men efter nästan fyra år på jättesmå kvadrat blir man nästan tokig. Så det var verkligen på tiden att säga hejdå till Kungsgårdsgatan. Har älskat att bo i Martti. Har tokgillat de gamla mysiga trähusen och atmosfären av en familjär stadsdel. Men nu blir det andra puckar! Centralt på Humlegårdsgatan. Där huserar jag i sommar. Skönt!

Vad som var mindre skönt var att flytta i tropisk hetta idag. Åbo bjöd på pangväder med 25 grader och jag och mina föräldrar höll på att smälta bort där bland alla flyttlådor. Och mina föräldrar, vad skulle jag göra utan dem? Mamma och pappa, ni är bäst som alltid ställer upp när det är dags för mig att göra tokigheter. Jag älskar er.

Och nu vill jag säga som jag alltid gör efter en flytt, aldrig mer. Men det vet vi ju alla att inte är sant. Åtminstone inte med det här yrket.

Tack Kungsgårdsgatan för dessa år. Du gjorde mig både lycklig och olidligt tokig.

IMG 1807

IMG 3237

IMG 3233

IMG 3218

IMG 3467

 

Taggar:

Kategorier:

Åbo

Skriv en kommentar 0

söndag 22 maj 2016 - 08:56

SVAR PÅ FRÅGESTUND

Tack hörni för frågorna. Det slapp bli pinit! Jag tycker det är kul att svara på era frågor och reflektera över livet. Det är kul och utvecklande! Och just nu sitter jag på ett tåg mot repetitioner, så vad passar bättre än att svara på era frågor. Nu kör vi!

image62Svar: Tack för din fråga Stina! Jo, så här är det. Jag har Tammerfors att tacka för all finska jag kan just nu. För att jag vågar prata. För att jag har ett bättre ordförråd. För att jag inte längre behöver översätta i mitt huvve när jag lyssnar. Allt går naturligt och snabbt nuförtiden. No more aqward sociala situationer. Eller jo, för jag kan fortfarande inte ibland alls förklara vad jag vill. Men så kommer det väl alltid vara. Utan Tammefors och alla chanser jag fått där på teatern vore jag inget, och tack vare Les Mis och Sugar har jag en SÅ mycket bättre finska nuförtiden, vilket jag är väldigt tacksam och glad för. Now adays tycker jag att finska är jätteroligt, och så var det verkigen inte förr. Förut var det piss, ångest å skrik. Så då förstår ni kanske hur svårt jag haft att lära mig vårt andra inhemska språk.

 

image63Svar: Tack för din fråga H. Nu börjar det vara ett år sedan hela sommarpratsrumban började. Är så glad för att jag fick chansen att göra det! Det var riktigt kul. Precis som du skriver valde jag att ta upp hjärtesorg och förtryck av mig själv där bland alla musikalhistorier, för det var nämligen så att även jag har varit lite lost. Jag har inte alls respekterat mig själv. Och det pågick under många år. Det är först nu det senaste året som jag varit helt fri från den där sortens ångest som gör att man funderar varför man finns och som petar ner en i ett hål av värdelöshet. En gång mätte jag mitt värde i nån annans kärlek. Och när hans sätt att visa mig kärlek inte var så hälsosamt, då blev min självbild även väldigt vrickad. Och det är ju så synd att en tjej under sina ungdomsår ger så mycket tid åt att må dåligt istället för att njuta av allt det fina hon hade. Otrohet kan verkligen vara förödande om man inte hanterar det på ett hälsosamt och moget sätt. När man sedan tror att man inte duger, då är det lätt att hamna i fel spår. Och det gjorde jag. Ibland är två personer väldigt fel för varandra, även om man älskar varandra så det känns ända till mars. Idag vet jag att det inte var själva sveken som var förödande, utan sättet jag och vi hanterade det på. Jag har idag tagit ett stort kliv bort från den och vad jag var då. Och det är jag mycket glad för! Idag känner jag mig mycket mer på rätt spår. Jag jämför mig inte med de där tjejerna längre, jag mäter inte mitt värde först å främst i en mans kärlek till mig och jag är bättre på att se saker utifrån utan att sätta en massa orationella känslor i spel. Och ja, jag är väldigt ödmjuk mot livet. Jag kommer aldrig mer våga ta något förgivet. Och det tycker jag inte bara är en curse, utan även en väldigt fin egenskap i livet.

 

image64

Svar: Kiitos kysymyksistä Saini. Jag svarar på svenska.

1. Marie Louise
2. Jag kan tala svenska, finska och engelska
3. Min favoritfärg är skogsgrön
4. Min favorit disneyfigur är nog Ariel
5. Om jag nångång får barn, då vill jag att de kanske ska heta Aurora eller Alarik eller Aslan. Gillar namn på A!
6. Min audition för Tampereen Teatteris kommande produktion gick inte så värst bra eftersom de söker dansare och jag är en ingen renodlad dansare alls över huvud taget.
7. Om jag ska beskriva mig själv så säger jag nog spontan, öppen, lyhörd disneynörd med noll tålamod
8. Min bästa egenskap är nog mim välvilja och min sämsta är min råddighet
9. Jag är galen i musikalen Hamilton just nu
10. När jag är ledig tycker jag om att ordna det fint kring mig och promenera med podcast i hurlurarna. Tycker om att vara ute och röra på mig, till exempel i skogen.

 

image65Svar: Tack för dina frågor Marie! Min absoluta drömroll är Ariel i musikalversionen av Lilla sjöjungfrun. Egentligen skulle jag vara lyckligast ever om jag ens nångång får göra ens en disneymusikal eller en musikal med musik av Alan Menken. Little Women eller Light in the piazza är också en grej jag gärna skulle göra. Jag tycker inte om Cats faktist, ej heller Cabaret. Men jag skulle aldrig inte gå på en audition bara för att jag inte tokdiggar musikalen. Ett jobb är alltid ett jobb och om det finns arbetsmöjligheter ska man ta dem. Angående publik, så är det alltid mer nervöst att uppträda för en mindre skara människor. Helknäppt men sant. Förutom att språken skiljer sig så är det inte så annorlunda faktist. Musikal är musikal! Det som spelar in är mer regissörer, produktionsteam och ensamble. Eftersom jag jobbat både i Sverige och Finland upplever kanske att allt var lite mer proffsigt i Sverige. Mer proffsfolk liksom. Men så är det ju med vårt grannland, dom är ju så sjukt duktiga på sånt där.

image66Svar: Anna! <3 Jag veet int. Jag tror det blir först efter Sound of music premiären. Det är lite fullt upp med flytt och repetitioner nu tyvärr. Men sen i juli kommer jag och kramar om er!

 

image67Svar: Tack för frågorna Ida! <3 Hmm. Vad som gör mig till en bra vän.. Jag är väldigt lojal. Och spontan! Jag är påhittig, fantasifull och tycker om att hitta på saker. Närvarande! Och min morgonrutin är väldigt beroende på hur min dag ser ut. Alla mina dagar är så otroligt olika. Men till exempel idag vaknade jag, wc, smink och hår, laga lunchlåda och plocka med frukost, packa inför en repdag utomhus och cykla till tågstation. Åt frukost på tåget. Så man kan väl säga att min morgonrutin ser ut som så att jag gärna maximerar tid. Ett random barndomsminne är när jag och Petronella gick över åkern från sundombutiken med marsstänger i händerna mot hennes hus och lilla huset på prärien på tv! Vår vardag efter skolan. Och om jag fick äta en endaste maträtt i hela mitt liv så skulle det just nu vara sommarrullar med jordnötssås.

fredag 20 maj 2016 - 18:07

GÖTEBORG

Nu är jag tillbaka på finsk mark. Med en nöjt leende glädjs jag åt hur bra dessa fyra dagar i Göteborg har varit. Gjorde så gott! Nu kan jag ta mig an vårens utmaningen med en lite mer utvilad själ.

I Göteborg har jag hälsat på min bästa vän Petronella och hennes fästman Markus. Petronella studerar design på HDK och Markus spelar musik (Månskensbonden you know) och jobbar radio. Hon blir färdig nu till sommaren, så det var bra att jag hann åka över och umgås i ett vårigt Gbg innan de flyttar hem. Inget gör så gott som att ladda batterierna med någon som känner en ut och in och av och an. Petronella är gravid (så spännande så jag kan knappt bärga mig tills lillen/lillan tittar ut). Därav har vi tagit det lugnt, och det har varit såå behövligt för mig. Har också sagt hej till min barndomsvän Mathias och hans flickvän Linda som bor där plus fikat med Pontus som är min gamla studiekompis från Musikaltiden i Sverige.

En superresa. Vad har vi gjort då? Det kan ni se ett axplock av nedan.

image43

image44

image45

I tisdags när jag landat, förde vi bara hem min packning och sen gav vi oss ut på utflykt till Saltholmens klippor. Ett alldeles ljuvligt ställe som man slipper hur lätt som helst till med spårvagn.

 

image46

image47

image48

image49

image50

Vandrat omkring i ett vårigt Göteborg och turistat lite har vi ju förståss gjort. Feskekörka och vandrat gravgård för att få namninspiration till lillen/lillan i magen. Och haffat Petronellas examensarbetes vernissage-reklam på stan!

 

image51

image52

Frukost på café Zenit! Mums.

 

image53HDK.

image55

Och favvomaten sommarrullar förståss!

 

image56

image57

image58

Bestigit berg och tittat på utsikten över stan!

 

image59

image60

I torsdags var vi på Stadsteatern och tittade på Alice i underlandet. Min födelsedagspresent till Petronella. Mycket intressant och icketraditionell föreställning. Ja, ni som kan storyn om Alice vet ju att den är ganska underlig. Och denna version var om än ännu underligare! Men avsolut sevärd.

image61

tisdag 17 maj 2016 - 09:45

FRÅGESTUND!

Hörni, let's do this. Jag tänker mig frågestund! Har den senaste veckan fått några frågor (som jag ska svara på, lovar), så jag tänkte mig att det kanske finns andra nyfikna själar här. Fråga vad ni vill! Kärlek, karriär, studier, livsplan, favvofärg.. Vad ska mina framtida barn heta? Som morot lovar jag att jag svarar på allt. 

Medans jag är i Göteborg hoppas jag att det rasslar in frågor här. Om inte, ja då blir de pinit. Så hörni - ask away!

 

image40

image41image42