Visa alla inlägg skrivna december 2016

fredag 30 december 2016 - 23:55

ÅRSRESUMÉ 2016

När förberedelserna inför nyårsmaten nu puttrar på i ugnen (min Åbougn jeee) och alla lådor äro provisoriskt bortstuvade inför festen (jess vi har nyårsfest ala flyttkaos) tänkte jag mig göra en liten årsresumé på det gågna året.

2016 må ha varit ett skitigt år i världshistorien, men i stora drag ett bra år för mig personligen.

Nyåret 2015 firade jag i Helsingfors med vänner och pojkvän. Från första dagen på det nya året fick jag ge honom en kyss, och på samma sätt kommer säcken knytas ihop imorgon. Ljuvligt att få vara lyckligt kär! Och jag tar det inte förgivet. Aldrig nånsin mer. Vintern studerade jag mina sista kurser och skrev febrilt på gradun samtidigt som jag gjorde Sugar i Tammerfors. Där nånstans i samma veva fick jag berätta om det som väntade med sommaren, Sound of music! Vi repeterade hela våren och jag blev knäpp av att musikala i två städer och studera i en. Alla helger var upptagna och jag var trött. Opererade bort visdomständerna gjorde jag också, samt besökte St Petersburg.

 

image21En understudy i huvudroll

image29Hejdå visdomständer

 

image22Vinterpalatset i St Petersburg

Men maj kom och gradun trycktes gul! Vilken happy day det var. Men även stressigt när det var nippan nappan till deadline och jag bara ville kasta den i ån. Sugar hade sin sista föreställning med mig medverkande och jag var full som en kastrull due to skumppa. Sov mig genom 1 maj på grund av detta. Hälsade på Petronella i Göteborg gjorde jag också!

image23Petronella och hennes evamensutställning på KTH

Och så kom sommaren och Raseborg. Vilken sommar alltså! Levde drömmen som Maria i Sound of music, träffade så otroliga människor och fick se så mycket. Min första sommar i södra Finland. Bodde i Ekenäs och i Åbo, åkte mycke tåg emellan. Ah, Sound of music på Raseborg sommarterater. Vilken fin upplevelse det var! Känner mig så tacksam.image2

image24

 

Efter publikrekord på över 20 000 hoppade jag på ett flyg till Norge med Josefine och Antonia. Vi skulle vandra i Jotunheimen var vi besteg både Galdøpigg och vandrade Besseggen. En milstolpe i mitt liv! Och så fick jag 2 musikaljobb att välja mellan (detta har jag väl inte ens sagt åt er?) och det blev jobbigt att välja. Men jag valde Åbo Svenska Teater och Piaf. Vilket jag är väldigt nöjd med idag.

image25Påväg mot toppen av Galdøpigg

Och sen flyttade jag till Åland. Och det kan vi allt om redan. En tid som präglades av utmaningar och hemlängtan i en rejäl tristess. Men min långpraktik var superb och den ledde mig till idag när jag är totalt färdig vad gäller mina universitetsstudier. Ska bara lämna in anhållan om betyg och så är jag utexaminerad. 2016 blir alltså mitt sista år som studerande På Åbo Akademiimage28

Talterapeut-Sarah

 

Sommaren och hösten bjöd också på fina resor och möten. Bland annat alla helger i Helsingfors med vänner och syster, Stockholmweekend med Wille och besök hos Rebecca i Linköping.

image26

image27

Och här är jag. Nyinflyttad i åbo med en massa kul att se fram emot. Jag känner mig hemma, nöjd med tillvaron och ser fram emot rutiner i mitt liv. De rutiner som följer med att inte pendla mellan flera städer som en ekkorre på koffein. Nu ska jag bo in mig och skapa en vardag!

Gott nytt år kära läsare. Tack för att ni läser detta och för att ni finns när man behöver lufta hjärnan (men mest hjärtat). Ha en härlig nyårskväll! Bring it on 2017! Jazzhands. Puss!

onsdag 28 december 2016 - 01:33

A SOON TO BE REAL & LUCKY ÅBOBO

Jag tänker säga en endaste rad om årets jul, och det är att den var alldeles fullkomligt drömmig. Firade hemma i Sundom med mamma, pappa, Sannah och Wille + hela tjocka släkten (okej det blev två rader). Bäst var absolut att få vara hemma hos nära och kära igen (okej tre då).

Nu sitter jag i en flyttbil söderut. Ska bli Åbobo påriktigt. En seriös en som gör flyttanmälan till magistratet denna gång. So long Vasa.

Och så tänker jag på alla de där männen man sprungit på och in i och över och från (jag har en point jag lovar). Vifk-spelare och heartbreakers (på min tid var dessa en och samma), tråkmånsar, musiker, arkitekt waaay too old for me, ännumera fotbollsspelare, snällisar (som skulle varit bra för mig men som föll i kategorin tråkmånsar), skådisar, brandmän och jaa what not. 2014 kändes det som att jag hade dejtat förbi mina sinnes fulla bruk. Men så dök han upp.

En åboländsk scout. Som förståss var allt annat än det jag trodde jag ville ha. Men som visade sig vara allt vad jag nånsin kunnat drömma om. Och från och med idag bor vi på samma adress påriktit. I vårt egna hem.

Låt mig mynta begreppet #lifeofalyckligsundomflicka

image20

torsdag 22 december 2016 - 16:50

MINA SÅ MYCKET BÄTTRE-FAVORITER

Jag är inte en tv-tittare, alls. Jag behöver en mer flexibel tv-tablå för att hinna med. Denna höst har jag hängt med Saara Aalto på Youtube och samma sak med världens bästa program Så mycket bättre. 

Har ni några favoriter? Jag har.

Såklart Jill Johnsons Open your heart.

Och Little Jinders version av Amazing.

Och så den här. Den får mig att känna glatt pirr i magen och jag tänker på min musikalvän Erica Askolin. 

Men mina två bästa låtar är helt klart Lisa Ekdals version av Crazy in love. Den är klockren. Så mysig! Och när klarinetten kommer in. Då vill jag bara myyysa. Och Magnus Carlsons version av Kärleken är. Den sången har jag sjungit sönder som typ 12-åring. Och nu kommer han med sitt sköna sound och gör en engelsk version. Åh så bra! Jag kan i te sluta lyssna på den.

 

måndag 19 december 2016 - 08:59

DEAR MIGRI SANTA #WESEEYOU

Det finns så mångas historier man borde skriva ner. Så mångas öden man borde ta upp. Ännu flers vardag som borde få plats på alla plattformar man bara kunde fylla. Många av historierna kan man läsa om under hashtaggen #weseeyou.

För mig och dig som inte sitter på direkta maktmedel handlar det om att sprida kunskap och säga nej. Visa hur det går till i verkliga livet. Få beslutsfattarna att inse hur det blir efter att klubban slagits.

Jag trodde att jag skulle kunna vara stolt över ett hundraårigt hemland. Ett land som jag alltid fått kalla hem och fått komma tillbaka till trots utsvävningar i periferin. Men vi skulle kunna vara så mycket bättre än vad vi är. Och jag är inte det minsta stolt.

Att bryta mot grundlagar är något jag trodde att inte kunde ske i ett civiliserat år som 2016.

Vad kan jag göra? Skulle vilja säga bibbedibobbedibo, vifta med trollspöt och störta regeringen. Men även naiva jag vet att det inte går. Där sitter dom. För att vi har röstat dem dit. Nu måste vi alla göra allt för att nästa regering inte blir så här hjärtlösa med prioriteringarna helt på fel ställe.

Hur gör man det? Jo man gör sin röst hörd och sätter ner foten. Jag läste någonstans att Finlands ohumana lagbrytande asylpolitik inte går under benämningen flyktingkris utan stor kris vad gäller moral. Så är det. Att ta hand om medmänniskor är inget som någonsin ska behöva diskuteras. Det är en självklarhet, klart som korvspad och som att andas.

När man har medel att hjälpa de som hjälpas bör. Då gör man allt. Speciellt när det går att härleda till vår grundlag.

"En utlänning får inte utvisas, utlämnas eller återsändas, om han eller hon till följd härav riskerar dödstraff, tortyr, eller någon annan behandling som kränker människovärdet".

I vår nionde paragraf kan man inte hitta kryphål. Men det är det var vår regering i Finland gör. Dom gör så att vi kollektivt behandlar våra medmänniskor med noll värde, kärlek och medmänsklighet.

Jag vill inte att det ska behöva vara så här. Och jag önskar mig inget helre än att något sker nu, just nu. Något måste ske. Så det fick bli min önskan denna jul.

fredag 16 december 2016 - 17:30

@ VIKING GRACE HOMEEDITION

Nu är jag färdig med Åland. Sitter på Grace med Sandra och har bloggpaus innan vi ska gå och fira fredag med ett glas vin eller en god drink. Nu är jag klar med allt vad som heter universitetsstudier! Svårt att förstå. Det kommer väl sedan när man har betyget i handen.

Är trött som gris (varfrån kommer ens det uttrycket? Är grisar trötta?) men ska ändå försöka ge mig iväg på en kompis födelsedagsfest i Åbo ikväll. Bara jag kånkat in mina saker genom dörren.

Var det ledsamt att lämna jobbet? Ja, kollegorna. Men vi ses igen. Det är det bästa med att talterapivärlden är så liten. Ganska snabbt hamnar man på samma konferans eller kurs.

image18

image19

torsdag 15 december 2016 - 22:21

SISTA NATTEN PÅ ÅLAND

Ja hörni, den här dagen kom verkligen. Slutet på min Ålandsvistelse. I oktober kändes den ännu vääldigt långt borta. Men fakta är att imorgon är min sista praktikdag. Den går faktist mest ut på att städa upp i mitt klinikrum och oroa mig över huruvida jag ska få med mig allt jag samlat på mig under hösten med båten till Åbo. Inga mer terapier, inga mer barn, inga mer vuxna med sväljningssvårigheter. Inga mer praxisbilder.

Tänkte jag skulle visa hur dialogen i min hjärna gått denna höst

 

Åh vilken blå himmel och vilken frisk luft!

Vafan, har det stängt redan?

Dessa klippor och skär gör mig levande *tror jag är Stormskärsmaja*

Jag har valt världens bästa jobb.

Jag är värdelös på världens bästa jobb.

Jag fixar det här.

Jag fixar inte det här.

Det där är billigare på Sparhallen.

Jahapp, vad ska jag hitta på nu då?

Hur hittar man till Söderby daghem?

Jag är ensam.

Jag är ensam.

Jag är ensam.

Det här är skit.

Det här är bajs.

Det här är inte så pjåkigt.

Jag har tråkigt.

Åland suger.

Tre fästingar, och jag gick bara till butiken??

Jag ska bli världens bästa talterapeut.

Jag kommer aldrig jobba som talterapeut.

Jag kommer aldrig mer åka Vikingline frivilligt.

Ensam, jag ska lära mig att vara ensam.

Fuck ensam.

Jag ska aldrig mer tvinga mig själv att vara ensam.

Åhh så gott *bakverken på cafè Iwa*

 

Ja, ni fattar. Det har varit lite hit och dit. Det bästa har varit mina kollegor på jobbet och att det är så fruktansvärt vackert här om hösten. Klipporna, skären och havsvinden trollband mig verkligen. Jag har haft världens bästa handledare på sjukhuset. Världens bästa. Kommer alltid vara evigt tacksam för att de blev mina förebilder i detta yrket. Och sämst, det har varit att inte varit hemma. Hemma har allt möjligt hänt och jag har bara missat det. Jag har känt mig ensam och jag har otrivts med vardagen. Och jag har otrivts med att allt stänger kl 17 och att det inte finns något hålligång över huvudtaget. Man ska vara glad om man ser en endaste människa på vägen på en söndag. Jag är så långt ifrån ensamvarg som man bara kan komma. Jag behöver ingen lugn och ro. Mottot för denna höst blir därmed fuck mindfullness.

En lärorik höst indeed. På så många sätt och vis. 31 augusti började jag, och 16.12 åker jag hem. Tack för mig Åland. Jag kommer kanske tillbaka. Men bo här, det gör ja aldrig igen.

Skarmavbild 2016 12 15 kl. 22.40.44

Skarmavbild 2016 12 15 kl. 22.39.2

 

tisdag 13 december 2016 - 22:09

SANKTA LUCIA

Baah jag har så mycket jag vill blogga om. Teckenspråksföreställningen och asylpolitik. Men just nu har jag noll tid. Sista dagarna på långpraktiken drar musten ur mig. Vill mest bara titta på Carrie Bradshaw nonstop. Är så himla trött. Men nu är det inte långt kvar till mållinjen.

Idag efter övertid på jobbet gav jag mig iväg med Jonna mot luciafirandet. Hann se Ålands lucia lite snabbt i sjukhuskorridorerna idag, men självklart vill man ju se kröningen också. Jag är ett stort lucia-fan faktist. En av de jultraditionerna jag inte kan kompromissa om. Advent går mig obemärkt förbi, men ej lucia. Never. Jag älskar stämningen av att få se ljus spridas i form av medmänskliga leenden och fin sång.

För någon dag sen skickade både mamma och bästis en sån här bild till mig (nedan). På Vasa Stadsbibliotek har de tydligen en utställning med foton på alla Brages lucior genom tiderna, och där står jag. Brages lucia 2007. Minns det med värme! Det var ett ljuvligt uppdrag.

15536833 10154432581538071 1445050799 o

 

söndag 11 december 2016 - 22:34

HELSINKI FOR THE WEEKEND

Är nyligen hemkommer från en underbar helg i Helsingfors. Tog fredagen ledigt från långpraktiken (har jobbat himla massa övertid) och vaknade upp brevid min syster i Arabia. Ah. Andades ut. Den förlängda helgen skulle innehålla följande

 

Jag och Sannah hämtade Erika från tågstation. Erika är Sannahs bästa vän och min typ andra lillasyster. Hon har alltid funnits med i våra liv, likaså hennes familj som är våra familjebekanta. Vi har firat alla helger tillsammans med deras familj samt åkt norden runt och tältat ex antal gånger. Och vi tre, vi brukar ordna träffar alltid lite då och då. Nu blev det prinsesshelg i Helsingfors.

image8

image15

image16Sannahs busskoppi-art

Förutom att umgås, chattra och rå om varandra (så himla befriande att få umgås med de som känner en ut och in och bak och fram) har jag sett himla massa teater. I fredags såg jag Näktergalen på Svenska Teaterns Nicken scen. Det ska jag skriva mera om i veckan. Promise. Och i lördags såg vi Sannahs föreställning Hoellebecq på Teaterhögskolan. Vilken stjärna min lillasyster är! Helt amazing. Jag är så tagen av hennes mångsidighet som skådespelare. Finns det något hon inte kan? Tror inte det. Ni kommer få se mycket av henne i framtiden. Tuuli Heinonen och Wilhelm Enckel gjorde också starka intryck på mig. Vilka stjärnor (i en verkligt underlig föreställning). 

image9Min duktiga vän Minna som spelar i Näktergalen på Nicken. Begåvad kvinna!

image10Hoellebecq på Teaterhögskolan 

image11Jenna, jag och Erika efter föreställningen

Teater aside, har vi också spatserat omkring och tittat på ett och annat. Bland annat promenerat till Forsby och sett på stället var Helsingfors grundades. Samt gått på julmarknad på Senatstorget (vilket var mysigt men ruskigt kallt). Vi har också ätit på Juttutupa (åt världens godaste rödbetsrisotto) och druckit drinkar på Steam (världens bästa laituribartender Hanna jobbar numera där). Och en chailatte på Kulma med Antonia efterföljt av världens godaste Pizzarium pizza.

image12

image13

image14

image17

Kan ni förstå att jag inte ville åka hem? Snart är detta min vardag igen. Snart får jag vara nära mina nära och kära igen. Som jag längtar. Snart återfinns mitt liv!

Tack alla inblandade för en magisk helg. Nu är jag fit for fight att ta mig an sista veckan på Åland. Kör bara kör!

 

torsdag 8 december 2016 - 22:07

HÄNT I VECKAN @ ÅLAND

Medans jag sitter på flyget till Helsingfors (ska hälsa på syster och se massa spännande teater) kan jag visa er vad som hänt under min näst sista vecka på denna ö (jepp, det närmar sig slutet).

 

Wille kom till ön och Sandra flyttade hit. Hon ska jobba som tingsnotarie här! Osis att vi just å just bara överlappar våra vistelser.

image2

image4

image5

 

 

I lördags var det dags för ÅHS (sjukhusets) julfest och det med buller och bång. De hade förvandlat en idrottshall till en sjukt piffig festsal var 700 människor partajade loss ända till småtimmarna. Så otroligt bra ordnat med god mat och livebänd. Roligt att se sjukhuspersonal släppa loss på dansgolvet!

image3

 

 

Vad mer? Jo, nu är alla julklappar inhandlade. Åland-style förståss!

image6

 

 

Och i tisdags när det var ledigt från jobbet gick jag, Wille, Sandra och Jonna på julmarknad i Mariehamn. Mysigt!

image7

 

Jag har väldigt svårt att förstå att min Ålandsperiod verkligen håller på att ta slut. Det har gått så fort, men ändå så sakta. Jag har längtat bort och längtat hem, men ändå förstått charmen men den här ön. Men mer om det i ett annat inlägg. Nu ska jag landa i Helsingfors!

torsdag 8 december 2016 - 20:29

SEVENDAYS-DATE ÅLAND STYLE

Vet ni vem jag har träffat idag? Jo, jag har haft bloggträff med Alexandra som bloggar här på Sevendays under bloggnamnet Ingen äkta ålänning. Vi har försökt få till en träff här nån vecka nu, men livet kommer emellan. Så idag efter gymmet möttes vi upp i Maxinge och åt varsin polkakladdkaka och chattrade om livet.

Alexandra är som jag hemma från Österbotten och jobbar som kulturreporter på Nya Åland. Hon har bott på ön sedan januari och hade många intressanta infallsvinklar om åländsk kultur som förklarade ett och annat för mig. Till exempel hur jag ofta känner att man inte får vara lika rakt på sak här på Åland som man kan vara till exempel hemma på fastlandet. Här ska man gärna sugarcoat it gånger 10. 

Hur som helst. Supertrevligt med en minibloggträff på Åland för en gångs skull. Alexandra är en härlig tjej och jag hoppas vi ses snart igen! In mean time kan ni ju läsa hennes blogg här. Det märks att hon jobbar med skriverier till vardags för här har vi kvalitetstext på hög nivå!

image