Helgernas helg!
Jag kan inte minnas senast när jag vaknade med så mycket energi som idag. Är tankad till max efter helgernas helg! Min fina vän och hennes familj som numera bor i Stockholm kom fredag kväll, och åkte söndag kväll. Och vi har verkligen maxat tiden tillsammans efter nästan 2 år isär på grund av pandemi-jäkelskapet! Och det var som om vi hade setts igår. Precis sådär som det ska vara. Hela min själ känns som en varm, gosig, filt runt min kropp efter deras besök. Hennes dotter är 2 månader yngre än Sigge också, så ni kan ju gissa hur roligt dom har haft. Älskar extra mycket när vänners barn blir mina barns vänner. Det är så, så, fint!
Närmar sig andra sidan
Söndagkväll och jag är nyduschad med Downton Abbey som rullar på tv. Vi har haft ett riktigt fullspäckat veckoslut och det har varit så skönt. Ångestfritt. Jag har haft av olika anledningar en ganska tung början på höst med mycket ångest och nu när allt börjar lösa sig, eller lätta, har jag ändå haft svårt att komma bort från ångesten. Men det här veckoslutet har jag för första gången på länge mått 100 % bra. Ingen ångest, stress eller oroskänsla. Bara skön känsla i kroppen. Något som jag verkligen längtat efter, men som lyst med sin frånvaro i ett bra tag.
Det lilla extra
Du som brukar titta in på min blogg vet att torskrygg brukar dyka upp lite nu som då.
Inspirerad av resan till Umeå ville jag krydda lördagens torskrygg med det lilla extra.
Det blev några kaprisfrukter by Zeta. Såsen är en citrussås med trattkantareller.
Om det smakade gott!
Söndagens middag blev en rejäl wokpanna och
dagens ”lilla extra” blev att provsmaka GW:s rosévin som vi köpte på Systembolaget.
Lättdrucket och läskande till den heta woken.
Steve 'n' Seagulls blue-grassade loss på Ritz
Steve ‘n’ Seagulls är ett finskt country band, som gör blue-grass versioner av kända hårdrock- och metallåtar. Deras instrumentala arsenal är minst sagt imponerande med banjo, mandolin, trummor, kontrabas, dragspel, gitarr, flöjt och annat spännande! Bandet blev känd sommaren 2014 med sina musikvideor på YouTube, speciellt med deras cover av AC/DC:s låt “Thunderstruck”, som i skrivande stund har över 105 miljoner views på YouTube. Numera ingår både klassiska covers och eget material i bandets repertoar. (Ritz) Nikonisten har för sej att det är mera sällan man hör slagverk i blue-grass biisina, men å andra sidan var ju texterna också lite aalejs.
Den positiva utvecklingen ska fortsätta med hjälp av hårdare träning
GIF hade även ett lag på den stafetten (DMR, 4000 meter), Joni Virkkala skickar i väg Filiph på andra sträckan som är på 400 meter. (Foto: Seppo Järvelä)
Ett dygn i Umeå
Blev en snabbis till Umeå, skulle uppdatera ett pass (inte eget).
Björkarnas stad mötte oss med samma duggregn som hemma.
Umeå bjöd igen på en hel del byggprojekt i stan som ställde till bilkörandet.
Men vi fixade det mesta, nån enkelriktad gata missade jag men det gick bra.
Äntligen på båten hem blev det dags för mat.
Skärgårdsbordet och en hel det kött.
Så mycket gott och så starka smaker.
Vi var hemma ca 02.
Fredagen lockade inte till nån stor middag. Skulle räcka med några räkor.
Nja, så blev det ju inte riktigt.
Överraskade med...
En liten tapas med crabsticks, räkor och purjo med lite olivolja, vinäger, salt och peppar.
Rostat surdegsbröd och ett par gratinerade havskräftor.
Gumman åt och njöt och tog natt.
Bra betyg och härlig doft i huset.
Med Haydns toner på en öde ö!
Alltid i mellanåt fylls Nikonistkroppen med trumpetstötar, jubel och glädje. Närmast de känslor föddes under barockoperan L'isola disibitata av Haydn (den öde ön). Den framfördes av Helsingfors barockorkester under ledning av Aapo Häkkinen under barockfestivalen i Vasa stadshus.
