Dagisbobbor, morsdag, kosläpp och lite till.

Skrivet av Alexandra Grahn 13.05.2019 | 1 Kommentarer

Kastar mig in här och ba hej hej. Har int glömt bloggen får bara inte nerskrivet nåt. Hjälper om man börjar skriva då lossnar det av sig själv om en stund. 

Att skriva för att skriva är det bästa jag vet och när jag inte gör det är det som att jag saknar en bit av mig själv. Den delen som sammanfattar, knyter ihop säcken och ba "aha det är så här det är".

Senaste tiden har det rullat på här hemma. Sally Salson fick såklart dagisbobbor DIREKT efter inskolning och fick förkylning deluxe. När hon piggna till tog Simon över och hade världens man flue med 39 graders feber. Stackarn kunde inte tänka en tanke klart på flera dar. Får se när det är min tur då?

Innan Salson blev sjuk, typ samma dag, var vi på kosläpp. Ingen succé borde ha stannat hemma med facit i hand. Förkyld som hon höll på att bli hade inte heller sovit nåt på dan men de två optimistiska föräldrarna packade in ungen i bilen och körde till Geta där hundratals andra pers också ville se kor som springer ut på grönbete. 

Det tog en jävla tid för korna att hitta ut och ettåringen blev rastlös och vandrade iväg och föll sen med näsan rakt i backen. Hysteriskt gråt skrapsår på näsa och grus i munnen packade de inte så längre optimistiska föräldrarna in ungen i bilen och körde hem till Mariehamn. Yyyysch vilken trist dag det blev bättre lycka nästa år. 
Innan hon föll. 

Att ha en sjuk ettåring och sen sjuk sambo tar på krafterna. Som tur hann jag med en liten "morsvila" däremellan när jag och Sallys fammo var på en shoppingdag i Uppsala.

Sen började det gå liiite bättre på dagis och det är positivt. Konstig känsla att man ska hämta eller föra ungen till dagis är rädd att jag ska glömma bort henne nån dag och ba "juste har ju en Sally på dagis å". 

Å morsdag. Min andra det är också en ovan tanke ännu, ska faktiskt jag firas på morsdag? Att jag fick ett första morsdagspyssel gjort på dagis förstärkte känslan, så surrealistiskt på nåt sätt men trots det så himla gulligt, jaja man vänjer väl sig. 

Vi tog bild på samma ställe som ifjol. Mindre vitsippor än förra året och ingen sol men roligt ändå. Det här får bli en tradition.  

Ha det bra!