Alexandra alanning

Visa alla inlägg skrivna november 2016

Rivet ur arkivet

Skrivet av Alexandra Grahn 04.11.2016 | 1 kommentar(er)

Det bästa med att nu ha en blogg är att jag har ett ställe att publicera alla mina skriverier jag sparat i min dator. Kanske inte allt men en del i alla fall. Känns som att jag har bloggat redan utan att egentligen ha bloggat. 

Söker inspiration till en helgkrönika som jag ska skriva idag inatt ännu. Hitta en text som jag skrev några månader efter att vi flyttade till Åland. Den passar inte som krönika så det får bli ett blogginlägg istället: 

Att börja ett nytt jobb är aldrig lätt. Skräcken av att kastas in i något nytt och okänt är bland det värsta som finns. Det är en utmaning som heter duga. Jag har ingen aning om jag klarar av det här. Så mycket nytt, så lite tid. Att dessutom försöka studera på samma gång. Är jag dum i huvudet eller.

I min första spalt skrev jag om att jag behövde något nytt. Jag behövde Åland. Jag har valt detta själv. Varför känns det då så tungt ibland? Jag saknar min familj, mina vänner och mina hemtrakter. Jag saknar att kunna gå på stan och träffa folk som jag känner, en kusin eller en klasskamrat. Att gå i trapporna i Academill och klaga över hur kallt det är där. Att vi har för lite utbud av kurser och att det nog var bättre mat i Alexander när vi gick första och andra året.

Jag saknar pampas nationaldag, jag saknar riksåttan och Svensk ungdom. Jag saknar Vasa, torget och Rewell center, Ollis och Mällis. Kyrkoesplanaden, jag saknar Kyrkoesplanaden! Att gå förbi Kinamuren och Övningsskolan, förbi den lilla gula kyrkan som står på vår gård som jag aldrig riktigt fattade vad dom håller på med där. In i trapphuset och upp för trapporna till andra andra våningen och hem. Men jag bor inte där längre.

Jag bor i ett rött hus med en gul dörr. Jag känner inte våra grannar. Det är ett fint hus vi bor i.Vita väggar, rutigt köksgolv, allt är nytt. Jag är ny, ny i stan, ny på ön. Känner endast en handfull människor. Hur ska man hitta nya vänner? Det börjar bli mörkt och det har regnat hela dan. Det vackra vintervädret börjat bli ett minne blott. Vår hyresvärd skaffade en större soptunna till gården, den är gul och riktigt ful.

 

Haha, låter  som att ja skulle ha värst stora släkten när jag skriver jag saknar att stöta på en kusin på gatan! Faktist så den hösten jag flytta från Vasa så bodde båda mina syskon där och två kusiner, så chansen att stöta på nån ( vi studera alla dessutom) var ganska så stor :D 

 IMG 2


Jobba helg

Skrivet av Alexandra Grahn 04.11.2016

Kategorier:

Godmorgon! Dricker kaffe och ser på nyhetsmorgon. Det har snöat här i går! Lite osäker på om jag kommer kunna ta bilen på jobb eftersom jag inte har vinterdäck på ännu. hmm! Men enligt nyheterna blir det plus här på eftermiddan! Ha! Har svårt att tro att det blir "riktigt" vinter här redan i november, men man kan ju ha fel!

 

Har fredagsfiilis fast ja ska jobba imoron! Håller int alls reda på mitt schema nuförtiden, har också ganska varierande arbetsuppgifter just nu. Mitt jobb i ett nötskal kan man säga. Men då trivs jag bäst! 

 

Igår hände en rolig sak på Facebook. Läste på Blondinbellas blogg att hon och några kvinnor startat en fb-grupp om aktiesparande för kivnnor, ett ämne som jag tycker om! Gick genast med i gruppen och skrev en fråga. Fick svar av Isabella Löwengrip Spångberg och en annan tjej som är adimistratör Ingenting konstigt egentligen, men lite roligt att sådär en torsdag kväll sitta och skriva med Blondinbella på fb! 

Dags att tagga för helgjobb! Moro! 

 

 

 


Att vara fast på en ö

Skrivet av Alexandra Grahn 02.11.2016 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

Det stormar på Åland. Blåsten väckte mig flera gånger i natt. Hittills har vi haft en jättevacker höst så jag tänker inte klaga man har verkligen kunna njuta av fint väder här på ön. Såg att den första snön hade fallit på många ställen i Finland idag. Vi fick också lite snöblandat regn här men det hann smälta bort. 

Blåser gör det däremot fortfarande, det är väl sånt som hör ölivet till. Såna här dagar är man extra medveten om att man bor på en ö när vädret ställer till det för transporterna. Rosella ställde in två turer i dag och jag skulle inte bli förvånad om nån av de större färjorna inte kommer in till Långnäs på natten. Att landa med flygplan här idag var knappast jättekul heller. 

I vintras hände det att flygplan inte kunde landa här på grund av dimma och fick vända tillbaka till Helsingfors. Det är irriterande om man kommer till hamnen i Åbo och det står att färjan kanske inte kan ta i land i Långnäs på natten eftersom det blåser. Men hittills har det gått bra alla gånger jag har varit med och har inte måsta åka en sväng via Stockholm.

Resandet till och från Åland var en av sakerna jag gruvade mig mest inför med att flytta hit. Var rädd att det skulle kännas som att man var fast på en ö. Att veta att man inte bara sådär kan köra iväg någonstans utan man måst ta färja för att komma längre bort. Det kräver alltid planering om man vill åka någonstans. 

Har rest två gånger fram och tillbaka till Österbotten nu i höst. Tog flyg eftersom det är mycket snabbare när man bara är där över en helg. På ditvägen blev flyget från Helsingfors till Vasa tvunget att vända om när vi nästan var i Vasa eftersom deceing(?) på planet inte fungerade. Att höra piloten säga i högtalaren att vi har problem med planet är inte direkt det man önskar höra uppe i luften. Men det gick bra och vi kom fram.

Nu känns det som att jag vill vara på Åland en stund. Kanske en sväng till Sverige för lite julhandel, Uppsala eller Mall of Scandinavia. Var dit i våras och det var så stort att en dag där inte räckte till!

 

IMG 4391


Att äta kakan och ha den kvar

Skrivet av Alexandra Grahn 01.11.2016 | 2 kommentar(er)

Idag kom skattetoppen från 2015. Läste just detta och tänkte att precis så är det, var är alla kvinnor? 

Det är fortfarande flest medelålders män som är med och toppar dessa listor. Själva skattetoppen i sig har jag inget emot. Jag tycker som många andra att det är bra att man ser alla som bidragit med mycket pengar till samhället. 

Det har pratats mycket om utbrändhet i den finlandssvenska bloggvärlden. Mycket om kvinnor och utbrändhet. Kvinnor jobbar hårt, kämpar och presterar tills man bränner ut sig. Jag har funderat mycket på det här ämnet. Kvinnor, karriär och familj. Är det en möjlig ekvation? Är det möjligt att två vuxna i en familj gör karriär samtidigt som man har familj. Är det möjligt att kvinnor tar sig upp till skattetopparna utan att bränna ut sig? Nåt måste man väl offra, eller?

Kan man både äta kakan och ha den kvar? 

Citatet från filmen The Devil Wears Prada summerar det ganska bra tycker jag. Citatet handlar visserligen kanske inte om utbrändhet men att jobba mycket:

"That's what happens when you start doing well at work. Let me know when your entire life goes up in smoke, then it's time for a promotion."

Men jag vägrar tro att det är så. Man måste väl kunna göra bra ifrån sig yrkesmässigt men ändå ha det bra på det personliga planet. Eller?

IMG 5470

Tog en bild för nån vecka sedan efter att ha jobba sex långa dagar i sträck. Slut som bara den men smila på ändå. Nu har jag varit ledig å ser fram emot lite jobb igen! 

 

 

 

 


Gick in i arbetsfällan

Skrivet av Alexandra Grahn 01.11.2016 | 1 kommentar(er)

Att jobba på en lokaltidning är kanske det bästa sättet att lära känna ett nytt samhälle.

När vi flyttade hit hade jag inte tänkt börja jobba genast. Min plan var att skriva klart min gradu och göra klart de kurser som jag har kvar inom ramen för min magisterexamen. Kanske pendla till Vasa eller Åbo, leva lite studieliv ännu men med Mariehamn som bas. Det blev ju inte så.

När kulturredaktörsjobbet dök upp började jag tänka om. Ska jag eller ska jag inte ta det. Oj vad jag velade länge, tror jag hann säga nej ett varv innan jag till slut sa ja. Har jag ångrat mig? Inte ett dugg!

Gradun skrev jag på under vintern och våren. Jag gjorde också två kurser! Då jobbade jag visserligen mindre. Under sommaren satsade jag på jobbet, och att njuta av sommaren. 

Nu under hösten har jag fortsatt jobba mycket och resultatet är att studierna fått lida. Jag har som många andra gått in i arbetsfällan i slutskedet av studierna.

Ser man det från en annan sida fick jag den bästa tänkbara introduktionen till det åländska samhället och nya livet här. Jag har sett platser som jag knappast annars hade besökt om det inte vore för mitt jobb. Lärt känna folk och lärt känna Åland.

Hade jag suttit inomhus och studerat hade jag nog gått sönder. Jag kände ingen här och visste ingenting. Även om det var tungt att lära känna en ny arbetsplats, nya människor och skriva artiklar och passa deadlines varje dag skulle jag aldrig bytt bort det.

Men nu ska jag satsa på studierna igen. Målet är en magisterexamen! 

 

Under studiedagarna behövde man ibland miljöombyte. Och lunch, resultatet blev Smakbyn. 

 

IMG 4415