Visa alla inlägg skrivna april 2018
Prestationsångest
Hon är inte lätt att natta vår Sally. Som tur tycker jag det går mot bättre hållet hela tiden även om det ikväll tog en timme att få henne att somna om. Om man får fler barn är det väl bra att barn nummer ett både var kolikbarn och hade svårt att sova, man lär sig många knep. Eller så är det bara det att man är ovan med att vara förälder, ovan med hur barn funkar och vad som funkar för just det här barnet. Men det tar väl sig.
Skönt med måndag och vardag igen. Ibland får jag sån prestationsångest på helgerna när Simon är ledig för då skulle jag vilja att vi gör en massa saker och att allt bara ska flyta på. Sällan gör det de utan blir precis tvärtom.
I helgen fick jag mjölkstockning och feber och det var int så kul. Mitt eget fel för jag hade alldeles för lite kläder på mig när jag var ut å gick i fredags. Dit for liksom den helgen med feberyra och megaont bröst. Som tur gick det över med vila,värme och värkmedicin.
Sen har det hänt en lite rolig och oväntad sak. Sally har börjat ta napp! Men int så som den ska användas utan hon har den som leksak. Helst ska hon ha en napp i munnen, som en bitleksak typ då, och en i handen som hon kan vifta med. Att hon ska börja ta tröstnapp har jag gett upp med men nu har vi åtminstone användning för alla nappar vi köpt åt henne.
Imorgon får vi min mamma på besök hit för några dar. Alltid lika skönt att få mamma hit, det ser jag fram emot.
Sleepless in Mariehamn part II
Dom brukar väl säga att det tar tre till fyra nätter för att få in nya sömnrutiner för barn. Någon regelrätt sömnmetod kan jag int eller vill int köra med Sally eftersom hon ännu är så liten och ska vakna och äta på nätterna men int så många gånger som hon gör nu. Så därför tror jag det kan ta lite längre innan hon får ny vana på natten och slutar vakna så mycket.
Hon somna tidigt igår kväll men vakna stup i kvart och jag fick vagga om henne. Hon somna om ganska fort varje gång och utan mat så det är framsteg. Halv tolv hade hon "sovit" fyra timmar och den här gången var det helt en annan typ av gråt och det gick inte trösta med annat än att amma.
Natten innan hade hon vaknat med två timmars mellanrum och då fått amma och somna om i vagnen. Det är redan framsteg att jag kan lyfta bort henne från mig och hon fortsätter att sova.
Jag sov på soffan med vagnen brevid för att jag skulle ha svårare att somna med henne än om jag tog henne i sängen och gav mat. Nå, jag orka hålla på till klockan tre då somna jag med henne i famnen sittliggandes på soffan. Vakna nog till några gånger men var så trött så jag sov vidare. Så ingen lyckad natt riktigt. Dessutom drog det kallt från fönstret och jag har nu mjölkstockning på gång i ena bröstet. Kurerar med panadol och värme och hoppas det går om av sig själv.
Vi träffa några från vår mammagrupp hemma hos en av tjejjerna idag. På hemvägen somna Sally efter att ha läst sin prasslande bamsebok som är favorit just nu.
Hoppas så att jag int får någon feber har int tid med det just nu, mjölstockning stay away please!
// Sleepless in Mariehamn to be continued
Sleepless in Mariehamn
Insåg att jag inte sovit en hel natt på snart fem månader. Jag är inte den enda småbarnsföräldern som får sova dåligt men ibland känns det som man är ensammast i världen med sömnlösa nätter och gnällig bebis på dagarna. Att sova så lite och endast korta snutter gör mig inte till den bästa versionen av mig själv.
Har samsovit hela nätter med Sally en tid nu och det har egentligen funkat riktigt bra förutom att jag måste ligga som en ostbåge och det tär på ryggen. Men jag fick ändå sömn fast hon sov brevid mig som ett plåster och jag vakna knappt när hon ville äta. Kände mig nästan utvilad tills för ett tag sen då hon började ha mig som napp då gick det inte längre. Ingen av oss fick då riktigt någon sömn så jag blev tvungen att göra nåt åt det, att ha henne att sova själv igen.
Resultatet är att hon nog sover, typ, men vaknar stup i kvart och jag sover knappt alls.
Och hennes 3-4 timmars sovpass på dagen har inte hänt på ett tag. Inbillar mig en massa saker att jag borde gjort si och jag borde gjort så. Till exempel det där med nappen hon tog ju den ett tag men sen sluta hon borde man ha föröskt mer? Tänker att hon säkert skulle ha lättare att somna om hon tog napp och när hon blir gnällig på dagarna skulle nappen också ha hjälpt.
Vi har lagt oss ganska sent och sovit till ungefär nio till och med halv tio på mornarna. Det är ju skönt men jag tror att Sally måst få somna tidigare på kvällarna och stiga upp tidigare istället. Om det lyckas kommer jag ju förhoppningsvis då få några timmar utan bebis på kvällen. Det är målet, eyes on the price liksom, den enda vägen är framåt när det är jobbigt.
Det jag mest skulle vilja just nu:
1. Få lite mer sömn
2. Nytt hår eller i alla fall en tid till frissa. Post-gravidhormonerna har helt tagit över och jag tappar ofantliga mängder hår.
3. Att vår nya soffa ska komma. Jag tröstar mig med att dagdrömma om inredning och fundera på hur jag skulle vilja inreda här hemma i framtiden.
// Det var allt från Sleepless in Mariehamn för denna gång.
Avstånd.
Det sämsta och bästa med att bo på Åland är avstånd. Det är tråkigt att det är så långt till fastlandet och Österbotten men bra att det är så korta avstånd här på ön. Har blivit bortskämd med att vi bor så nära stan, affärer, jobb och aktiviteter.
Det mesta är inom gångavstånd och det är nice när man är hemma på dagarna och kan gå med vagnen in till stan.
Läste om att det blir allt vanligare att man inte har råd att bo i samma kommun som man jobbar i. Allt fler pendlar till sina jobb.
Simon går eller cyklar till jobbet och det gjorde jag också när jag jobbade. Det här med avstånd är något som gör att man gärna vill bo här. Det faktum att man int behöver lägga ner en timmes bilfärd varje dag på att pendla till och från jobb.
Det skulle vi kanske måsta göra om vi t.ex. bodde i Österbotten nånstans och jobbade i en stad. Man får mycket mer fritid när det tar tio minuter att gå till jobbet. Det är nära till affärer och restauranger och café.
Här finns inte allt men det mesta så att man klarar sig. Att det är långt till fastlandet är tråkigt, att man int bara kan sätta sig på tåg eller buss och åka iväg när man vill.
Var man ska bo i framtiden är nåt jag funderat mycket på sen vi fick Sally. Är det Åland, är det Österbotten eller någon annanstans?
Åland har många fördelar får se hur det blir.
Min väg till jobbet såg ut så här.
Mycket har hänt
Hon är på dagen idag fyra månader vår bebbe. Rund och go är hon och har valkar lite här och där. Har fått höra flera gånger att hon är stor för sin ålder. Spelar det roll? En frisk och välmående bebis sa dom vid rådgivningen och det är väl det som är viktigt int hur stor eller liten man är i en viss ålder.
Mycket har hänt den senaste tiden. Sally är en helt annan bebis än för bara några veckor sen. Tiden när hon bara skrek och jag hann knappt gå på wc är förbi. Något kolikskrik har vi inte haft på ett bra tag och det har också gjort att hon börjat sova bättre. Nu är det mer så att vi faktiskt går och lägger oss på kvällarna och inte somnar av utmattning. Jag somnar (slocknar) int längre fullt påklädd utan kan i lugn och lägg på mig pyjamas när vi ska i säng.
Däremot är hon väldigt mammig, men det får man väl va när man är fyra månader ung. I fredags var jag borta från henne för första gången några timmar på en kväll. Hon hade sovit i tio minuter och sen skrikigt och gråtit resten av tiden. Så fort jag kom hem blev det bra. Vet inte vem som var gladare Sally eller Simon?
På dagen sover hon helst fortfarande i vagnen det har hon gjort sen hon var riktigt liten. Inomhus kan gå bra så länge mamma är nära. Det har hänt att när jag "nattat" henne på dan själv slocknat och sovit bort ett par timmar oooups.
Helammas men vi har tänkt börja ge lite smakprover nu mellan fyra och fem månader. Mest för att man är så nyfiken på att se hur hon reagerar. Hon skulle bra klara sig på endast bröstmjölk ett tag till men så här är det väl med första man vill att dom ska göra allt nununu! Men det är inget vi behöver ha bråttom med som ni ser så har hon gillat det som erbjudits hittills.
Och mamma då? Hur går det för mig? Tackar som frågar. Kan säga att det var mycket behövligt att komma ut ur huset några timmar i fredags och klä sig i annat än t-shirt dränkt i bröstmöjlk. Dom timmarna lever jag länge på. Men nu ska här bakas pizza, adios!
Kulturabstinens!
Med en snart fyramåning i huset som helammas och som helst vill vara med mamma blir det inte mycket spring på lokala evenemang just nu. Det har lett till att jag lider av akut kulturabstinens. På Facebook ser jag evenemang på evenemang gå förbi. Klickar på intresserad men vet att det inte kommer att bli av.
En tanke som uppstod i samband med min kulturabstinenshet (ord?) är när jag och Simon borde göra något bara vi två? Alltså lämna Sally med barnvakt (iiik!) och göra nåt bara vi. Det har vi alltså ännu inte gjort. Det känns lite skamset att vi ännu inte haft den där omtalade dejtnight som nyblivna föräldrar ska ha i något skede efter att ungen kommit ut. När man instagrammar bilder på sin partner och hashtaggar egentid,datenight,barnvakt osv. Eller ska och ska, men det känns som att det är det man borde.
Varför är det pinsamt att erkänna att vi int gjort något bara vi två? Restaurangbesök, teater eller något annat. För här sitter vi hemma på kvällarna för det mesta. Visst vi hinner, men det är så lätt att jämföra sig med andra och tänka att så borde vi också göra. Typsikt att man faller för pressen att känna så fast man vet att man int borde.
Saker jag önskat jag visste innan jag började amma
Snart blir Sally fyra månader vilket betyder att jag ammat i fyra månader. Den som läst tidigare vet att amningsstarten inte var någon dans på rosor. Mjölstockning och bröstinfektion gjorde att det int alls var lätt. Var nära att ge upp flera gånger men valde att kämpa vidare. Det vände ungefär när hon var lite över 2,5 månader. Och nu när det funkar bra börjar jag istället fundera på hur man ska sluta, när man ska sluta.
Men riktigt där är jag inte än. Tänkte lista sådant jag önskat jag vetat innan jag började amma.
1. Att det faktist kan ta flera månader att få till en etablerad amning. Att det är helt normalt.
2. Den första tiden tar det ont när man ammar.
3. Första tiden vill bebisen äta typ hela tiden.
4. Både mamman och bebisen måste öva på att amma.
5. Det är int lätt att amma.
6. Man känner sig oftast ofräsch med läckande bröst och man är svettigt mest hela tiden.
7. Man blir otroligt törstig, hungrig och sötsugen.
8. Den första tiden hade jag stegring varje natt.
9. Att ha för mycket mjölk kan också vara ett problem.
10. Alla behöver inte amma. Det finns ingen prestige i det, vill man int så slutar man.
Det som hjälpte mig att orka fortsätta förutom mycket stöd av min mamma, Simon och Simons mamma, var en bra amningskudde, mycket dricka, mat och lugn och ro. Efter en tid så blev det bra till slut.
Inte så tokigt
Våren står runt hörnet i alla fall här på Åland. Eller det hoppas jag, ingen takatalvi tack! Och tänk att om bara några månader ser det ut så här igen.
Den här tiden och framåt några månader är den bästa att bo här. Ljuset, havet, sommaren, solen, vinden och alltsomärsomrigt.
Ser fram emot att inte vara preggo den här sommaren. Uteservering och att kunna gå in till stan utan foglossning, ja tack!
Men först ska vi ta oss an våren som int heller brukar vara så tokig här på ön. Det känns som jag vaknat ur min vinterdvala och börjar sakta men säkert bli piggare. Fast jag int sovit en hel natt sedan början av december känner jag mig utvilad när jag vaknar.
Sallys magbesvär har börjat ge efter och hon har fått lättare att komma till ro när hon ska sova. Vi får väl tro att det börjar bli bättre.