Visa alla inlägg skrivna 2018
Lucka 9
Här är lucka nummer nio
Pa
Som betyder brukar
Ja pa - jag brukar
Tu pa - du brukar
Ha pa - han brukar
Ho pa - hon brukar
Vi pa - vi brukar
Ti pa - dom brukar
Brukar på dialekt heter kort och gott pa.
Det fanns en gång en revy i Tärjär som hette Vi pa no pa ni na? Direkt översatt: Vi brukar nog brukar ni?
Eller pa tu ta na kako känner väl många igen.
Hur ordet brukar blev pa har jag ingen aning om.
Lucka 8
Idag lucka nummer åtta
Nejgo
Som betyder nej
I lågstadiet förekom det en debatt bland oss elever om nejgo var ett svärord eller inte. De fanns de som påstod att det kom från "nej Gud" och så skulle man inte få säga.
När jag lärde känna Simon tyckte han nejgo var ett roligt ord. Han skrattar fortfarande varje gång han säger det. Medan jag är allvarlig varje gång jag säger nejgo för då menar jag det verkligen.
Varifrån ordet härstammar eller varför man säger så är fortfarande oklart för min del.
Lucka 7
Dags för lucka nummer sju
Tjutt tjutt
Som betyder nätt och jämt.
Ett åländskt uttryck som är ett dialektord från ryskan. Har lärt mig att det finns en del låneord från ryskan som man förr använde på Åland och en del lever kvar som det här.
Det uttalas schutt schutt men jag tror man skriver det med tj.
Typ när man packar bilen tetris style och det ryms just och just säger man att det rymdes tjutt tjutt.
Lucka 6
Dagens lucka är nummer sex
Dåuli
Som betyder duktig.
Det här ordet hade Simon svårt med när han lärde känna terjärvdialekten. Han tyckte det lät mer som dålig än duktig.
Osäker på stavningen här om det ska vara med åu eller med ou.
I lågstadiet hade vi en lärare som lärde oss uttala dialektord rätt. Jag har varit med i Terjärv revyn några gånger och där övade man också på att säga rätt.
En del av intresset med dialekt kommer just därifrån. Revyer är jätteviktiga när det handlar om att bevara dialekter. Terjärv Ungdomsförening har en lång historia när det kommer till att sätta upp revyer.
Förra vintern var den första på länge jag då jag inte såg årets upplaga. Det har blivit och är en tradition för många i Tärjär att se nyårsrevyn.
Trevlig självständighetsdag!
På bal i tidningsklänning
Sjätte december är lite av en helig dag för mig. Det ska vara god mat, gott att dricka och så kollar jag på balen och man får inte störa mig. Alltid med twitter framme på en skärm, det är den enda dagen på året jag använder twitter för att kunna följa med kommentarerna som handlar om om festen.
Självständighetsbalen är ju den kanske största festhändelsen i Finland. Varje år jag lika nyfiken på vem som är där och vad de har på sig. Speciellt om det är någon man känner som är bjuden. I år är det extra roligt för Nya Ålands chefredaktör, min förra chef, Anna Björkroos ska gå på balen. Hon tar årets tema som är klimattema på största allvar. Hon ska gå på bal iklädd en klänning gjord av tidningssidor ur Nya Åland!
Häftigt! När man känner Anna är man inte ett dugg förvånad. Det är så hon och så också Nya Åland! Eftersom jag har jobbat där vet jag hur modig den redaktionen är att testa nya saker och vågar sticka ut.
Det står om klänningen i dagens Nya Åland (5.12) den är designad av åländska Linda Karlsson som är känd för att återbruka material när hon syr upp kläder.
Skärmdump från dagens Nya Åland
Ska bli intressant att se om andra gäster också uppmärksammar klimattemat i någon form. Gissar på att många som är bjudna år efter år använder samma kläder som på fjolårets fest.
Det fanns en bild i tidningen när hon testade klänningen då den inte var färdig. Jag är jättenyfiken på att se hur den blev. I år blir det extra roligt att se balen, spännande!
Lucka 5
Dags för lucka nummer fem
Gårr bra
Som betyder mycket bra.
Säger man i Nedervetil och i trakterna kring Karleby. Använder själv gårr bra väldigt ofta.
Varför det just heter gårr har jag ingen aning om?
En slags tumregel för skillnaden mellan dialekterna i Terjärv och Nedervetil är att man i Terjärv använder mera ä-ljud medan Nedervetil uttalar med mera e-ljud. Nedervetilborna säger därför inte Tärjär utan Terjer.
Sen har vi ännu en tredje dialekt i kommunen krombidialekten som pratas i Kronoby. En kommun, tre kommundelar, tre dialekter. Dialekterna har en del samma ord men uttalen skiljer sig åt beroende på varifrån man kommer.
Att folk inte bor på samma ställe hela sitt liv som man gjorde förr i världen har väl gjort att dialekterna i dag blandas med andra dialekter och sätt att prata. Språket påverkades inte lika mycket då som nu.
Fast man kan än idag genom att höra personen prata lista ut vilken by eller kommun de kommer ifrån.
Lucka 4
Fjärde luckan idag då
Måra åpå
Som betyder att man håller på med något.
Det går ingen nöd när man mårar åpå. Eller så uthärdar man något när man mårar åpå. Kan det vara både positivt och negativt att måra åpå?
Hade svårt att komma på någon exakt översättning och ska det vara ett eller två å i slutet?
Vi mårar åpåå säger man från Närpes i syd till Karleby i norr. Tror jag i alla fall? Finns det någon österbottnisk dialekt där man inte säger så, i så fall träd fram!
Ordens betydelse och flygstrejk
Roligt att så många gillar idén med en dialektkalender. Har redan fått svar på något jag trodde jag visste men hade fel om. Gårdagens lucka om rätoviko man syftar inte alls att något är sönder i det här fallet utan räto är lika med trasa på dialekt och det användes förr som bindor. Logiskt!
Räto betyder alltså både trasa och att något gått sönder.
Det var min smarta kusin som upplyste mig, tack! Jag har levt i den tron att det betyder något annat. Men där ser man!
Tycker det är intressant när man vet mer om varför man säger som man gör på dialekt. Jag har inte tidigare reflekterat så mycket över ordens betydelse så jag hoppas det kan komma fram mer som jag inte vet.
För som jag skrev tidigare det är inte helt okomplicerat det här med dialekt varken med stavning, betydelse eller ursprung.
Tänkte göra en sammanfattning i slutet av månaden sen och se vad som kommit fram under kalenders gång.
Men nu till en annan grej som händer i december, Sallys födelsedag! På söndag fyller hon ett år. Minns den här tiden ifjol när man gick omkring och bara vänta. Det kunde hända närsomhelst eller om två veckor. Hon var beräknad den fjärde december och kom den nionde.
Hon är ingen bebis längre, hon ska stå,stå, stå överallt. Har fattat att musik och rörelse hör ihop, när hon hör en sång hon gillar börjar hon dansa. Älskar att borsta håret och tänderna. Säger mammmammam, bappa och tatt tatt.
Vi ska såklart ha kalas i helgen och hoppas att det inte blir flygstrejk för då får vi inte hit mommo,moffa, moster och Stefanie. Hoppas,hoppas det inte blir av! Vi vill att dom kommer till Åland.
Så såg det ut när jag och Sally var ute och flög. Att resa själv med en tiomånaders var ju sisådär. Men det gick BRA och vi kom fram.
Lucka 3
Tredje luckan kommer här varsågod
Tryna
Som betyder snoka.
Ett åländskt uttryck och ett jag faktiskt säger ibland. Man trynar när man är nyfiken på något.
Valde att ta med några åländska ord också det är inte bara Österbotten som har skojiga dialektord.
Tycker tryna är ett roligt ord. Man ursäktar sin nyfikenhet när man säger att man trynar.
När Sally var liten var det många som kom fram och ville tryna lite på bebisen
Lucka 2
Andra december. Här är lucka nummer två
Rätoviko
Som betyder mens.
Det sa man som tonåring och jag gillar inte alls ordet längre.
Rätoviko är inte ett vackert uttryck direkt eftersom räto betyder att något är trasigt. Direkt översatt blir det då alltså "trasiga veckan".
Att ha mens är ju redan jobbigt och att då prata om det som att något vore trasigt gör inte saken bättre tycker jag. Förr använde jag det nog men nu talar jag hellre om mens.
Men i Tärjär pratade vi om rätoviko när jag var tonåring. Vet inte alls om det är vanligt att man säger så längre.
*Uppdatering* Min smarta kusin berättade att räto inte alls syftar på sönder utan trasa! Förr använde man trasor till bindor vilket gjorde att man pratade om rätoviko. Logiskt! Tack Sarah för upplysningen.