Visa alla inlägg skrivna april 2020
3 rum och kök, hur länge till?
Vi bor i en trea i Mariehamn på nätt och jämnt 70 kvadratmeter. Vi är tre som trivs och ryms här bra.
Men varje gang vi är hos Simon syster som bor på landet, på en bondgård dessutom, blir jag sugen på att:
1. Flytta till egnahemshus 2. Bo på landet.
Jag är själv uppvuxen på landet men senaste tio åren har jag bott i en stad. När suget att flytta kommer brukar jag tänka på för- och nackdelar med stan/landet.
Vi har det bra för att:
1 Har under tio minuter gångväg till jobb och dagis.
2 Man kan gå och cykla till centrum, nära till restauranger, barer, caféer.
3 Många vi känner bor här i närheten.
4 Gillar småstadskänslan.
På minussidan:
1 Vi har ingen gård
2 Vi har inget gästrum längre.
3 Det är hett i lägenheten från april till september.
4 Saknar större ytor.
Jag intalar mig att jag är en lägenhetsmänniska och trivs med det. Så här ser det ut hemma hos oss:
Vet att vi nog förr eller senare kommer att måsta flytta.
Eller måste man? Finns det andra familjer som bor på 70 kvadrat eller liknande? Hur gör ni med förvaring, gästrumm och liknande?
Vi har senaste veckorna städat och röjt massor. Nu börjar vi har fint här vilket är skönt eftersom man ju är hemma nästan hela tiden. Vi bytte tillbaka till "vårt" runda bord igen (det är egentligen från Sallys fammos "heimgåål"). Jag älskar runda bord.
En annan sak som syns på bilden som jag också gillar väldigt mycket är den där stora svarta grejen under micron. Det är vår kaffemaskin en Jura. Den lagar mitt espresso varje dag, man kan också göra cappuccino men jag är ingen mjölk-i-kaffe-människa så det blir sällan sånt.
En annan sak som är ett stort minus för att köpa större är prislappen.
Strandtomt vore ju drömmen men då behöver jag sisådär en halv miljon euro och hembygdsrätt. Har varkendera.
Till sist. Våren har kommit till Åland. Den här bilden är från bakgården där Simons syster bor. Är detta Ålands vackraste gräsmatta? ❤️
Nu förstår ni varför jag vill flytta till landet.
Åländska snackisar #2
Min google analytics säger att de flesta som läser den här bloggen bor utanför Åland.
I södra Finland och Österbotten för att vara exakt. Därifrån får jag flest klick.
Inte så konstigt kanske med tanke på att:
1. Sevendays är en finlandssvensk bloggportal med bas i Vasa.
2. Jag kommer från Österbotten.
3. Jag skriver om hur det är att bo på Åland. Antagligen inte lika intressant att läsa för folk som redan bor här.
Och med det sagt här är åländska snackisar #2. Här har jag skrivit om tidigare snackisar i år.
Vad händer på Åland?
Vad gör ni där riktigt frågar alla när man facetimear och ringer nuförtiden. Åt dom berättar jag att vi flyttat på en skänk, sålt ett matbord, sorterat i klädskåp och att vi jobbar på och Sally är på dagis som vanligt.
Sånt händer hemma hos oss. Men på Åland pågår bland annat det här:
M/S Eckerö ställer in all trafik till den 15 juni. De har stått stilla sedan mitten av mars och nu förlänger man alltså till mitten av juni.
Det är tråkigt för den åländska turistsommaren. Det pratas mycket om huruvida det blir någon säsong här i sommar alls. Tråkiga nyheter.
Går inte färjorna som normalt kommer inga turister heller.
Det går att resa hit från och till Finland med färja nog men ingen åker ju riktigt just nu annat än nödvändigt. Vi är inte avstängda på så vis men ganska isolerade nog. Det är inte som det brukar vara.
Och på tal om turismen så har Visit Åland skapat en hemesterkampanj. De listar erbjudanden om sånt man kan göra här just nu. Hyra stuga, fiskeguidning, bo i klipphus på Havsvidden och så vidare. De har också skapat en hashtag för det som heter #tillsammansförÅland.
Här finns ett inlägg jag skrev när vi hemestrade på Havsvidden i december.
Och kommer man inte till Åland men vill ha något åländskt kan jag berätta att man snart hittar mycket av en mycket åländsk produkt på butikshyllorna i Finland. Nämligen öl från Stallhagen.
Bryggeriet har gett kesko, alltså k-affärerna, ensamrätt att sälja deras öl i Finland. Så grattis alla ölälskare. Nu får ni dricka finöl som jag kallar det.
Jag har aldrig varit någon öldrickare, är fortfarande inte, men stallhagens öl går hem hos mig. Deras honungsöl, ai että den är god.
Gillar också Stallhagen för deras slogan; drick mindre, drick bättre.
Så heja Stallhagen, heja Åland, heja sommaren. Slut på snackisar.
Påsken med Killer Queen, chipsfabriken och ägg.
Det var vårfuktigt i luften doftade regn och asfalt när jag inledde mitt påsklov på torsdag kväll. Jag och en kompis for ut på promenad. Vi såg M/S Cinderella i hamnen gick sjöpromenaden runt tills det kändes i benen lagom tills vi var hemma igen.
Vi sa hejdå i esplanaden och jag gick hem och korkade en vinflaska med Simon och klockan var nästan 22. Såg på The Office till läggdags.
På långfredagen for jag och en annan kompis till Salt lake city, hehe, nej Saltvik heter det. Där finns chipsfabriken och där har dom en factory shop som var öppen på långfredagen. Saltvik är perfekt namn på en kommun som har en chipsfabrik, eller hur? 3 påsar chips och lite godis kom jag hem med.
Jag gillar att fota butiksgångar. Det är nåt med prydligt radade varor.
På eftermiddan hade jag Simon, Sally och Sallys fammo och faffa picknick på lilla holmen. Sally matade kaninerna och ritade blommor i sanden med fammo.
På lördag lagade vi god mat. Laxcheesecake, sparris, risotto, kyckling och spenat- och grönkålssallad med fetaost. På kvällen såg vi helgens bästa film, Bohemian Rhapsody.
Radio Ga Ga, Under Pressure, Killer Queen, Bohemian Rhapsody, Hammer to fall, Sombody to love och så vidare och så vidare har lyssnat på repeat varje dag nu. Min favorit är Killer Queen.
Söndag blev städdag. Gick igenom kläder Sally växt ur och sålde på köp- och sälj. Vi sparar pengar till en cykelvagn och alla pengar från mina köp- och säljaffärer går rakt till cykelvagnskontot.
På kvällen var det fint väder och jag och Sally for ut och lekte i en park. Hon är rolig vår tvååring. Högljudd och vrålhungrig största delen av tiden.
Hon är tacksam på det viset att hon äter det mesta man lagar. Gillar hon något säger hon direkt att det är hennes favoriträtt. ”Supergott, det här är min favoriträtt.”
Varje dag har vi vilat. Söndag sov vi över två timmar allihopa. Snark.
Måndag, idag, blev det inte så mycket gjort. Lite videosamtal till Österbotten och till Stockholm. Lite dåligt väder så jag stannade inne hela dagen. Lite småplock och städa undan i köket resten av kvällen. Sen skrev jag det här. Tog också den här bilden:
Hejdå påsken. Städar undan dig vi ses nästa år.
Det som skulle ha varit årets helg
Den här helgen skulle jag och min syster varit på yasuragi. Ett japanskt inspirerat spa i Stockholm.
Shoppat i city och fotat oss bland körsbärsträden i Kungsträdgården. Ätit på restaurang som lillasyster bokat där influencers brukar äta sa hon. Ytligheten skulle inte ha haft någon gräns denna helg. Shoppa smink på båten, kläder i Stockholm och instagramvänlig brunch, lunch och middag.
Årets helg skulle det ha varit. Men blev ju som det blev. Mest är jag ledsen över att jag inte fick vara med lillasyster.
Vad gjorde jag istället då? Städat för att beskriva helgen med ett ord.
Lite längre version här:
Började med att försova mig bussigt fredag morgon. Till lunch köpte jag förutom lunch också Språktidningen, helgläsning. Vegeburgare till middag när jag kom hem. På kvällen skrev jag ett blogginlägg om hur det gick till när jag blev journalist. Här kan du läsa det.
På lördag var det vår i luften. För er som har snö kan jag berätta att jag tog fram vårjackan i lördags så varmt hade vi. Vi fick nog också snö i fredags men det smälta bort.
Åt pestopasta toppat med pinjenötter och flingsalt till lunch på lördag.
Dammsög under matbordet och flyttade tillfälligt alla bord och stolar och tog bilder på mig själv med kamerans självutlösare. Efter ettusensjuhundra bilder typ fortsatte jag städa.
Till middag svamprisotto med kyckling. Supergott sa Sally. På kvällen var det tjockjacka på igen när vi var ute och övade balanscykel med Sally i esplanaden.
På söndag köpte jag två stora plastlådor från Clas Ohlson. Vi rensade bokhyllan och la undan sånt som inte måst vara framme. Vi har en gammal och sliten bokhylla från loppis. Vi ska ha en stor stringhylla istället nån dag nån gång när jag sparat pengar till en sån.
Tacos till middag sen promenad med en kompis. Städade på kvällen. Skrev fortsättning på blogginlägget om hur jag blev journalist. Här finns det att läsa. Sen skrev jag det här inlägget för publicering till måndag.
Tv:n visade Wallander när jag var klar. Ett avsnitt med skådespelaren Shanti Roney som fick mig att tänka på Tove Jansson eftersom han spelar Atos Wirtanen i Tove Jansson-filmen som kommer ut i höst.
Visste ni att Atos Wirtanen som Tove var tillsammans med var hemma från Saltvik på Åland?
Och det fick mig att gå och lägga mig och lyssna på en podcast om Tove Jansson jag börjat på i veckan. Pennan, penseln och hjärtat heter den och är mycket bra.
Det var den helgen.
Så gick det till när jag blev journalist (del två)
Det här är fortsättningen på hur det gick till när jag blev journalist och storyn om vad jag vill jobba med när jag blir stor. Första delen hittar du här.
Trots att jag var intresserad av samhällsvetenskapliga ämnen och journalistik sökte jag istället till företagsekonomi i Vasa. Jag gick på yrkeshögskolan ett år det var ett lärorikt år. Lärde känna många bra typer som är mina vänner ännu idag.
Och så var det en viss ålänning som gick på samma klass. Det var där jag och Simon träffades.
Men för att inte dra ut på den här historien, jag sökte sen till Åbo Akademis statskunskap med masskommunikation och kom in.
Jag vet inte hur det fungerar nu men då gjorde man också ett lämplighetstest efter att man kommit in till själva ÅA. Klarade man det fick man gå långa biämnet i masskommunikation som var journaliststudierna eller medialinjen som vi kallade det.
Efter kandin började medialinjen. Det var annorlunda än “vanliga” universitetsstudier. Ett maffigt studieprogram på ett år.
Det var skriven journalistik, radio, tv, praktik och vi gjorde både en dokumentär- och en stumfilm. På ett läsår.
Tio klasskompisar. Ett roligt men intensivt år.
Så där såg jag ut när jag gick medialinjen 2014-2015.
Var helt slut när allt var klart och inte ens säker på om jag ville jobba med det i framtiden.
Sa åt en kompis att “om jag skulle jobba på en tidning så jag vilja skriva kultursidorna”. Minns inte riktigt varför jag tyckte så men att det skulle passa mig bäst typ.
Har du hört det där om att om man vill ha något så ska man säga det högt så att universum hör dig?
Sant eller inte, några veckor senare fick jag ett mejl av Karin Erlandsson, kulturredaktör på Nya Åland. Hon fråga om jag var intresserad av att vikariera henne ett år? Jag hade slängt iväg ett mejl till Nya Åland och frågat om jobbmöjligheter där när vi hade bestämt oss för att flytta till Åland.
Jag hade gjort praktik på Nya Åland och nu blev jag erbjuden jobb där.
Kunde skriva mycket om mitt år som vikarierande kulturredaktör. Allt jag lärt mig om journalistik har jag lärt mig på Nya Åland. Jag har gjort annat där också än skrivit kultur, vanlig nyhetsreporter, sport, familjesidorna, krönikor och några ledare har det blivit.
Min magisterexamen och gradu gjorde jag sen på distans från Åland.
Jag brinner för journalistiken i sig och det är ett otroligt viktigt jobb och område. Men under min mammaledighet insåg jag att vill skriva andra typer av texter än nyhetstexter.
Idag skriver och planerar jag innehåll till tematidningar och så säljer jag annonsplatser. Komiskt att jag som hoppade av företagsekonomin nu ägnar dagarna åt försäljning och marknadsföring.
Men det är också viktigt. Utan annonsintäkter finns det ingen tidning. Ingen tidning ingen journalistik. Det är därför jag gör det, och så gillar jag att sälja.
Jag trivs med att jobba på en tidning men vad jag gör i framtiden får man se.
När jag blir stor vill jobba med att skriva säljande texter, copywriting, eller skriva för hemsidor och appar, UX-writing. Eller både och.
Nu när jag till och med skrivit ut vad det är jag vill jobba i framtiden hoppas jag det går lika bra som med “ jag vill jobba med att skriva på kultursidorna”.
Om det funkar? Får se.
Så gick det till när jag blev journalist
Våren är ansökningstider till högskolor och universitet. Det marknadsförs utbildningar och abiturienter söker info och funderar. Vad ska jag bli när jag blir stor?
Nu i april har väl ansökningstiden gått ut? (i Finland i alla fall ?) Välkommen då den eviga väntan. Kommer jag in? Valde jag rätt? Först i sommar kommer svaret på första frågan. Fråga två, om man valde rätt, får man veta först senare.
Vissa har det här med skolor och studier genast på klart. Andra inte, det är okej.
Jag är 28 år har en magisterexamen i statsvetenskap och har jobbat i några år bland annat som journalist. Nu tror jag att jag kanske snart vet vad jag vill bli när jag blir stor.
Så här var det.
Jag ville bli journalist för att jag ville berätta andra människor historier.
Jag ville bli journalist för att jag ville lära mig skriva.
Modda, geografi och samhällslära var favoritämnen i skolan.
Jag ville bli journalist för att det var det enda yrke förutom författare jag visste om där man använder ord, penna och berättelser som redskap.
Jag kunde inte tänka mig att något skulle få ta tid som att skriva en bok eller liknande. Sugen på livet och inte att ruttna bort med en text som skulle ta evighet att få fram. Ska ha snabba resultat och då var journalist det bästa alternativet tänkte jag.
Hade jag som 18-åring kunnat google bättre göra research och ens lite mer fundera och tänka på vad jag faktiskt var intresserad av, hade jag kanske hittat något annat skrivande yrke än journalist.
Men jag var ganska lat och bekväm av mig i den åldern, tänkte mest på pojkvänner, fester, kläder och smink.
Egentligen ville jag också söka till estenomlinjen men dom tog inte in ansökningar mitt abi-år. Så dit for det.
Jag kunde också tänka mig hanken men var för rädd att misslyckas med mattedelen på inträdesprovet så jag struntade i det. För lat för att ens prova.
Journalistiken lockade men jag ville inte till Soc&kom, jag var inte redo att flytta så långt bort från Österbotten. Skickade ingen ansökan till Helsingfors därför.
Deadline närmade sig, jag ville ha en studieplats till hösten men var?
Så jag sökte till en skola och kom in och det blev motsatsen till journalistik. Jag kom in på företagsekonomi i Vasa.
Fortsättning följer.