Alexandra alanning

Underskatta aldrig en god natts sömn

Skrivet av Alexandra Grahn 24.10.2020

Pratade med en bekant för en tid sen som hade sömnproblem hen var vaken på nätterna på grund av stress. Lyssnade på ljudböcker i hopp om att slappna av för det gick inte att sova.

Upplevde själv nyligen stressrelaterade sömnproblem när jag skulle gå över till mitt nya jobb. Jag var nervös, både på ett positivt och negativt sätt, ivrig att få starta något nytt samtidigt som jag tvivlade på mig själv, hur ska jag klara av detta? Tankarna gick fram och tillbaka.

Det resulterade i att jag låg vaken på nätterna med ett tryck i bröstet som inte ville ge med sig. Ångest, japp, hej på dig.

När jag låg där och inte kunde slappna av tänkte jag på hur bra det är att det nuförtiden talas mer öppet om psykisk ohälsa på olika sätt. Det är ett problem men det är inte onormalt att må dåligt. Alla upplever det olika och jag vet att jag får ångest i såna här situationer, men det går över. 

Efter några dagar när jag hade landat lite på min nya roliga, spännande arbetsplats slappnade jag av. Det här kan jag, det här ska gå bra. Kroppen hittade viloläget och sömnen kom tillbaka.

En social media expert jag följer på Instagram, Josefin Milani, berättade i en story här om dagen att trots hon jobbar hårt och långa dagar är sömnen något hon aldrig ruckar på. Hon behöver sina 7 timmar för att orka följande dag. Välj hellre sömnen framom serietittande på kvällen sa hon. 

Att sova ordentligt är otroligt viktigt för att må bra, därför ska man aldrig underskatta en god natts sömn.

IMG 4619Sova bra, läsa mycket och var snäll mot mig själv. Det är mina mål i höst.

Ha det bra!  


Så gick det till när jag blev journalist (del två)

Skrivet av Alexandra Grahn 05.04.2020

Det här är fortsättningen på hur det gick till när jag blev journalist och storyn om vad jag vill jobba med när jag blir stor. Första delen hittar du här.
 
Trots att jag var intresserad av samhällsvetenskapliga ämnen och journalistik sökte jag istället till företagsekonomi i Vasa. Jag gick på yrkeshögskolan ett år det var ett lärorikt år. Lärde känna många bra typer som är mina vänner ännu idag.

Och så var det en viss ålänning som gick på samma klass. Det var där jag och Simon träffades.

Men för att inte dra ut på den här historien, jag sökte sen till Åbo Akademis statskunskap med masskommunikation och kom in. 

Jag vet inte hur det fungerar nu men då gjorde man också ett lämplighetstest efter att man kommit in till själva ÅA. Klarade man det fick man gå långa biämnet i masskommunikation som var journaliststudierna eller medialinjen som vi kallade det. 

Efter kandin började medialinjen. Det var annorlunda än “vanliga” universitetsstudier. Ett maffigt studieprogram på ett år.

Det var skriven journalistik, radio, tv, praktik och vi gjorde både en dokumentär- och en stumfilm. På ett läsår. 
Tio klasskompisar. Ett roligt men intensivt år.

1556217 10202387926052108 3747918227489461987 o

Så där såg jag ut när jag gick medialinjen 2014-2015. 

Var helt slut när allt var klart och inte ens säker på om jag ville jobba med det i framtiden.

Sa åt en kompis att “om jag skulle jobba på en tidning så jag vilja skriva kultursidorna”. Minns inte riktigt varför jag tyckte så men att det skulle passa mig bäst typ. 

Har du hört det där om att om man vill ha något så ska man säga det högt så att universum hör dig?

Sant eller inte, några veckor senare fick jag ett mejl av Karin Erlandsson, kulturredaktör på Nya Åland. Hon fråga om jag var intresserad av att vikariera henne ett år? Jag hade slängt iväg ett mejl till Nya Åland och frågat om jobbmöjligheter där när vi hade bestämt oss för att flytta till Åland. 

Jag hade gjort praktik på Nya Åland och nu blev jag erbjuden jobb där. 

Kunde skriva mycket om mitt år som vikarierande kulturredaktör. Allt jag lärt mig om journalistik har jag lärt mig på Nya Åland. Jag har gjort annat där också än skrivit kultur, vanlig nyhetsreporter, sport, familjesidorna, krönikor och några ledare har det blivit. 

Min magisterexamen och gradu gjorde jag sen på distans från Åland.

Jag brinner för journalistiken i sig och det är ett otroligt viktigt jobb och område. Men under min mammaledighet insåg jag att vill skriva andra typer av texter än nyhetstexter.

Idag skriver och planerar jag innehåll till tematidningar och så säljer jag annonsplatser. Komiskt att jag som hoppade av företagsekonomin nu ägnar dagarna åt försäljning och marknadsföring.

Men det är också viktigt. Utan annonsintäkter finns det ingen tidning. Ingen tidning ingen journalistik. Det är därför jag gör det, och så gillar jag att sälja. 

Jag trivs med att jobba på en tidning men vad jag gör i framtiden får man se. 

När jag blir stor vill jobba med att skriva säljande texter, copywriting, eller skriva för hemsidor och appar, UX-writing. Eller både och.
 
Nu när jag till och med skrivit ut vad det är jag vill jobba i framtiden hoppas jag det går lika bra som med “ jag vill jobba med att skriva på kultursidorna”.
 
Om det funkar? Får se. 


Så gick det till när jag blev journalist

Skrivet av Alexandra Grahn 03.04.2020

Våren är ansökningstider till högskolor och universitet. Det marknadsförs utbildningar och abiturienter söker info och funderar. Vad ska jag bli när jag blir stor?
 
Nu i april har väl ansökningstiden gått ut? (i Finland i alla fall ?) Välkommen då den eviga väntan. Kommer jag in? Valde jag rätt? Först i sommar kommer svaret på första frågan. Fråga två, om man valde rätt, får man veta först senare. 
 
Vissa har det här med skolor och studier genast på klart. Andra inte, det är okej.

Jag är 28 år har en magisterexamen i statsvetenskap och har jobbat i några år bland annat som journalist. Nu tror jag att jag kanske snart vet vad jag vill bli när jag blir stor.

Så här var det.

Jag ville bli journalist för att jag ville berätta andra människor historier. 
 
Jag ville bli journalist för att jag ville lära mig skriva.

Modda, geografi och samhällslära var favoritämnen i skolan.
 
Jag ville bli journalist för att det var det enda yrke förutom författare jag visste om där man använder ord, penna och berättelser som redskap.

Jag kunde inte tänka mig att något skulle få ta tid som att skriva en bok eller liknande. Sugen på livet och inte att ruttna bort med en text som skulle ta evighet att få fram. Ska ha snabba resultat och då var journalist det bästa alternativet tänkte jag. 

Hade jag som 18-åring kunnat google bättre göra research och ens lite mer fundera och tänka på vad jag faktiskt var intresserad av, hade jag kanske hittat något annat skrivande yrke än journalist. 

Men jag var ganska lat och bekväm av mig i den åldern, tänkte mest på pojkvänner, fester, kläder och smink. 

Egentligen ville jag också söka till estenomlinjen men dom tog inte in ansökningar mitt abi-år. Så dit for det. 

Jag kunde också tänka mig hanken men var för rädd att misslyckas med mattedelen på inträdesprovet så jag struntade i det. För lat för att ens prova.

Journalistiken lockade men jag ville inte till Soc&kom, jag var inte redo att flytta så långt bort från Österbotten. Skickade ingen ansökan till Helsingfors därför. 

Deadline närmade sig, jag ville ha en studieplats till hösten men var? 

Så jag sökte till en skola och kom in och det blev motsatsen till journalistik. Jag kom in på företagsekonomi i Vasa.

IMG 4619Fortsättning följer.
 


Därför heter hon Sally

Skrivet av Alexandra Grahn 27.02.2020 | 2 kommentar(er)

Kategorier:
Okej, här kommer historien om varför Sally heter Sally. 

Kanske mina kompisar nån gång tänkt men aldrig vågat säga det högt, att de nog trott att jag döpt Sally efter Blondinbellas dotter som heter Sally. Haha, men nej det har jag inte. Jag visste ju att hon har en Sally men det hade inget att göra med hur min Sally blev Sally.

Jag ska berätta hur det var.

Jag vägrade ta reda på kön genom ultran och Simon, som ville veta, fick bara gå med på det som den gravida sambon hade som krav: ungens kön ska bannemig vara en överraskning in i det sista.

Jag hade läst på Elaine Eksvärds blogg att hon inte tagit reda på om det var en kille eller tjej av den anledningen att ”man pushar lite extra vid förlossningen för man vill ju veta vad det blir”.  Nå, den tanken sporrade mig inte alls utan mer tankar som "snälla få bort smärtan". Nå det blev ju en överraskning in i det sista och ja, jag blev överraskad. 

För vi visste ju inte men vi trodde att vi skulle få en pojke och han skulle heta Björn.

Därför trodde vi pojke:

Beibins hjärtljud var typiska ”pojkhjärtljud”, det sa till och med barnmorskan under hela graviditeten.
 
Min kompis Fredrika som påstod att hon alltid har rätt sa att vi definitivt får en kille.
 
Nån kinesisk kalender som våra kompisar sa att ”absolut stämmer” för det gjorde det för dom visade att vi får en pojke.
 
Vi hade mycket debatt om pojknamnet men landade till sist, som jag skrev, på att han skulle heta Björn.

Arbetsnamnet var dock Olle och senare Olsson. Det kom av att min kompis Lena svängde om bokstäverna när jag hade skrivit HELLO på en såndär lampa med lysande bokstäver som jag lagt i gästrummet när hon var här. Vi började då kalla beibin för Olle för han skulle ju bo i det rummet sen.

Björn, Olle, Olsson men vi visste ju inte till hundra om det faktiskt var en kille så vi behövde ju ett flicknamn också.

Mitt favvonamn Emma hade jag i tankarna länge men det kändes inte helt rätt. Jag ville att namnet skulle ha en bakgrund och inspiration av något slag och Emma sade mig absolut ingenting även om det är ett fint namn.

Jag ville ha en kvinnlig förebild, gärna åländsk anknytning.

Kom att tänka på Stormskärs-Maja men någon Maja kändes det inte som. 

Sen slog det mig det fanns en åländsk författare som hette Sally Salminen och Sally är ett fint namn. 

Sally Salminen levde i början och mitten av 1900-talet hon var född på Vårdö men flyttade till New York där hon skrev sin succéroman Katrina som hon blev känd för.

Jag tyckte Sally lät åländskt och så var det med inspiration av en författare och Simon gillade också Sally. 

Så namnet är inspirerad av Sally Salminen. 

Får jag en dotter till någon gång ska jag fortsätta på författarlinjen gällande namn tror jag. För det kan väl inte vara en slump att Sally älskar böcker och sagor med tanke på hur hon fått sitt namn? 

Hahah, nej nå knappast är det så men roligt att hon gillar böcker. "Mamma läsa" är det varje dag och man får helst inte sluta. Sen "läser" hon för sig själv, eller fasters taxar, och berättar vad bilderna föreställer. Gulligt. 

C7ED9BED C9C6 492D B13A A35FAEA4E76E 1 201 a

Simon säger att hon fått det här av mig, jag är sån som helst ska äta och läsa samtidigt.

96DBB007 6090 4AB5 8F10 7B351CB87BB5 1 201 a

Hon heter Anni i andra namn för att hon är född på Anna-dagen och Anni har också namnsdag då och det hette Simons mormor. Och det tredje namnet Johanna är helt och hållet på grund av Simons farfar som ville att vi skulle ha med det eftersom det är ett släktnamn från deras sida. Okej sa vi, Sally Anni Johanna låter bra.

Så det är historien om hur Sally Anni Johanna fick sitt namn.


Ps. det finns två andra Sally födda på samma år på Åland som vår Sally. Populärt namn det året tydligen. 


Skickar cyberkärlek och tar en selfie vändagen till ära

Skrivet av Alexandra Grahn 13.02.2020 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

En av svåraste grejerna med att flytta till Åland var att jag inte kände någon här.
 
Den enda jag visste var Simons syster som är jämngammal med mig och vi har alltid varit kompisar och så men jag är en social typ som vill ha många bra människor runt mig.
 
Nu fanns alla mina bästa typer kvar i Österbotten eller nån annanstans i världen och jag kände mig ensam.
 
Det är tungt att börja från noll med att lära känna nya människor.
 
Men det löser sig som med det mesta.
 
I dag är det vändagen❤️ och jag tänker på alla bra typer jag lärt känna här på Åland. Ni är bäst.

(eller det är typ en halvtimme kvar till 14.2  jag är ute lite för tidigt men whatever)
 
Det går inte en dag utan att jag saknar vännerna i Österbotten men jag känner mig åtminstone aldrig ensam här längre.
 
Jag har dåligt samvete över att jag bor långt ifrån Österbotten och träffar alla där så sällan nuförtiden.
 
Tack och lov finns det FaceTime och Whatsapp men det är ändå inte samma sak som att kunna ta en kvällspromenad, en AW eller loppisrunda tillsammans, det saknar jag.
 
I dag på vändagen tänker jag på alla bra typer i mitt liv både de som finns här på Åland, Österbotten eller nån annanstans i världen. Klisché men vad skulle livet vara utan vänner?
 
Jag är en sån som har barndomskompisar som är mina bästa vänner, dom har jag känt hela livet det är en speciell relation man har med varann.

0E59C4A2 245C 4B57 BC73 9FE6B5FB1F46
När jag flyttade till Vasa och studera hette min räddning i livet Mia. Jag var 18 år från landet och visste ingenting om studieliv eller stadsliv, som tur visste Mia allt.
 
När flyttlasset for till Åland var det ett tomt hål att inte ha Mia eller barndomsvännerna i närheten längre.
 
Men det gick bra jag fick kompisar på Åland via jobbet och jag har fått kompisar genom mammagrupper och öppna förskolan där jag gick med Sally.
 
En jag hittade här var en annan Österbottning, Tamara, hon är kanske den snällaste människa jag träffat.
 
En annan är Tina hon är från Sverige. Tina skrev i en Facebookgrupp att hon var nyinflyttad, mammaledig och sökte nån att hänga med på dagarna. Jag var också mammaledig just då och skrev på messenger åt henne om hon ville träffas.
 
Tog mod till mig jag var nervös över om hon ens skulle svara och om vi skulle gilla varandra. Velade en stund men skrev sen med darriga fingra och hon svarade!
 
Vi bestämde en träff och jag minns det så bra, precis innan vi hälsade fick jag en känsla av att det här är en typ jag kommer gilla. Hade rätt, fullpott Tina är fantastisk och vi blev kompisar.

När jag planerade skriva den här texten kom jag på att jag inte har en bild på mig och Tina.
 
Skrev till henne på och ba ” hej är du på jobbet? jag behöver en bild på oss till bloggen”  hon ba ” jaaja kom hit då”
 
Vi jobbar några hundra meter från varandra och jag sprang dit på kafferasten och tog en bild med henne.
 
Resultatet:

9F78AB47 0BB7 495B 9574 74605CAF8D91
Hade gärna tagit en selfie med alla mina vänner idag det får bli en tankeselfie istället och jag skickar en massa cyberkärlek med det här inlägget. ❤️ Kompisar ni är bäst, tänker på er idag ❤️

PS. Bytte dator i somras och har jag dåligt med kompisbilder på nya därför få bilder på er kära vänner. PPS. Ja, jag var för lat för att flytta över bilderna. 

 


Några timmar i Sverige en helg

Skrivet av Alexandra Grahn 19.01.2020

Kategorier:

Hela fredag skrev jag på jobbet men hur jag än tryckte ut nya ord blev jag inte klar.

Åt vegegryta till middag och på kvällen for jag till Vinhörnet med några kollegor drack prosecco och pratade. Gick hem i tid för jag skulle till Sverige nästa dag.

Lördag och väckarklockan ringde redan vid 6. Lämnade ett sovande hus lite innan sju och gick in till stan, hoppade på bussen som tog mig till hamnen i Eckerö.
 
Slutdestinationen var Uppsala. På färjan träffade jag mitt sällskap för dagen, min svärmor och svägerska. Frukostbuffe, färjan gungar, in via taxfreen upp till caféet för en snabb espresso innan vi var i land. Sen körde vi från Grisslehamn till Uppsala, målet var att shoppa några timmar. 
Tvättmedel och diskmaskinstabletter från ÖoB, in via Dollarstor och sen till stora köpcentret. Hittade två tröjor och ett par byxor på rea. Drack en smootihe och åt sushi till lunch.

8ACE2263 EE55 44B2 86FF FAFE6082E7D2

Ingen lång shoppingdag denna gång vi tog tidiga färjan hem. Drack kaffe på båten, undvek svenska pensionärer med vinglas i korridorerna och suckade över killarna som försökte köpa för många limpor tobak och bråkade med taxfree-personalen om det. Köpte smink på båten, drack vatten och pratade strunt. 

Hemma på Åland till kvällen, nice att vara några timmar i Sverige en helg. Åt kvällsmat och tittade på Worlds Greatest Architechs. Sov redan kl. 22.

7446AF67 A55E 401C B304 A42DA6CE6EFE

På söndag var jag trött och eländig med smutsigt hår och sjuk hals. Byggde torn med Sally, tittade på Masterchef Australia, gjorde pasta till lunch. Tog filtar och kuddar och bäddade ner mig och Sally i soffan och läste en hög med böcker.

Sen byggde vi torn igen, hon gillar bäst när det RASAR! Simon bakade världens bästa pizzadeg och vi åt pizza med sånt vi hade i kylskåpet som fyllning.
En margaritha med mozzarella och körsbärstomater och en med medwurst, lök och tomater. Åt grönkål till pizzan toppad med flingsalt.

Till efterrätt tog jag en promenad runt Mariehamn. Lyssnade på musik, Real Estate och Donkeyboys och The war on drugs går på repeat just nu. Sally-Salson somnade tidigt för hon var trött pga inte sovit tupplur.

Jag lyssnade på podd, Mimmit Sijoittaa, och städade undan i köket när Simon nattade Sally. Sen skrev jag resten av kvällen, olika saker bland annat den här texten.

Lång helg, skön helg, gjort många saker denna helg. Bra helg.


Det här gör jag en helg

Skrivet av Alexandra Grahn 13.01.2020

Kategorier:

På fredag är det lugnt på kontoret, jag skriver offerter svarar på mejl och bokar in en intervju till nästa vecka i vår redaktionskalender. Jag ska skriva ett par texter till en kommande bilaga och jag researchar om elbilar och elhybrider.
 
På lunchen går jag till S-market och plockar ihop en sallad, tar ett kexpaket i förbifarten för nu är jag trött på praliner och konfekt till eftermiddagskaffet. Gillas av kollegorna och vi kasserar den stora asken med ananaslikörmandelmassakokosflarnmedjordgubbochlime-karamellerna. Hejdå julgodis.
 
Jag skriver caption till en instagrambild och publicerar. Blev nöjd med det jag skrev. Jag tidsinställer facebook-inlägg och kollar på kanalernas statistik utan att vara ute efter något speciellt. Jobbets alltså. 
 
På eftermiddagen hämtar jag Sally och hemma slänger vi oss på soffan. Orkar inte laga mat.
Istället orkar Simon och det blir falafel och pitabröd med het chilisås och vitlök.
 
Sally somnar när Simon nattar och jag städar undan i köket. Han går iväg och gymmar och jag läser en bok.
Lägger mig tidigt tar inte med telefonen i sovrummet. Somnar utan att ha stirrat på en skärm i tjugo minuter i mörkret. Goals för 2020.
 
På lördag vaknar jag sist av oss tre de andra har gått upp och låtit mig sova vidare. Halv 10 hasar jag mig ut ur sovrummet via espressomaskinen och sätter mig på soffan. Aaaa kaffe. Aaaa lördag.
 
Skönt med en ”riktigt” helg igen efter helgernas alla helger.
Jag slänger i mig också ett rostabröd och sen klär vi på oss kör till Maxinge. Vi har saker på en lista som ska inskaffas och vi kommer väl hem med hälften av det. Utbudet på Åland är ibland sådär.
 
Vi lunchar på Iwa i Maxinge och Sally gillar det här med att äta på restaurang.
Sen hem för Sally ska sova tupplur som slutar med att alla tre somnar och sover som stockar i över en timme.
 
När jag vaknar är det bara lördag eftermiddag och halva helgen är kvar. Vi tar itu med projekt flytta Sally till eget rum och bär in hennes säng i det som varit vårt gästrum/skräprum. Nu heter det Sallys rum och det hänger ett band med glittriga stjärnor på väggen och det finns en nattlampa som ska göra det mindre läskigt att vakna fast det är mörkt.
 
Vi lagar batasoppa till middag och Sally får också kokt knackkorv för det tycker hon om.
Hon somnar i sitt eget rum första gången och jag har svårt att gå och lägga mig och stannar uppe sent väntar på att hon ska vakna. Hon sover hela natten utan ett enda uppvak. Typiskt.
 
På söndag facetimar vi med mommo och peppi. Vi städar och lagar tacos till middag. Sallys faster kommer hit och fasters pojkvän och vi visar dem Sallys rum och leksaker. Sally gillar sin faster men hon gillar också fasters pojkvän väldigt mycket, speciellt gillar hon att han har kossor och traktorer. Sally gillar allt på temat bondgård väldigt mycket. 

På kvällen jobbar jag med ett projekt och avslutar sen helgen med att titta på Netflix. Just nu ser jag på The World's Most Extraordinary Homes en BBC-produktion om fantastiska hus runt om i världen. Älskar fina hus, älskar program från BBC älskar England. Fjantigt att säga att man älskar ett land som inte är ens eget.
 
Sally somnar andra kvällen i eget rum och på natten vaknar hon och undrar var vi är. Jag har svårt att somna när hon har svårt att somna. Jag pajar henne och lägger på hennes nattljud som är en pingvin som gör white noise av vågor på en strand. Gillar den jag också.
 
Hon somnar och jag struntar i att  gå tillbaka och lägga mig i min egen säng och kryper istället ner i gästsängen vi har i Sallys rum. Säger att den är till för gäster men egentligen är det så att jag ska få vara nära men ändå en bit ifrån. Den mamman är jag.
 
Somnar och sen är det måndag och ny vecka. Snart helg igen då. 


7 mål med sociala medier 2020

Skrivet av Alexandra Grahn 05.01.2020

Kategorier:

Gott nytt år! Dags att kicka igång 2020 också på den här bloggen.

I brist på annat att skriva om kommer här en lista på 7 saker inom sociala medier jag gillar och vill fortsätta lära mig mer om 2020.

1. Facebook Watch. Rörligt material fortsätter vara populärt på sociala medier och jag gillar att man kan byta till ett flöde med endast video som Facebook Watch. Bättre att ha det skilt än att det blandas in i det vanliga redan råddiga flödet. Enhetligt upplägg är lättare för ögat.

2020 skrollar jag igenom flödet och fastnar för gulliga djur och allt från BBC.

2. Facebook Creator Studio. Har man ett företagskonto har man via business manager tillgång till creator studio där man kan hantera inlägg för Facebook och Instagram bland annat tidsinställa. Underlättar enormt för oss som är trötta på att mejla över bilder när man ska uppdatera Instagram åt företag.

Vill lära mig mer om allt som har med Facebook business manager att göra 2020.

3. Förhandsgranska inlägg på Facebook. Gäller företagskonton, eller finns det någon som har det på sitt privata? Inte jag i alla fall. Hur som, gillar att man kan se hur inlägget kommer se ut både på dator och mobil. Blev texten bra, passar det ihop med bilden?

2020 ska handla om mer än att bara förhandsgranska texter på Facebook, jag ska slipa på allt jag producerar i textväg på internet detta år.

4. Canva. Gillar att testa, leka och ta fram egengjorda designs. Använder dem nästan aldrig till något vettigt men allt behöver inte ha ett syfte jämt. Ibland måste man få utlopp för sin kreativitet och till det är Canva perfekt.

2020 fortsätter jag att leka designer på Canva.

5. Lightroom som app. Hejdå alla andra bildredigeringsappar det enda jag behöver är lightroom. Man behöver ingen kunskap för att börja använda gratisversionen, det är superlätt och man lär sig snabbt.

Hur mycket bilder ska jag ta och vad är syftet med bilderna? Till Instagram, bloggen, privat? Behöver jag så mycket som tidigare så att minnet i telefonen blir fullt på några månader, det ska jag fundera på 2020.

 6. Pinterest. Moderkällan av inspiration här finns allt. Jag väljer Pinterest före Instagram när jag är ute och tankar inspiration på nätet. Det jag pinnar mest är snygga kläder, design och layout, inspirerande texter och citat, arkitektritade hus och flat lays. Lite gulliga djur och mat också ibland. 

Pinterest är en app som jag upplever ändrat väldigt lite under 10-talet. Det är samma utseende, funktion och idé det enda märkbara förändring jag reagerat på är att det dyker upp lite reklam. Annars är Pinterest sig likt som för 7-8 år sen då jag började använda appen.

Fortsätter pinna saker till 00:30 och jag inte får tag i sömnen också 2020.

7. LinkedIn. Här är jag nybörjare. Gjorde ett konto åt mig i höstas och det var som helt ny värld öppnade sig. Inte helt säker på vad jag tycker om LinkedIn dock.

Mitt mål är att lära mig mer om LinkedIn under 2020 och se om jag faktiskt kan ha någon nytta av det. Tips på hur man lär sig Linkedin tas emot.

 


En app full av minnen

Skrivet av Alexandra Grahn 16.11.2019

The gram, insta, IG, Instagram.
 
Minns du första bilden du la ut på Instagram? För mig var det juldagen 2012, en selfie innan jag for iväg på traditionsenlig juldagspartaj. Hade fått en Iphone 5 i julklapp och jag var svinnervös över att tappa och ha sönder den på krogen.
 
Telefonen var hal, hade inte fått något skal av tomten, och det var ovant att telefonen var utan knappar. Minns att jag övervägde att ta min gamla Nokia istället men gjorde det ändå inte.
 
Hårt sminkad som det skulle va då tog jag en bild på mig själv framför spegeln innan förfesten och la ut på Instagram. Min första bild.

Ffeest skrev jag, med två f och två e. 
 
Fyra likes har den varav två är av mina syskon. Vi hade alla skaffat Instagram på julafton minns jag, Instagram är den app jag laddat ner som jag haft längst.
 
Appen har funnits sedan 2010 men köptes 2012 av Facebook, själv upptäckte jag den genom Facebook nån gång under 2012.
 
Instagram är den plats på internet jag delat med mig av personligt innehåll och spenderat mest tid på. Lagt upp vardagsbilder, sökt inspiration, frågat och tagit reda på saker.
 
När jag började använda appen i slutet på 2012 kunde man endast ladda upp bilder och man valde mellan några filter.
 
Det man la ut då är bedrövligt jämfört med idag. Filtren man la på var oftast mörka, suddiga i kanterna eller så gjorde man fula kollage.
 
Redan 2013 kom videosnuttar men som var max 15 sekunder.
 
Min första video jag la ut var under 2013, en liten filmsnutt på mina marsvin jag hade då. Idag är video det som rankas högst bland algoritmerna och enligt många det man ska satsa på om man vill synas på Instagram.
 
2016 kom stories och det tror jag gjorde att många inklusive jag själv fortsatte använda appen. Visst var det så att det till en början bara var möjligt att bara ta bilden direkt i stories, men sen efter en tid kunde man ladda upp från telefonens bildgalleri? 
 
I appens begynnelse kunde man knappast tro det vi vet idag om Instagram, att det är världens näst största sociala nätverkstjänst.
 
Folk bygger upp imperium på Instagram, tjänar pengar massvis med pengar genom reklamsamarbeten, det är där företag vill synas för att locka kunder, det finns utbildningar om hur man marknadsför sig på plattformen, folk föreläser om det, det finns otroligt mycket innehåll, bra, dåligt, vacker, fult, roligt, sorligt, tråkigt och fint.
 
Det är där man slöskrollar innan man somnar och öppnar igen på morgonen. Där finns vardagsbilder och framgångssagor blandat med inspirationskällor och reklambudskap. Det är där väldigt många internetanvändare är varje dag.
 

Instagram är både älskad och hatad. När man säger att man påverkas negativt av sociala medier tror jag Instagram är en stor energitjuv många syftar på.
 
Plattformen har genomgått en stor förändring med många faser sedan den lanserades. En som skrivit ett jättebra inlägg om Instagrams utveckling är bloggen Teknifik. Det var därifrån jag fick inspiration till ett eget inlägg om vad det betytt för mig.
 
Jag har haft appen i över sju år, det är massor av minnen, nutidens fotoalbum. Skrollar ibland igenom och tänker att "då hände det där", "då gjorde vi det" och "då var det det sånt".

Den bild som gillats mest är första bilden på Sally och den jag tycker om mest är bilden på henne och mig på min första morsdag. 
 
Vad skulle hända om appen lades ner, mitt konto hackades, försvann? Katastrof! 577 inläggsbilder (i skrivande stund) och massor av stories skulle försvinna.

Många av bilderna finns inte på något annat ställe än där. Det är över sju år av minnen jag har på världens näst största sociala nätverk.

 

Här är den första bilden jag la ut på Instagram: 

IMG 2457
 Det här är min favoritbild:

IMG 2458
 
 
 
 
 
 


Hur går det egentligen för Blondinbella?

Skrivet av Alexandra Grahn 12.11.2019 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

Någon annan än jag som följt med Isabella Blondinbella Löwngrip-dramat senaste tiden?
 
Uppskruvade siffror i form av följare på sociala medier, avskedade kockar och content-team som måste gå på grund av dalande finanser.
 
Är du yngre än jag kanske du inte bryr dig ett skit, men för oss som mer eller mindre vuxit upp med Blondinbellas blogg som en av de mest besökta sidorna på nätet under 00- och 10-talet är det en följetong man inte kan sluta bevaka.
 
Hur går det för Blondinbella, BB, egentligen?
 
Det finns mycket man kunde skriva om bloggdrottningen BB. Det spekuleras hejvilt, kommenteras och folk är minst sagt kritiska till hur hon hanterat ett och annat.
 
En del av mig tycker synd om BB men samtidigt - hur vet man att allt inte bara är en del av hennes plan? För som hon berättat under sin bloggkarriär så är har allt innehåll, texter, bilder och tajming alltid ett syfte.
 
Allt är uttänkt.
 
Hon har rätt i att hon är och varit en pionjär inom bloggvärlden, hon fattade tidigt det marknadsföringsbyråer kallar för content marketing att matcha innehåll med sälj.
 
Eller gjorde hon? Hade hon bara tur och tajming? Jag tror både och, hon insåg enkelt förklarat, att folk (tjejer) vill ha det hon har och det hon skriver om och hon kan tjäna pengar på det. Sen hade hon tur eftersom det inte fanns många andra som gjorde samma sak just då.
 
Åren gick och bloggande kombinerades med allt från driva tidning till starta skomärke, skriva böcker om kvinnors privatekonomi till driva företag inom skönhetsbranschen.
 
Min personliga favorittid med BB var tiden med economista, boken och podden hon gjorde med Pingis Hadenius. Jag extrajobbade själv på bank den tiden och blev intresserad av sparande och aktier. När hon var i Vasa 2013 var jag en av hundratals i publiken som lyssnade på hennes föreläsning.
 
Tråkigt att hon inte gav economista mer uppmärksamhet längre fram. Dock finns fb-gruppen med flera tusen medlemmar kvar (är fortfarande med) men BB slutade profilera sig som en economista och gick vidare till annat.
 
Att påbörja ett projekt och sedan avsluta efter en tid har varit BB:s melodi hela hennes karriär. Hon har sagt det själv i intervjuer att det är hennes styrka att starta upp något och få uppmärksamhet men sen gå vidare.
 
Jag har tänkt på det vad det för bild åt unga entreprenörer att man alltid kan gå vidare till annat när man stöter på problem eller tappar lusten? Vilket framgångsrikt företag idag har inte haft en motgång? Hur hanterar man en tuff period, ger man upp eller kämpar vidare?
 
Senaste tiden har BB skrivit ”öppet” om sina motgångar i företagen. Nu har hon ingen kock, makeup-artist eller contentansvarig som jobbar åt henne. Är det ärligt eller en del av planen? 
 
Innehållet i hennes sociala kanaler skulle matcha den livsstil hon vill leva. Privatjet, välgörenhetsmiddagar, stylist som åker till London och shoppar åt henne.
 
Det skulle finansiera livsstilen hon ville ha, problemet var bara att hennes följare inte ville ha samma sak.
 
Vilken 28-åring flyger privatjet, har en egen kock eller kör porsche?
 
Följarna kunde inte längre relatera till det hon gjorde och skrev om.
 
De trogna stannade kvar, som jag, för det är ju ändå BB, man vill veta vad hon sysslar med.
 
Förtroendet försvann när hon styrde skutan mot lyxliv á lá franska Rivieran. Så nu står vi här, lyxvillan är såld, företaget går på knäna och före detta anställda gråter ut i pressen om tuffa anställningsförhållanden. 
 
Vilken soppa. Fortsätter jag läsa om BB och vad hon har för sig? Absolut, den sagan är ännu inte slut.
 

IMG 2438

Suddigt år tvåtusentre när BB föreläste i Vasa och det var kö för att ta bild med henne efteråt. 

(ps. tänk vad mycket som hänt med bildkvalitén sen dess)