Alexandra alanning

Lucka 14

Skrivet av Alexandra Grahn 14.12.2018

Kategorier:

 

Här är lucka nummer fjorton

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Föus

 

Som betyder ladugård.

Måste ju komma från ordet fähus? Det här ordet har jag jättesvårt med. Det har aldrig blivit naturligt för mig att säga ladugård. 

Jag säger alltid föus. 

Måste anstränga mig för att få till l-a-d-u-g-å-r-d och inte föus.

Inte lätt att vara Österbottning. 


Lucka 12

Skrivet av Alexandra Grahn 12.12.2018

Kategorier:

 

Dags för lucka nummer tolv

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Peed

 

Som betyder cykel

När man cyklar säger man att man peedar. Jag har svårt att använda cykel istället för peed. Kanske för att det är ett ord man använder ofta? 

Ska vi cykla dit blir: ska vi fa peedand tij?

När jag flyttade till Vasa hade jag svårt med att man cykla i stan på vintern. För mig, som kom från landet, var cykeln förknippad med våren och sommaren. Det var ett vårtecken när man tog fram peedn.


Lucka 11

Skrivet av Alexandra Grahn 11.12.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

 

Här kommer lucka nummer elva varsågod

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Leido

 

Som betyder att vara led eller trött på något. 

Antagligen kommer det just från ordet led. Jag har så leido brukar man säga.

Man pratar om leido eller leidon på flera håll i Österbotten. 

 


Lucka 10

Skrivet av Alexandra Grahn 10.12.2018

Kategorier:

 

Lucka nummer tio idag 

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Snoså

 

Som betyder fjantig

I grundsprååtzi talar man om snoså det kan både ha en positiv och negativ betydelse. Antingen är det oskyldigt fjantigt eller så är det mera åt ett snuskigt håll. Svårt att förklara exakt. 

Är man snoså är man kanske också lite pöllå. Det betyder i stil med dumbom eller att man gör sig till. 

Vill man understyrka att någon är riktigt snoså då säger man att den är gårr snoså!  

 


Lucka 9

Skrivet av Alexandra Grahn 09.12.2018 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

 

Här är lucka nummer nio

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Pa

 

Som betyder brukar

Ja pa - jag brukar

Tu pa - du brukar

Ha pa - han brukar

Ho pa - hon brukar

Vi pa - vi brukar

Ti pa - dom brukar

 

Brukar på dialekt heter kort och gott pa.  

Det fanns en gång en revy i Tärjär som hette Vi pa no pa ni na? Direkt översatt: Vi brukar nog brukar ni? 

Eller pa tu ta na kako känner väl många igen.

Hur ordet brukar blev pa har jag ingen aning om.


Lucka 8

Skrivet av Alexandra Grahn 08.12.2018 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

 

Idag lucka nummer åtta

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Nejgo

 

Som betyder nej

I lågstadiet förekom det en debatt bland oss elever om nejgo var ett svärord eller inte. De fanns de som påstod att det kom från "nej Gud" och så skulle man inte få säga. 

När jag lärde känna Simon tyckte han nejgo var ett roligt ord. Han skrattar fortfarande varje gång han säger det. Medan jag är allvarlig varje gång jag säger nejgo för då menar jag det verkligen.

Varifrån ordet härstammar eller varför man säger så är fortfarande oklart för min del. 


Lucka 7

Skrivet av Alexandra Grahn 07.12.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

 

Dags för lucka nummer sju

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Tjutt tjutt

 

Som betyder nätt och jämt. 

Ett åländskt uttryck som är ett dialektord från ryskan. Har lärt mig att det finns en del låneord från ryskan som man förr använde på Åland och en del lever kvar som det här. 

Det uttalas schutt schutt men jag tror man skriver det med tj. 

Typ när man packar bilen tetris style och det ryms just och just säger man att det rymdes tjutt tjutt. 

 


Lucka 6

Skrivet av Alexandra Grahn 06.12.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

 

Dagens lucka är nummer sex

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Dåuli

 

Som betyder duktig.

Det här ordet hade Simon svårt med när han lärde känna terjärvdialekten. Han tyckte det lät mer som dålig än duktig.

Osäker på stavningen här om det ska vara med åu eller med ou. 

I lågstadiet hade vi en lärare som lärde oss uttala dialektord rätt. Jag har varit med i Terjärv revyn några gånger och där övade man också på att säga rätt. 

En del av intresset med dialekt kommer just därifrån. Revyer är jätteviktiga när det handlar om att bevara dialekter. Terjärv Ungdomsförening har en lång historia när det kommer till att sätta upp revyer. 

Förra vintern var den första på länge jag då jag inte såg årets upplaga. Det har blivit och är en tradition för många i Tärjär att se nyårsrevyn. 

 

Trevlig självständighetsdag! 


Lucka 5

Skrivet av Alexandra Grahn 05.12.2018 | 1 kommentar(er)

Kategorier:

 

Dags för lucka nummer fem

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Gårr bra

 

Som betyder mycket bra. 

Säger man i Nedervetil och i trakterna kring Karleby. Använder själv gårr bra väldigt ofta.

Varför det just heter gårr har jag ingen aning om? 

En slags tumregel för skillnaden mellan dialekterna i Terjärv och Nedervetil är att man i Terjärv använder mera ä-ljud medan Nedervetil uttalar med mera e-ljud. Nedervetilborna säger därför inte Tärjär utan Terjer.

Sen har vi ännu en tredje dialekt i kommunen krombidialekten som pratas i Kronoby. En kommun, tre kommundelar, tre dialekter. Dialekterna har en del samma ord men uttalen skiljer sig åt beroende på varifrån man kommer. 

Att folk inte bor på samma ställe hela sitt liv som man gjorde förr i världen har väl gjort att dialekterna i dag blandas med andra dialekter och sätt att prata. Språket påverkades inte lika mycket då som nu. 

Fast man kan än idag genom att höra personen prata lista ut vilken by eller kommun de kommer ifrån. 


Lucka 4

Skrivet av Alexandra Grahn 04.12.2018 | 2 kommentar(er)

Kategorier:

 

Fjärde luckan idag då

 

Without your hard work we wouldnt bewhere we are today. Thank you 6

 

Måra åpå

 

Som betyder att man håller på med något. 

Det går ingen nöd när man mårar åpå. Eller så uthärdar man något när man mårar åpå. Kan det vara både positivt och negativt att måra åpå? 

Hade svårt att komma på någon exakt översättning och ska det vara ett eller två å i slutet? 

Vi mårar åpåå säger man från Närpes i syd till Karleby i norr. Tror jag i alla fall? Finns det någon österbottnisk dialekt där man inte säger så, i så fall träd fram!