När kärlek övervinner rädsla
Ålands pridevecka tog slut igår. Jag gick med i ett pridetåg för första gången förra året här på Åland och ville gå igen i år.
I fredags när jag var på väg hem från jobbet kom de hemska nyheterna från Åbo. Kvindrama mitt i Åbo centrum. Dagen före ett terrordåd i Barcelona. Jag blev helt matt. Orkade inte ta in all denna negativa information. Jag gillar att vara journalist men ibland vill jag bara stänga av alla nyheter och inte veta om allt som händer i världen. Så kände jag i fredags. Dessutom spred sig rädslan, om det hände i Åbo kan det hända i Mariehamn då också? Det är prideparad på lördag, ska man våga gå?
Jag tror att jag knappast var den enda här som kände en liten gnutta oro över att dagen efter det hemska som hände i Åbo skulle ett av Ålands största evenemang äga rum (Ålands prideparad är den tredje största i Finland). Jag bor ganska nära där starten på lördag ägde rum och några timmar innan cirklade polisbilar omkring här. Det var ett större polispådrag än förra året, åtminstone kändes de så. Men det gjorde att det också kändes tryggt.
Jag gick i paraden tillsammans med mina kollegor. Och efter en liten stund hade jag glömt oron jag hade tidigare. För att citera skaparna av serien Skam:
"Rädsla sprider sig, men som tur gör även kärlek det. Kärlek övervinner hat så länge vi ser till att är så".
Så kändes det när man gick där bland alla glada människor som firade kärleken. Vi får inte låta rädslan ta över.
Kommentarer
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar