Nära mamma,tack!
Dammar av datorn. Får sällan tid att göra egna grejer nuförtiden (som att blogga) har en, snart 11 månaders, som tycker om att klättra på mig.
Eller sitta i min famn.
Eller så ska jag sitta bredvid.
Får helst inte vara mer än fem centimeter i från henne.
Nån separationsfas på gång kanske?
Jag somnade med Sally en eftermiddag och vaknade när det var mörkt. Ute och inne, mörkt,mörkt. Fick en sån obehagskänsla i kroppen av att detta.
Usch för novembermörkret. Usch för tröttheten som är svår att göra något åt den här tiden på året.
Dessutom har Salson börjat vakna en timme tidigare på mornarna.
Saknar ljuset och solen på bilden.
Tror jag aldrig förr längtat efter att få börja julpynta som i år. Då blir det lite mysigare i alla fall.
Men välkomnar ändå november. Sista månaden då Sally nånting på månader gammal och inte år.
Oj vad det gått fort.
Nu ska jag agera klätterställning. Ajöss!
Kommentarer
Marita Grahn 07/11/2018 7:56am (5 år sen)
När man är en mamma som ger allt....blir det nog jobbigt men blir bra i slutändan....God fortsättning o varma kramar i höstmörkret!
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar