Så träffade jag en ny kompis
I somras köpte jag ett skåp via en fb-loppis, träffade försäljaren vid köpet som var mycket trevlig.
Hon hade en baby i samma ålder som Sally så det blev en del bebisprat medan gubbarna våra kånkade in skåpet i bilen.
Vi snacka om ditt och datt och jag kände att det här är en person jag hade kunnat vara kompis med.
Efteråt tänkte jag skicka iväg ett meddelande och fråga om hon hade lust att träffas. Vi var samma ålder, mammalediga och hade lätt att prata så why not liksom.
Men fegade ur såklart. Hon skulle säkert tycka jag är påträngande om jag börjar skriva åt henne i efterhand.
Varför känns det så svårt att träffa kompisar när man är vuxen? Säkert för att det är mycket som ska klaffa med barn, jobb, tider och så vidare.
Att inte ha kompisar var det jobbigaste när vi flyttade hit för några år sen. Fortfarande sörjer jag att mina närmsta vänner är långt borta, tacka vet jag WhatsApp och Instagram då vet man ändå vad de har för sig även om vi inte träffas.
Nå, skåp-grejen hände i somras sen på hösten fick jag en liknande chans igen. Såg en tjej som skrev att hon var nyinflyttad, mammaledig och efterlyste aktiviteter att göra med sin bebis.
Nu vågade jag, skickade ett meddelande och hon svarade och ville gärna träffas.
När vi möttes upp slogs jag av en känsla precis innan vi skulle skaka hand att det här är en person jag kommer tycka om, och så var det.
Vi har umgåtts en hel del både med och utan barn sen dess.
Sånt här ger mig hopp om att man nog kan hitta nya goda vänner som vuxen.
Har lärt känna många mammor under föräldraledigheten och flera av dom tror jag är såna som jag också kommer umgås med i framtiden.
Alla bekantskaper behöver inte bli djup vänskap ibland räcker det med att bara känna varann ytligt.
Det är skönt att veta att man har bra typer här omkring sig. Jag är en person som behöver kompistid nu som då (vem gör nu inte det?).
Och sen ja, igår träffade jag av en slump hon jag köpte skåpet av har inte sett henne sen i somras. Hon var lika trevlig som sist!
Ha det bra!
Kommentarer
Sanna 22/02/2019 2:40pm (5 år sen)
Vänner är viktiga! Trevligt skrivet. Det är lättare, tror jag, att hitta nya vänner om man har barn. Har själv flyttat från södra Finland till Vasa som i vuxen ålder och är singel. Inte lätt att hitta nya vänner!
Alexandra Grahn 22/02/2019 3:07pm (5 år sen)
Håller med! Man får många chanser att träffa nya människor när man får barn. Hade inte riktigt trott det innan att det kunde vara så. Fast inte alltid lätt alla gånger då heller :)
Sandra Neuman 22/02/2019 4:22pm (5 år sen)
Min allra närmsta vän har jag lärt känna nu för bara typ 4 år sedan. Vi båda bloggade, läste varandras bloggar, och hade barn i samma ålder. Det började med att vi samåkte till ett bloggevent för småbarnsmammor, sedan samåkte vi igen till en bloggträff. Så var vi fast.
Då har jag på riktigt ANGSTA (måste jag skriva på dialekt) för att jag inte har kvar några vänner från skol-tiden, ja jag har helt enkelt inte riktigt klaffat med dem tillräckligt bra.
Alexandra Grahn 25/02/2019 1:19pm (5 år sen)
Va härligt, roligt för er! Nej man vet aldrig när man träffar någon riktigt bra, behöver inte alls vara så att dom man gick i skola med är ens vänner forever. Eller att man ens måste umgås med dom bara för att man gick i skola samtidigt :)
Ingen har kommenterat ännu
Skriv en kommentar