Familjeutfärd, skaldjursmiddag och hemmafix
Det har varit en känslomässig vecka och Alfons har varit hemma snorig stor del av veckan så allt som jag hade tänkt hinna med har förstås inte riktigt blivit av. Man kan lugnt sagt säga att inget har blivit som vi tänkt oss det här året, både på gott och ont, så det är väl inte helt otippat att det forsätter på samma sätt. Jag får väl bara rycka på axlarna och tänka allt sker av de anledning.
Augusti börjar nu
Kunde första veckan i augusti börjar mer höstlikt än såhär? Jag cyklade iväg i regnet till dagis med Agnes på morgonen. Hon började på en ny avdelning och det var så pirrigt. Hemma väntade en snorig Alfons som fick skjuta upp dagisstarten med någon dag. Han hade feber på lördag, passligt sätt att avsluta sommarlovet. Så nu sitter han här bredvid mig och tittar på ryhmä hau.
Trädgårdsblommor i kvällssolen
Igår hade jag bokat in ett extra roligt program med min svägerska (eller vad det nu blir när hon är gift med min mans bror..) tillika vän Sanna. Vi skulle till Brinkens hembygdsmuseum för självplock i deras fina trädgård. Sanna hade drömt om det sedan de gifte sig där för två år sen och nu var det äntligen dags!
Sensommaren är på intåg
Är det bara jag som eller är verkligen sensommaren i luften nu? Ute till havs har det varit blåsigt och lite svalare förra veckan. Inte mig emot, jag gillar när det är lite kyligare, men onekligen känns det höstigt. Det mysigaste av väder att vara ute på skären, enda problemet har varit att vi absolut inte packat för det vädret. Alla långbyxor, tröjor och strumpor var hemma i stan… Nu är vi för tillfället i stan och åker tillbaka till skären ikväll, men nu är det ju sommarvarmt igen. Vi får väl för säkerhetsskull ta med en tröja eller två ifall vädret tänkte svänga igen. Nu när vi avhandlat väder-snacket så kan vi övergå till något annat.
Sommarläsning för både stora och små
Böcker är en stor del av min vardag. Hemma har vi böcker i de flesta rum, i högar, i bokhyllan, radade i fönstret. Jag har alltid någon på gång, både fysiskt och som ljudbok. Jag hade länge en bokklubb med ett gäng kompisar i Helsingfors, Århundradets bokklubb, men i och med pandemin har den blivit lite på paus. Jag har också studerat ett år litteraturvetenskap i Åbo innan jag började studera på Arcada.
Saker som ger mig vardagsglädje
Ligger och lyssnar på klockan som tickar i soffan på landet. Vi skulle egentligen åkt till skären igår men efter rapport om alger och en huggorm som ännu är obesegrad så tänkte vi om. Så nu är vi här och jag ligger och läser, barnen är på cykelutfärd med farmor och min man har åkt för att bygga terrass hos sin bror. Det är lite regnsjukt vilket är perfekt väder för att bara ligga på soffan och läsa!
Semestervardagen
Sitter hemma i lägenheten i stan. Alfons sover och Agnes kollar på ipaden. Igår fyllde lilleman två år så vi har kalas i dagarna två, Ett då och ett idag. Igår flöt dagen riktigt bra på, barnen underhöll sig och gjorde någorlunda som jag sade (lite tårar men så är det alltid), jag fick allt städat och allt var färdigt i tid tills barnen kom. Idag... inte samma flyt. Barn som är lite trött efter gårdagens festligheter och en mamma som är trött efter en natt med dålig sömn + annars dålig dag. Jag har verkligen fått bita ihop hela dagen för att behålla tålamodet med en tvååring som vägrar äta eller göra något som jag vill, och en femåring som försöker styra och ställa. Som tur har jag ändå klarat av att hålla mig lugn, för så fort jag bränner mina proppar dränerar jag mig själv på energi. Och än ska jag orkar att ordna ett till kalas innan jag kan falla ihop i en blöt pöl.
En bakisfredag med saltvatten hår
Jag halvligger i soffan med ögonen lite på halvstång och håret råddigt från gårdagens lockar och dagens simtur med barnen. Utanför fönstret ser jag havet genom träden, vinden gungar kvistarna. I öronen spelar dagens sommarprat. Johan nattar barn och bastun väntar bara vi hämtat de som kommer hit ikväll, ja och bara barnen somnat förstås.
När Alfons var i magen
Bilden som jag har som huvudbild här är faktiskt inte speciellt ny utan tagen i maj 2019. Då hade jag Alfons i magen och jag som annars varit ganska skeptisk till klassiska gravzdfotograferingar fick feeling och bad min kusin Anna komma över. Jag hade en vision om att jag ville föreviga magen på ett par ställen som jag gått förbi dagligen i våra hoods i Mattby där vi bodde då. Hon förstod precis vad jag hade tänkt mig och vi fick till det riktigt, riktigt bra.
Välkommen hit
Välkommen hit, både nya och gamla. Jag hade efter en vår av både inspiration- och tidsbrist tänkt lägga ner bloggandet helt, men det kändes inte helt rätt. Jag älskar att få skriva av mig och insåg att det det inte handlade om att jag inte hade lust, utan bara inte tid. Eftersom jag tycker så om att ha den här platsen, fick det bli så här istället! Dessutom passade det fint med ett byte av bloggportal, och namn, samtidigt också. Det känns jätteroligt att vara här på Sevendays! Det tar förstås ett tag innan jag vänjer mig med alla verktyg och så vidare, så ni får ha lite tålamod med mig.