Visa alla inlägg skrivna augusti 2016

lördag 13 augusti 2016 - 12:51

Lära för livet

Det är tyst i huset och jag ger mig själv tid att "såsa på" i mina egna tankar. Som fritidspedagog och med egna fortsatta självstudier i ämnet, känner jag mig upprymd och euforisk över den nya läroplanen. En plan som gör att jag kunde tänka mig att ta om hela skolgången igen, ifall jag fick. Ja, även läraryrket skulle tilltala mig idag med de förutsättningar och möjligheter som den nya läroplanen erbjuder.

Nu är jag själv fullvuxen utan yngre skolbarn och i den äldre ändan för att skaffa mig kompetens som lärare. Jag skulle vara nästintill pensionsålder som färdig utbildad pedagog, ifall jag skulle tänka tanken till slut. Men pedagogik, egen utveckling, utbildning, ledarskap, teamarbete, organisationsutveckling och ett helhetstänk med gränsöverskridande möten engagerar mig oerhört.

Det är klart att det finns frågor att diskutera och ventilera kring den nya reformen. Jag antar att bedömningen är en sån fråga som kommer att aktivera, liksom hur man ska anpassa de sju nyckelkompetenserna till vardagen och vilka kompetenser som kommer att behövas de närmaste decennierna.

text2Använder alltid skrivstil, papper och penna i mina tankeprocesser

Bedömningen ska vara mångsidig och ge "feedback" och fungera som stöd för lärandet, inte som en jämförelse mellan elever eller påverkas av elevens personlighetsdrag eller temperament. Jag applåderar! Vi är individer med olika referensramar, personligheter och möjlighet till inlärning.
Då är det av största vikt att man som pedagog får öva på att ge feedback utan kritik med betoning på "ständig förbättring av allt".

Likväl är jag glad att det gjorts en klar reform som kommer att betyda mycket för varje enskild individ i den framtida skolan, där tanken är att "lära för livet" och att "stärka lusten att lära". Det är solklart att skolan ska vara en lärande organisation, precis som många organisationer strävar efter idag. Att lära ut till andra är det bästa sättet att lära sig själv och att jobba tillsammans ger en bredare syn. Att själv vara delaktig, få undersöka och skapa; dock med stöd och "puffande" av pedagogen/coachen, ger glädje och erfarenhet.

Detta kommer att föra in ett nytt tänk i kommande generationers sätt att se på omvärlden, samhället och arbetslivet. Tydlig markering av gränser och total sektorindelning kommer att skrivas som historia. Senare generationer får fundera på vilka motiven var till vårt handlande i dagens samhällsarbetet.

Man kommer helt att frångå den "gamla skolans" traditionella hierarkiska organisationsmodeller från 70-talet när man skulle detaljstyra hela verksamheten.

Då fanns det många olika trådar som formade de organisationer som ännu idag fungerar enligt samma modell. Ni vet dess evinnerliga lådor som ritas upp och strecken nedåt och mellan dem. Bilden fylls uppifrån med ansvarsfördelning och väl inrutade sektorer. Jag vill kalla det maktstruktur istället för organisationsmodell. Modeller som låser mera än öppnar upp för nytt tänk och nya innovationer.

Redan nu omformar man de stora strukturerna till självstyrande enheter inom företagsvärlden, eftersom det inte finns tid för långa beslutsprocesser ifall du skall kunna ta en global ledning i en mycket tuff miljö av konkurrens där allt som kan göras, blir omedelbart gjort.

Vårt organisationsliv har lite svårare att ta sig ur de gamla strukturerna och har också svårt med nyrekrytering. Man är inte lika snabb i utvecklingen som individerna är snabb i sin egen förmåga att använda olika former av digitalisering. Vi blir tråkiga och formella i vår verksamhet liksom i språkanvändningen. Ja dessutom använder jag gammaldags skrivstil, papper och penna när jag tänker.

Jag som idag tillhör den äldre generationen förstår att det behövs och vill ta till mig nya sätt att kommunicera och att språket behöver utvecklas. Men var tid har sin gång och jag har mitt individuella sätt att uttrycka mig. Precis som du och alla andra. Att lära sig läsa, tolka och producera språk är inte så lätt, varför kanske symboler och bilder blir en del av det globala språket.

Jag kan se att mycket i den nya läroplanen har likheter med innehållet i integrerad mental träning, när man vill utveckla individen och individen i grupp. Dessutom ger den nya läroplanen möjlighet att ta in delar av anpassad mental träning för både elever liksom pedagoger, ifall intresse finns. Alla behöver vi förändra eller/och förbättra och utveckla oss själva som individer. Detta som ett första steg i att sedan förändra organisationen.

Vi individer lär oss saker som automatiseras och som senare blir vanor och rutiner, som gör att varje beslut inte behöver en ny tanke om hur vi skall göra det. Vi trycker på knappen för vår "autopilot". Men ibland behöver vi ändra rutten och kanske byta fortskaffningsmedel.

En ny modell, struktur eller reform har ingen betydelse där den ligger i sin linda för beskådan som ett "monument" över det stora arbete en eller flera innovativt engagerade har gjort. Man kan endast ändra på strukturerna, ifall individerna vill ändra på sig själva och sitt sätt att arbeta för en önskad förändring med all den erfarenhet som finns i bagaget. Då menar jag det jag säger - förändring, inte föryngring!

lördag 6 augusti 2016 - 21:23

Kaoslägret

Mina medsystrar! Ifall ni är på väg att planera nybygge eller renovering, var förutseende och planera in en riktigt rymlig "walk-in closet". Ni vet det där extra rummet fylld av hyllor, stänger, galgar och en liten myshörna att stänga in sig i och likt Tjuren Ferdinand bara sitta och lukta på blommorna. Kom också ihåg att ett hushåll ofta består av flera personer med egna kvalifikationer och ett delat ansvar och de kan få några egna decimeter stång och någon meter hylla i ditt inramade utrymme.

WALKINInteriör från bostadsmässan 2016

Jag har sorterat och avyttrat kläder under många veckor av min semester för att ge någon annan chans, att för en billig peng ta hand om det som jag eller den unga damen i familjen tröttnat på. En del går direkt till de som verkligen behöver. Jo det finns allt att ta till.

Men när jag väl får allt kvarvarande sorterat i färg och med möjlighet till kombination - vad händer? Hela den långa stången i övre klädgarderoben lossnar under tidig morgon. Jag tror att det är någon som tagit sig in för bärsärkargång. Det finns några fula ord som jag kan och de upprepade sig ett antal gånger efter att jag fick syn på kaoset med festdresser, möteskläder, vardagsplaggen och de många fritidskläderna. Allt i ett enda kaos på golvet, dock kvar på sina galgar. Suck!

Kaos2Kaosläge

Hur mycket ska en husmor genomlida innan hon på riktigt vill ha semester. Inte den ordinära semestern där hon handlar och fixar mat varje dag, städar lite, plockar, plockar och plockar, tvättar korgarna tomma, fyller och tömmer diskmaskinen och har svar på varenda fråga om var allt finns och upplevs som en plåga för omvärlden. Speciellt när hon ställer önskemål om lite assistens eller berättar att var sak har sin plats. Nej, den där riktiga semestern, där hon ligger på sin brygga och blir ompysslad och serverad goda och kalla drycker. När grillen tänder sig själv och fixar dagens middag. När budet kommer hem med beställd mat. När alla är trevliga och omtänksamma. Ni kanske känner igen er. Då är ni lyckligt lottade och har en mycket lyxig vardag.

Alla andra i huset har ju semester och behöver ordentlig vila från studierna eller det ordinära jobbet. Men när skall husmor vila? När det ordinära jobbet sätter igång igen? Nope, då blir blir det ett ytterligare skifte för husmor.

Men hon kommer att införa en ny rutin. När hon väl är hemma, ibland efter 17 och ibland efter 22, ja till och med 24. Då tar hon sig nog en lite längre vila på soffan. Kollar lite TV via sin Ipad. Kanske läser hon en bok, tar på sig löpskorna eller vandringskängorna och tar någon tur runt kvarteret eller så bara slinker hon sig in på kaffe hos någon god vän. Eventuellt, ifall hon har tur, har någon handlat, fixat mat, tömt och fyllt diskmaskinen. Kanske till och med dragit en vals med dammsugaren. Nja, tvätten den lär nog ligga kvar.

Kanske jag blev lite obekväm i mitt kväde till husmor, men oftast finns även en sensmoral i sagorna.

fredag 5 augusti 2016 - 22:55

Hör du mig - ser du mig - kom

Ibland vill jag bara sitta ensam och prata med mig själv. Ibland vill jag föra långa och djupa diskussioner med likasinnade och nya bekantskaper. Ibland måste jag få reflektera över vad som blivit sagt och vad som skall kommuniceras ut.

Kommunikation har funnits på mångas läppar de senaste veckorna, liksom i min tankevärld. Även upplevelsen av kommunikation på olika plan har etsat sig fast i mina tankar.

Jag har bl.a. fastnat på enkäten som gjorts av ett företag bland finländare om hur förstådd eller kanske missförstådd man känner sig, liksom enkäten om hur svårt svenskarna har att förstå oss finländare, som oftast är väldigt korta i tonen.

Kommunikation är viktigt, ja mycket viktigt - livsviktigt! För merparten av oss är det ett dagligt arbetsverktyg. Vi använder oss dagligen av den i vårt privatliv. Hela tillvaron av människolivet är beroende av kommunikation, verbalt eller icke verbalt. Hur man tolkar en kommunikation är i högsta grad individuellt. En liten felsägning eller -tolkning kan snabbt förvandla en neutral plats till en krigszon. Speciellt ifall man gör en egen tolkning och ser den som det enda rätta och med en fast övertygelse.

Siir du me - höör du me - kom! var en kort, men ack så effektiv kommunikation, när man med LA-radio rörde sig ute i skogarnas totala mörker med ficklampan släckt och med tävlande scoutpatruller "älgande" i skogen, sökandes efter kontroller. Svaret var enkelt - joo eller nää! Det var nämligen inte möjligt att släpa med sig bordstelefonerna till skogen och det fanns inga mobila sådana på den tiden och kommunikationen skulle ske snabbt och helst tyst. Idag ser världen annorlunda ut, även scoutvärlden. Då kunde jag vara borta tio dagar på läger, som storlägret Karelia 1979 i Koli, skitig och blöt. Helt utan mobil telefon, nätverk eller kontakt med omvärlden. Man satt och kommunicerade med nya vänner från Schweiz, Irland, Östra Finland, övriga Svenskfinland m.fl.. Man förde regelrätt diskussion och man kommunicerade aktivt och ivrigt. Efter lägret skrevs det många brev på papper med penna och med skrivstil - (" even if my grammar was terrible"). Hur gör man idag?

Kommunikation är inte ett lätt ämne, men envar av oss tror oss vara experter på den biten. Precis som när det gäller grafisk utformning. Nu blev du säkert att tänka på kommunikation inom marknadsföring, eftersom jag förde in tanken på det. Men samtidigt tänker vi olika även där. Innebörden av kommunikation uppfattas så olika och förståelsen för kommunikation är även den olika. Vi sätter stort fokus på att kommunicera beteenden framom att skapa en relation och en vision om vart vi vill nå i våra samtal, vår kommunikation. Ja, ack vad vi kan störa oss på andras rutiner, självbild, minnen, mål, värderingar och behov. Till sist slutar vi lyssna.

kommunikation2

Men det är genom gemensamma värderingar vi skapar relationer, inte genom mängden kommunikation. Det spelar ingen roll hur långa mail jag skriver till dig eller vad jag säger dig, ifall jag inte kan fånga ditt intresse om tvättmaskinens olika funktioner om du inte är intresserad.

För att få igång en kommunikation krävs en tankeprocess. Något som fångar ditt intresse och som du kan spinna vidare på och ge din egen respons på det som kompisen sa. Men ifall du inte lyssnar eller inte är intresserad. Dött lopp!

Som orsak till dålig kommunikation uppger man brådska och stress. Jag förstår att det kan leda till olika missuppfattningar ifall man inte funderar på hur man kommunicerar. Allt skall snabbt ut utan desto större analys eller kunskap om kommunikation. Ibland går den snabba kommunikationen ut på att försöka fånga med humorförsök eller att tro sig vara kvicktänkt. Detta innebär alltid risker och kan uppfattas som sarkasm och då måste missförstånd redas upp och förklaras. Helt i onödan. Man slutar lyssna och upprepningarna har ingen betydelse. Men att lyssna och ta in vad den andra säger är inte så lätt. Men hallå, ser du mig, hör du mig, kom!

Det krävs träning. Man kan börja med att sätta fokus på den man diskuterar med och lämna bort eventuella telefoner och tabletter under ett samtal. Helst inte heller hålla dem på bordet mellan en själv och den man samtalar med. Lättare sagt än gjort. Men de slukar dig! Med viss ironi vill jag påstå - sällan är det fel på avsändaren, endast mottagaren. Kanske man behöver studera sin egen självbild som sändare lite närmare.

Denna sommar har jag verkligen kämpat med mig själv, att lämna bort telefon och Ipad för att inte låta mitt fokus flytta över från den jag har framför mig till det som kan få mig på andra tankar. Egentligen har jag jobbat länge på det. I detta sammanhang är det bra att minnas, att aldrig tidigare har så många fått så mycket information som betyder så lite. Min uppmärksamhet som riktas på de ca 5000 enskilda budskap som jag nås av varje dag är mycket kort, endast 1-3 sekunder. När jag blir uppmärksam på något speciellt, har jag en mycket kort stund på mig att gräva i minnet om detta verkligen tillfredställer mina behov, utgående från mina värderingar, min egen drivkraft och mina mål. Vår hjärna är fantastisk och den sorterar minsann, men den kan bara fokusera på en sak i gången. Jo, vi kan flexa mellan flera, men fokuset ligger på en sak i gången.

Vi tror att orden och det vi säger har stor betydelse, men det som är viktigt är hur vi säger det - hur vi förmedlar det budskap som vi vill nå fram med. Det gäller på alla plan och i alla kontakter med andra människor; vore det så ett enkelt mejl, ett samtal eller en stor kampanjinsats. Vår allas hjärna är likadan, både hos mig själv liksom min bästa vän eller en okänd samarbetspartner. Vi har alla behov som skall tillfredsställas och då kommer det medvetna in i med tankar och känslor som ger oss minnen.

Vi behöver kunskap och förståelse av den kulturella och social kontexten. När vi kommunicerar vet vi inte alltid under vilka omständigheter, i vilket sammanhang och omgivning, mottagaren lever i eller hur den övergripande situation ser ut. Vi behöver ta reda på det genom att fråga och kommunicera.

Jag har aldrig vandrat och kan inte vandra i någon annans skor. Men jag behöver känna till att alla går i olika skor, med egna mål, tankar och känslor. Grundbehoven är likadana, men rutinerna olika och ibland kanske de inte stämmer överens med min egen självbild och mina värderingarna. Då behöver jag fundera på ifall jag kan ändra mitt eget sätt att kommunicera.

Jag tror att ifall vi skulle mäta våra egna värderingar, skulle det visa på en stor skillnad mellan köns- och åldersgrupper, men även mellan språk- och olika nationella grupper. Vilka är dina tre främsta värderingar?

Men varför krångla till det? Våga göra det enkla. Genom att använda det sunda förnuftet och genom att ta små steg i taget kan jag kanske få dig med mig genom min egen trovärdighet. Tillsammans kan vi lösa problem med våra tankar och genom argument, enkla förklaringar som är lättförståelig genom bilder. När vi accepterar varandra kan vi nå fram till en gemensam övertygelse.

Vidare när det gäller kommunikation och steget till marknadsföring, tror jag att det som aldrig tidigare blivit sagt eller det som helt avviker från normerna i kombination med en god visuell historia och kan locka. Det gäller att tala till känslor och sinnen som skapas av positiva minnen, vilka plockas fram efter att vi har fått sortera dem alla i lugn och ro. Detta medvetet med egna värderingar och mål.

En god kommunikatör med en sund självbild har stor makt att förändra världen!