Visa alla inlägg skrivna augusti 2018

söndag 12 augusti 2018 - 19:20

Meditativ promenad

För mig betyder söndag tid för reflektion och kontemplation.

En meditativ promenad kan ha en stor betydelse för det egna välbefinnandet. Då menar jag inte "breathwalk", som är en helt annan sak men även det helt super för hjärnan och andningen.
Jag menar, att glömma telefonen hemma under en halv timmes till en timmes tur. En promenad i maklig takt, där man tillåter sig att använda alla sinnen och låta tankarna komma och gå. Släppa in, men också släppa ut. Att försöka fånga de goda tankarna, låta dem koppla ihop med andra goda tankar och få utvecklas vidare. Att kanske upptäcka hur något negativ vänds till att få en positiv mening.

Efter att ha fått ta del av Wasa Future Festival (för övrigt ett intressant upplägg. Som ett minikoncept av Suomi Areena eller Almedalen utan utställare) ramlade många intryck in som behöver sorteras an efter.

Det behövs forum där olika människor och tankar möts. Detta var ett sånt och jag är ju så himla nyfiken på människorna runtomkring mig. Ja, inte på sånt det sättet som de presenteras av andra eller i diverse "skvallerblaskor". Jag är intresserade av dig som individ. Vilka tankar som rör sig i ditt huvud och varför. Vad är det som får dig att säga det som du säger eller göra det som du gör. Vad går du igång på? För alla dina tankar och funderingar skapar min bild av dig som människa.

Att få utbyta tankar är det bästa som finns och tankarna kan vidare generera i olika samarbetsprojekt och på så sätt även arbete mellan olika sektorer. Vi kallar det att nätverka och det behöver vi. Vi rör oss gärna i våra egna bubblor och sfärer och vågar sällan mötas. Vågar vi, så är vi väldigt misstänksamma och kritiska.

Det är så häftigt att få uppleva hur det blixtrar till när olika kunskaper och åsikter möts och man kanske hittar en gemensam nämnare att fortsätta resonemangen kring. Jag lånar en kommentar av en bänkgranne som exempel - "Så spännande att få lyssna på representanter från olika partier i utfrågningen, som leddes av den politiska kommentatorn Jussi Lähde i "Hard Talk" diskussionen."

Precis så är det. Att öppna upp och våga ta in, precis som under en meditativ promenad. Att våga tänka nytt och våga se saker med nya glasögon, där gränserna suddas ut och flyter samman till ett starkare kollektivt tänk. När man vågar se "konkurrenterna" som möjliga samarbetspartners efter att man nått en insikt om att man jobbar för samma sak, men kanske på olika sätt.

Visionerna som dryftades var många, men det intressanta var att se hur man också här lyfte fram olika värderingar och värdeladdade ord i samtalen - kvalitet, känsla, atmosfär, meningsfullhet, ansvar, passion, engagemang. Håller vi på att likt Sverige, gå mot mera "värderingsstyrda" organisationer? Den generation som nu är på väg in i arbetsmarknaden, har kanske helt andra värderingar än den generation som identifierar sig med sina jobb.

Det som varit mina generella övertygelser eller värderingar, som påverkat och motiverat mina handlingar och mitt beteende är respekt, frihet och rättvisa. Att ge och få respekt är viktigt. Att inte bli behandlad med respekt sänker självkänslan på lång sikt och därmed även välmåendet och personliga utvecklingsmöjligheter. En viktig del i att utvecklas och att leda sig själv är att se möjligheterna - fokusera på och leta efter möjligheterna att utvecklas. Då känner man glädje och mening i det arbete som görs. Man måste bara våga utmana sig själv, tankesättet och de egna strategierna för att lära sig mera och bättre. Då får den formbara och mystiska muskeln som sitter inne i mitt huvud träning, och på så sätt blir den kanske lite starkare.

Myten om att ensam är stark ska vi glömma. Vi behöver varandra även om vi är olika. Det är olikheterna som gör oss starka tillsammans och vi måste berätta för omvärlden vad som gör oss starka genom att lämna bort tjafs om våra svagheter. Vi blir den historia som vi berättar om oss själva.

Hjarnpromenad2Även tankarna behöver vädras och rastas emellanåt

 

När jag under min meditativa promenad kan accepterar jobbiga tankar och känslor och inser att de gör sig påminda ibland, i stället för att frenetiskt försöka trycka bort dem. Då blir det så mycket lättare att bromsa ältandet av dem. Tankarna kommer helt enkelt inte åt mig med lika stor kraft.

Istället har jag kanske hittat lösningen på problemet och inser att det är någon annan som äger det och jag kan bidra till att lösa det genom att ändra min egen attityd - kalibrera kompassen. Alla har inte samma tanke som jag och jag kan inte övertyga alla. Men jag kan söka mig till positiva omgivningar som vet vad de vill och gräva i mitt eget mentala bibliotek av inspiration. Det för att hitta det positiva och utmana mig själv, utan att alltid göra som alla andra vill att jag ska göra.

måndag 6 augusti 2018 - 21:07

Den enskilda hjärnan och mångfalden

Det är många som nu sakta återvänder till sina jobb och studier och så finns alla de som hunnit vara på jobb en längre tid. På många arbetsplatser planeras olika typer av ”kick-off” evenemang för att på så sätt visa att man startar upp verksamheten inför hösten.


Vilken funktion fyller egentligen en ”kick-off”? Jo, det är trevligt att träffas igen och prata kring sommarens alla aktiviteter. Planera och koordinera verksamheten. Kanske finns det någon ny person som ska introduceras i verksamheten och till sina nya kollegor. Vad tänker den och vilka förväntningar har hen? Vilka är förväntningarna bland de som redan jobbat tillsammans under en längre tid? Och vilka är alla de behov som ska täckas under en kick-off?


Det är väldigt lätt att ta till gamla koncept och utgå ifrån att de fungerar i alla grupper och sammanhang, men är det så? Vi är alla individer och delvis har vi liknande behov, men vissa vill ha mera än andra. En del tycker det är okej med lekar och olika samarbetsövningar, när andra kanske känner sig obekväma och bara vill sitta och lyssna in samt ta in ny kunskap och information.


Det är ingen lätt uppgift att engagera och motivera grupper, varför det krävs en hel del tankearbete för den som planerar olika möten och ”kick-off” evenemang. Det gäller att läsa in gruppen för att kunna coacha dem vidare inför en längre tid med arbete.
Ibland behövs det någon form av isbrytare, som plockar fram kreativiteten och glädjen, och det behöver inte vara så pretentiöst. Dock något som alla känner sig bekväm i.


Vi ska minnas, att ibland är det en enorm tyst kunskap som möter ivrigt ”nytänkande”. Det kan skapa intressanta möten, ifall man hanterar situationen rätt. Det gäller att lyssna in och vara flexibel.
Forskningen visar på, att man kan få en ökad prestation av arbetstagare ifall man tar ad notam tre grundläggande psykologiska behov vid gemensamma möten. Behov som alla individer har – självständighet, att känna uppskattning samt att känna samhörighet.

Hjarnor2

Därtill kan man komma ihåg att flera hjärnor är bättre än en.

Bland alla hjärnor finns olika intelligens, kompetens och man vill göra det som är rätt. Allas synpunkter är lika viktiga, oavsett status. Därför är det bra att påpeka och minnas, att höjda ögonbryn, utväxlade blickar, suckar och stön är av ondo för att få en grupp att växa med sin uppgift. Kroppsspråket avslöjar dig, även om du inte vill tro det!


De enskilda hjärnorna känner större engagemang för idéer och planer som de själva varit med och utvecklat. En process genererar resultat ifall man utformar den på rätt sätt – uppmuntrar framom att göra någon modfälld eller genom att avskräcka. Vi bemöter respons enligt egna referenser och alla har kanske inte lärt sig det ”hemliga språket” och den interna jargongen.
Det handlar om att kunna hantera förändringar, oro och osäkerhet genom att känna tillit till och förtroende för medarbetarnas förmågor och kunskap. Det speciellt som ledare och coach.


Då behöver man också kunna bygga upp en ”kick-off” som stämmer överens med deltagarnas förväntningar. Man behöver ta tillvara allas kompetens och talang bland deltagarna och hjälpa dem att ta beslut som underlättar verksamheten och gör den mera effektiv. Man behöver hitta någon form av samstämmighet och på så sätt undvika klickbildningar. Alla borde jobba för samma mål och behöver då ha samma utgångsläge.


Det är aldrig fel med något inslag av relationsskapande aktivitet – att aktivera deltagarna och låta dem träna på att kommunicera och lyssna, vidare lära känna varandra. Det handlar långt om att lära sig att ta till sig andras perspektiv på och kunskap om olika saker. För att nå gemensamma mål, behövs möten mellan hjärnorna. Men det behövs också engagemang och motivation från de enskilda hjärnorna.