söndag 22 juli 2018 - 16:58

Tur, slump eller val?!

Blender

Det var inte tur eller en slump att den yngsta inte stod i närheten av "blendern" när dess kanna sprack i två bitar - det var skönt att hen hade valt att stå en bit i från med vägg emellan. Men med snabb reflektion till köket vid smällen och klokt handlande, drog hen ur kontakten. Men förödelsen var där. Det såg ut som om det värsta dådet hade begåtts med vassa knivar i köket. Det var stänk uppåt väggar, på golv och i tak. Det blev att ta till trasor och svampar.

Blev då att fundera på vad som är tur och slump eller rent av ett medvetet eller omedvetet val.

Att säga att det är tur att.... tror jag att visar på en viss osäkerhet. Men osäkerhet för vad? Det är ren tur när man vinner en liten slant på lotto eller drar vinstlotten i ett lotteri. Vi har otur när vi drar nitlotten.

Vi använder ordet tur på ett väldigt konstigt sätt. Kanske jag använder ordet tur ifall jag vill att någon ska bekräfta eller förneka ett påstående eller en tanke jag har. Eller för att motvilligt beskriva en framgång, för att förminska den. Kanske t.o.m. för att förstärka en sarkasm.

Man är kanske tvär och brottas med sitt dåliga samvete och hoppas innerst inne att situationen vore annorlunda, fullt medveten om att man kanske gjort en felbedömning eller att någon annan dragit en slutsats om en situation utan all fakta på hand och försöker påverka det egna beslutet i tron om att man hjälper. Kanske man hänvisar till sin tur (slumpen) när det går dåligt och till egen förtjänst när det händer bra saker.

Det kan väl inte vara så, att det är tur eller slumpen som avgör våra liv. Det mesta handlar i stället om omständigheter, påtvingade sådana eller givna. Att vi är med om olika saker i våra liv gör att vi ibland måste välja väg. Attityden har en viss betydelse och i vår backspegel kan vi välja att tolka händelserna på olika sätt. Man kan dra nytta av sina egna erfarenheter, men man kan inte ha kontroll över allt i sitt liv. Är det då turen eller slumpen som kommer in i bilden? Ifall man bara tittar efter en sak, missar man helheten.

Vi vet att vi reagerar starkt när häftiga förändringar sker från det som vi är vana med, som de vanedjur vi är. Vi känner kanske rädsla och en osäkerhet när något snabbt och oförklarligt sker. Försök lura din hjärna om du kan. Jag kan inte. Däremot kan jag mata den med tilltalande och positiva bilder för att det ska kännas bättre. Slå omvärlden med häpnad - inte på käften!

Lyckoforskningen visar på, att det är människors tankar och attityder som avgör om man har tur eller otur. Människor med verklig tur har en mer avslappnad attityd till livet. De är mindre fokuserade på detaljer och ser mer till helheten. Kanske det är så att man vågar släppa taget en stund, och lyssna både inåt och utåt för att kunna greppa ett större sammanhang.

Hur ofta har du hört - Vilken tur du har haft med dina barn. Vilken tur att jag fick godkänt i tentan eller i provet. Vilken tur att få ha dig som vän. Vilken tur att jag inte har...

Det är ingen tur - det är ett val eller en omständighet.
Jag har själv valt hur jag vill uppfostra mina barn till de fina, tänkande, verbala och omtänksamma ungar de är. Att även de sen hamnar i olika obekväma eller hjärtlösa situationer är deras eller någon annans val eller en omständighet.

Att man lyckas i tentan är ingen tur, det är eget målmedvetna arbete som gett resultat.

Att få någon som sin vän, är ett val bland alla ca 7 miljarder människor som befolkar vår lilla blåa prick i universum. Det efter att själarna möts i en tyst eller verbal kommunikation - man talar samma känslospråk, oberoende bakgrund.

Men inget är gratis. Det behövs en bra tvåvägskommunikation och det ska både ges och tas med respekt för varandra som människa och varandras behov. Man väljer vilka människor man vill ha i sitt innersta liv. I det yttre livet är det omständigheterna som avgör.

Detta blir extra tydligt under olika utvecklingsfaser när man ställer frågan "Vem är jag och vart ska jag?" Kanske upptäcker man att vissa människor känns som om de vore en del av en själv, när andra bara finns där av en eller annan anledning.

Så även när andra djupa frågor som utgår från den egna situationen dyker upp under en människas lager av överkrav, prestationsångest, känner vi oss otillräckliga. Då behöver vi ha den bredvid, som ser oss som den människa vi är. Så är det att leva. Men ju hastigare tempo, desto större risk för att livet fastnar i det där ytliga och då blir det svårare att hinna fatt sig själv och landa i och ge utrymme för de egna känslorna.

Det är också viktigt att kunna umgås med sig själv, men som ensam är man inte alltid den starkaste. Ibland kan man göra underverk tillsammans och det är mycket roligare att upptäcka världen när man kan dela varandras olika känsla för upplevelsen och på så sätt bredda sin egen syn.

Vi är medveten om att alla inte kan gilla alla. Men vad gör vi inte för att få vara en del av olika sociala grupper. Sätt upp handen, den som tror att den är älskad av allt och alla endast genom att vara. Gissade det. Ingen! Ibland känns det som om vi måste prestera och bevisa för att vi överhuvudtaget ska kunna vara en del av en grupp eller en del i en annan människas liv. Istället för att bara vandra sida vid sida och ge varandra stöd när det behövs.

Turklover2Det som vi i många sammanhang gärna nämner som tur är egentligen resultat av svettigt, hårt och även svårt medvetet arbete eller val för att nå fram till målet.

Man gör sina egna val, och ibland är det helt okej att ändra riktning ifall man är osäker på sitt val - att ompröva med nya erfarenheter i backspegeln och positiva bilder som signalerar direkt till den egna hjärnan - Bra att du vågar! När någon annan kanske skulle ha sagt "Tur att du vågar!"

Till syvende och sist. Det handlar om att vara uppmärksam på det som är oväntat och bryter normerna, såtillvida man väljer att öppna ögonen och vågar se de stora sammanhangen utgående från sin egen lilla bubbla.

Vilken tur att jag fått skriva av mig igen och att du valde att ta del av detta.

Lyssna till din intuition och skapa dina egna positiva förväntningar inför hösten under denna sköna sommar!

lördag 26 maj 2018 - 19:16

Ordet är fritt!

Under helgen som nu är, hålls ett stort politiskt årsmöte i Uleåborg. Ett möte som jag under tre decennier fått uppleva i min tidigare tjänst. Mötet som samlar många aktiva, fritidspolitiker och folkvalda för att dra upp riktlinjer, göra personval och umgås.

Jag kommer osökt att fundera på varför vissa människor är benägna att delta i olika möten och hur de påverkar dem och varför andra inte överhuvudtaget är intresserad av möten. Vi växer ju via möten.

Möten är ju den bästa formen av kommunikation eftersom de sker i realtid. Precis som en direktsändning i radio eller TV. Möten är ju inte enbart de med en färdig agenda. Möten handlar också om att träffas utan agenda.

Vi möts för att få bekräftelse, för att utvecklas och bredda våra vyer. Vi utbyter kunskap och erfarenheter. Vi människor behöver mötas, men tar vi våra möten på allvar? Varför är vi missnöjda med många möten och varför fortsätter vi ändå att hålla dem?

De möten som enbart har formen av rapportering leder ingen vart. Men möten som ser framåt, analyserar och gör upp en handlingsplan för alla sektorer utgående från de frågor som har betydelse för organisationen. De mötena har ett mervärde för individerna i och för organisationen. Det ökar motivationen hos varje individ och visar på en handlingskraftig organisation.

De gamla grekerna möttes på sina torg för att tillråda eller avråda, men i dagens värld möts vi för att skapa förståelse och få en insikt i vad som sker i omvärlden och vad det ställer för krav på den egna organisationen, men även likt de gamla grekerna förorda och ingjuta mod samt avstyra och hindra. Det kanske främst bland de organisationer som utövar någon form av påverkan i samhället.

Ett möte ska väcka energin, ifall den likt Törnrosa har slumrat in. Genom möten kan vi skapa gemensamma visioner och mål. Det är i mötet med andra individer som skaparglädje, kreativitet och nya idéer uppstår. Mötet styr hur gruppen utvecklas och det som sker mellan mötesdeltagarna.

Här har den som leder en viktig uppgift. Hen ska kunna motivera och entusiasmera och tydliggöra visionen och målbilderna. Det för att få alla sträva mot samma håll. Hen ska kunna skapa energi och lust till arbete hos den enskilda individen liksom i hela organisationen - hur vi påverkar varandra, samspelar och skapar lojalitet samtidigt som hen får en direkt feedback.

Mötet är ledarens främsta verktyg i sitt egna arbete, men då måste hen också förstå syftet med ett möte. En bra utbildning och begåvning är bra, men ifall man enbart sätter tonvikten på intellektuell kapacitet och logik samt matematik i ledarskapet, bör man tänka om. Siffror är viktiga mätinstrument, men inom forskningen framkommer att förmågor som självkontroll, självmotivation, entusiasm och ihärdighet har betydelse eftersom känslornas förmåga att styra över förnuftet är stort. En ledare behöver lära sig upptäcka och förstå andras känslor och behov. Den som har en social kompetens kan påverka hela mötet, inspirera och få andra med sig.

ordforandeklubba2"Ifall du ska stöda en individ i att tänka själv, måste du släppa tanken på att andra tänker som du, oberoende av värderingar. Vill du få individen med dig på dina idéer, måste du försöka se idéerna med hens ögon."

 

Som ledare behöver man bli proffs på att vara amatör. Låter konstigt, men så fort ordet ledare uttalas tänker vi på en person som tar avstånd och kanske rent av isolerar sig från övriga gruppen likt dåtidens kungar. Ifall man tänker så och att ensam är stark, kommer man att förbli ensam men inte särskilt stark. Ledarskapet handlar om alla andra, inte mig själv! Man behöver vara en god förebild för alla andra samtidigt som de andra vet att man är vald på grund av vissa talanger eller som specialist. Men i ett ledarskap är det inte längre lika viktiga. Det handlar om att utvecklas ytterligare och att kunna stötta, hjälpa, uppmuntra och inspirera alla de som finns runtomkring. Den egna framgången får sättas på undantag framom andras önskemål och organisationens framgång.

Se det som ett regissörsuppdrag, där alla andra är skådespelare med olika roller och karaktärer, som ska samsas på samma scen. Och alla skådespelare har sin egen trivselroll, där de kan blomma ut ifall du ser deras kapacitet och de tillåts använda den. Alla bidrar till helheten och recensionerna efteråt är riktgivande. Resultatet kommer om bara människorna mår bra och förstår varför de gör vad de gör.

Men tillbaka till veckoslutets stora möte i Uleåborg. Efter att för första gången försöka hålla abstinensen stången på avstånd och utan att kunna ta del av den sociala samvaron, de politiska diskussionerna kring gemensamma värderingar, personvalen och den euforiska stämningen, är jag tvungen att förlita mig på nyhetsrapportering och små glimtar via TV och sociala medier. Ingen direktsändning precis. Men jag vet också att värderingar är inte vad man säger, de är vad man gör.

I skrivandets stund vet jag, att mediafolket twittrar och prickar in rätt bokstäver på sina skärmar. Tjänstemännen försöker sammanställa alla diskuterade förslag inför morgondagen när besluten ska tas och mötesdeltagarna förbereder sig för kvällsfesten med den goda maten, de roliga talen och den underbara känslan av samhörighet. Så jag får snällt sitta och vänta på recensionerna av det fria ordet.

 

tisdag 27 februari 2018 - 19:24

Härarbete och tänkarhattar

Redan i början av 2000-talet väcktes min nyfikenhet på det som kreativitetsexperten Teo Härén markerade tydligt i sin bok "Härarbete". Han menade att man ska tänka utanför det traditionella kontorets väggar och arbeta från ställen där man känner inspiration och medvind i arbetet - "out of the box" som idag är ett känt begrepp för oss alla.

Intressant tanke tänkte jag då, men vi individer är väldigt inrotade i våra system och har färdiga koncept om hur arbete ser ut. De flesta av oss är på sin arbetsplats till 100% av den tid av dygnet man har en utstakad arbetstid.

Matsalsbord

Flexibilitet är inte så lätt att greppa i alla arbetssammanhang. Varken i arbetsmiljö eller i den verksamhet som man utför. Men det är väldigt lätt att låta fungerande system fortsätta som det alltid har gjort förr där det finns utrymme för flexibilitet. Allt fungerar ju och då har man full koll. Även om man redan på 60-talet började fundera i banor av lateralt tänkande (typ att vända ut och in på allt och hitta nya infallsvinklar) och det rekommenderades att använda sig av "tänkarhattar".

Vi är ju alla summan av våra egna val - vi gör det vi gör eftersom vi själva valt det, medvetet eller omedvetet. Den egna tillvaron är summan av allt som vi har lärt oss och gjort hittills i livet. Vi lever det liv som vi lever eftersom vi själva har lagt grunden till det med hjälp av de val som vi gjort fram tills nu. Och det är här vid nuet som det börjar.

Vilostol2

Vill vi ha en förändring eller är vi nöjda med vår tillvaro? Det är i högsta grad individuellt. Men ifall du frågar dig själv - var hämtar du dina bästa ide'er och när? Är det vid din stationära plats vid den ordinarie arbetsplatsen?

I mitt nya arbete som regionombud för Svenska Bildningsförbundet (19.2) ges jag möjligheten att göra experiment med härarbete. Det gör jag med tesen - Flytta på dig, lär dig nytt och nå nya resultat. Bildning är roligt och får mig att växa som människa! Inom den sektorn om någon, är det bra med lite små experiment och lateralt tänkande.

Många har ställt mig frågan om hur jag ska klara av att jobba hemifrån utan den dagliga sociala kontakten i kafferummet och hur jag ska hitta mina rutiner. Jag som jobbat med och nära intill människor i hetluften hela mitt snart 55-åriga liv. Hur tänker jag då?

Jag har ett mobilt kansli - en laptop, telefon, Ipad, minnes-, tanke- och "att göra böcker" och några pennor. Jag är av den gammeldags sorten som tänker bäst med penna och papper i min hand. Ja, den fasta punkten finns på min hemadress, men jag ges ofantligt med nya möjligheter genom att jag kan utnyttja olika miljöer - nya och gamla. Jag kan själv välja enligt eget behov och humör.

Vi vet av erfarenhet att vårt humör varierar liksom våra arbetsuppgifter. Och vi påverkas omedvetet av andras humör. Ibland är vi si, ibland är vi så. Ibland är vi seg, ibland pigg, ibland vill vi vara för oss själva, ibland med andra. Humör, energi, prestanda, och resultat är aldrig konstant. De varierar över tiden. På samma sätt är det med arbetsuppgifter. Ibland ska det göras svåra saker, ibland de mest simpla. Vissa perioder är det mycket att göra, ibland rena lugnet. En del uppgifter kräver samarbete med andra, en del kräver fokus samt lugn och ro. Det är konstigt att tro att en och samma plats kan vara den bästa platsen att utföra alla olika arbetsuppgifter på. Ibland vill man bara stänga ut sig från all distraktion och låta "flowet" jobba med en. Då behöver man hålla sig bort från störande element eller det som vi idag kallar energitjuvar.

Vissa av mina rutiner finns i ryggraden och jag vet att fokuset ska finnas på en sak i gången. Det finns en tidsdisponering på alla uppgifter och varje dag har jag tre saker på agendan. Alla typer av pling i telefonen bort. E-post och chat kollas kontinuerligt, men inte hela tiden och däremellan får inte SOME störa. Det ska finnas tid för energiintag och mikropauser, för det behöver min hjärna för att fungera optimalt. Det är min grundbult.

Skrivbord

Jag vet att byte av miljö ger olika effekter och då kan jag söka mig till platser som stimulerar mig. Kanske du kommer att hitta mig på bibliotek, ett cafe' eller lunchställe, ja kanske i ditt kafferum. Vill jag jobba utan störande element så väljer jag en sån plats och ifall jag vill ha inspiration och nya tankar, då är det en annan plats som blir mitt mobila kansli. Ifall jag vill träffa människor - de finns överallt och jag tackar gärna ja till både kaffe- och lunchsällskap för att utbyta tankar, hitta nya samarbetspartners och låta det kreativa flöda.

Kaffestol

Det viktiga är att jag kan utnyttja olika miljöer. Sådana som vidare ger olika effekt och
platser som stimulerar mig. När jag flyttar på mig själv ger jag min
hjärna nya impulser och det påverkar resultatet av det jag ska utföra. Genom en medvetenhet om hur jag påverkas av miljön omkring mig kan jag
göra medvetna val. När jag placerar mig själv där jag vet att jag påverkas positivt gör jag ett mycket bättre jobb.

Ume

Ifall man är på samma plats dag ut och dag in, gräver hjärnan till slut ner sig i gropen där sättet att se på saker och ting inte förändras nämnvärt. Det blir mindre lätt att acceptera förändring. Hjärnan tror att det den ser varje dag är den enda sanningen, när det egentligen finns flera sätt att se på saker och ting. Ett bra sätt att hitta nya lösningar på gamla utmaningar är promenader. Ja, promenader minskar också på symptom av stress och rensar hjärnan. Men plötsligt kommer nya tankar in och då är jag glad över möjligheten att kunna ta en promenad och banda in nya fräscha tankar på min smarta telefon.

Inspirerad av mig själv tar jag mig an nästa blogginlägg - är månne friheten bara en illusion?

 

torsdag 30 november 2017 - 10:37

Att lära för livet i närvaro

När jag tar mig an morgonens nyheter via den tryckta pressen, försöker jag göra det med ett leende för att få fram de positiva signalerna till min hjärna. Det är inte så lätt, men värt ett försök varje morgon. Allt som oftast börjar det rassla till ordentligt och kopplingar görs mellan olika nyhetsinslag. Ett mönster kommer fram.

De senaste dagarna har fokuset i finlandssvensk media varit kring den uppmärksammade kampanjen #metoo #Dammenbrister och #Övistoo. Ingen kan ha missat den diskussionen. All media är fylld med diverse hashtags, berättelser och stöd. Tyvärr är det svårt att framtvinga ett leende när man får ta del av olika individuella upplevelser och känslor, som präntats ned i ord. Empatin tar över och det är inte långt till sympatikänsla för allt det upplevda.

Alla dessa initiativ som uppmärksammats visar på att alla har rätt att få göra sin röst hörd, att både kunna få tala och bli lyssnade på. Men det gäller även att stanna upp ett tag när den kollektiva euforin tar över. Stanna upp, tänka och ge de egna tankarna ord. Det är lätt hänt att man följer med kollektivet i tanken utan att egentligen fundera på orsak och verkan. Det öppnas många sår hos många och de behöver få läka för att inte varbölder ska uppstå. Jag hoppas att det föds en givande diskussion som leder till en förändring och förbättring, men då måste vi medvetet försöka undvika en stigmatisering. Det borde gälla i alla diskussioner och i alla sammanhang.

Jag ser att informationssamhällets uppgift är att upplysa, granska, öka kunskapen, sälja en tanke och väcka intresse, men i många fall har den också tagit sig rollen att skapa avsky genom att lyfta fram olika attityder. Vi glömmer lätt, att bakom varje skrivet ord finns en individ med egna erfarenheter, attityder och kunskap som sätter sin prägel på det skrivna eller uttalade ordet. Som mediakonsument påverkas jag och det är lätt att anpassa mig till det jag ser och hör. Det är skrivna eller uttalade ord och meningar som någon annan tänkt som serveras mig. Vi tänker ca 65 000 tankar varje dag och då är det är inte så lätt att sålla mellan orsak och verkan. Det är inte heller lätt att förhålla sig objektiv alla gånger. Vi påverkas av våra känslor och agerar därefter.

Därför är det viktigt att lyfta fram retoriken i sammanhanget. Forskning visar på att språkutveckling och kunskapsutveckling hör ihop. Vi behöver bli bättre på retorik och och rumsren diskussion. Där behövs satsningar, liksom på krishantering och jämställdhet.

Jag noterar vidare diskussionen om "Pressens möjlighet att förstärka den tvåspråkiga Vasaregionen" som ordnades på onsdag i Vasa och kulturministerns "dialog" med den ena vinnaren av Finlandiapriset. En fråga om Finlands båda nationalspråk, som varit och fortfarande är högaktuell i olika sammanhang.

Den som är intresserad kan ta del av EU kommissionens rapport - Nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006) Där lyfter man fram både språk och retorik. Mest tydligt är social och medborgerlig kompetens, där kärnan är "förmåga att delta ändamålsenligt och konstruktivt " samt kommunikation på modersmålet och på ett främmande språk, som inbegriper förmedlingskompetens.

Där kan var och en av oss som medborgare eller opinionsbildare föregå med gott exempel och inte låta attityderna, känslor och härskartekniker ta över i en diskussion. Istället behöver vi lära oss att lyssna på motparten för att sen bemöta med sakliga argument.

Vi är inte heller betjänta av språkförbistring. Vi är förtjänta av att lära förstå varandra, även de kulturella skillnaderna. Kommunikation är ju länken mellan mig själv och andra. Som ett tips till den media som bevakar kustområdet. Lyft fram den andra språkgruppen i media med intressanta och positiva berättelser. Jag vill gärna se en positiv nyhet varje dag!

Låt retoriken vara saklig, respektfull och begriplig - en bra ledstjärna. Vågar tidningshusen som opinionsbildare ta utmaningen och vara föregångare och initiativtagare till en "Battle of the West Coast" på de båda inhemska språken i växelverkan. Ett första steg till en fysiskt och mentalt närvarande "tävling" i retorik på två språk i växelverkan, där det handlar om att lära sig lyssna, förstå och argumentera och tala på ett snyggt sätt kring positiva teman och samtidigt kunna belysa aktuella frågor, gemensamma för regionerna och kustområdet som helhet. Detta med tävlande lag från opinionsbildare, beslutsfattare, läsare, studerande, sektorgrupper, etc. i en seriös återkommande tillställning, men med glimten i ögat. Man lär genom att utöva och lyssna på andras framsteg eller misstag.

Tidningar2Det rasslade visst till ordentligt nu och kopplingarna gav nya tankar. Vi lär oss nytt varje dag.

torsdag 26 oktober 2017 - 21:02

Delar ljus

I ärlighetens namn. Jag brukar inte ta mig an olika blogglistor, men denna motsvarar mina värderingar i livet. Och jag gör det kort. Vi har alla en egen unik värdegrund och de avtryck vi lämnar efter oss är ett bevismaterial på allt vi gör - de val och handlingar vi gör utifrån våra värderingar, som vare sig vi vill eller inte, sätter avtryck i andras liv. Vi har alla möjlighet att välja vilka värderingar vi vill ha med oss genom livet.
Kyrkans kampanj med frågelistan och satsning på #Delaljus är ett sätt att lyfta fram medmänsklighet och det betyder mycket för mig.

Vad ger ljus i ditt liv?
Att se människan, ge en hjälpande hand och få ett leende i gengäld. Mina ungar och andras barn ger extra ljus i livet, alltid!

Hur överlever du höstmörkret? Mina fem knep
Vill inte se det som knep, kanske mera som ett sätt att överleva den årstid som jag kan vara utan, men som jag har accepterat.
1) Försöker se det positiva med mörkret, som ger oss lite vila men samtidigt en stress för många med allt vad det innebär av förberedelser inför julen som borde vara lugn och fridfull på alla sätt
2) Tänder levande ljus och brasa och låter återhämtningen komma till mig
3) Tar vara på solstrålarna, under de dagar som de visar sig på dagtid
4) Skriver ner mina tankar och läser
5) Sover, mediterar och gör mental träning

Om du inte kan prata med en vän, vem lyssnar? Och Varför är det viktigt att prata när man har det svårt?
Jag sänder mina tankar vidare ut i alltet och kanske något fångar in dem och ger mig ett svar. Jag talar med mig själv. Ibland högt och jag försöker resonera mig fram till en lösning. Men som mental tränare vet jag att det finns olika form av sakkunnig hjälp att få, beroende av behov. Man ska aldrig vara rädd att söka stöd och hjälp utifrån, ifall den inte finns nära. Det behöver man göra istället för att älta och grubbla sig sjuk på nåt som kanske kan lösas och knutarna i magen bli mindre. Ifall man låter det onda gro, finns det risk för att det växer och blir mycket svårt att hantera. Det är som att fylla en ballong. När den är överfylld smäller den och går i flera bitar, men fall man släpper ut lite luft eller gas så blir den inte så sprängfylld.

Hur kunde du vara ett ljus för något annan?
Ja kan vara en god medmänniska med öppen famn, stort hjärta och med två öppna ögon och öron som är närvarande just då när jag behövs som bäst för dig. Att lyssna och åter lyssna, utan att framhäva mig själv och mina behov just då. Alla behöver vi sedda och hörda men på varandras villkor.

Snart är det allhelgona. Vem minns du som har gett ljus i ditt liv?
#DelaLjus #JagTänderLjus Alla själar som passerat min livslinje är lika värdefull på sitt sätt och de är många som inte längre finn här hos oss, men som gett ljus i mitt liv.

ljushand2#Delaljus

En person jag vill skicka extra ljus till i höstmörkret - Du som jobbar med någon sorg som tär och skär i det egna hjärtat. Du som finns till för någon annan som behöver dig mest just nu. En liten extra kraft i form av ett ljus för att lysa upp i allt det som kan förnimmas orättvist samt jobbigt och som känns eller är oöverkomligt.

En låt som får mig på bra humör är utan tvekan Eric Claptons "Change the world"


https://youtu.be/kntzQiaFzO

söndag 19 februari 2017 - 20:58

Trollmors vaggvisa


Nättrollen förökar sig snabbt. Det bor ett litet troll i oss alla, men vissa är mera utpräglade än andra. Det forskas vilt i orsakerna och förökningen. En forskargrupp i Kalifornien har hittat en metod för att ta reda på vilka som blir troll med intresse av att provocerar i olika diskussioner på nätet.

Ett första tecken på att någon börjar gå mot den ”mörka sidan” är när man får "negativ feedback" på sina inlägg. För att inte lockas med är det bästa sättet att inte ge dem tillåtelse.

Troll dras till varandra och letar efter möjligheten att bråka. Om du diskuterar negativt med troll är sannolikheten större för att du själv är på väg att bli ett.

Enligt en av forskaren får inte de negativa rösterna nya troll att lämna forum utan tvärtom skrivs det mer och sämre och trollen förökar sig med fler negativa röster.

I början är ordvalen mycket olika från de ovana trollen, men snabbt lär man sig det allmängiltiga språket och sättet att uttrycka sig på symboliskt sätt.

Vi har alla våra värderingar och bakom varje symbol finns en värdering. Bakom varje beteende finns ett behov. Vi väljer själva vårt beteende.

Nattroll2

När jag kollat lite närmare på olika diskussioner, har jag kunnat konstatera att allt mera sällan skriver man i eget namn. Man använder gärna en klatschig pseudonym.

Därtill har jag noterat - i cybervärlden där nätdiskussionerna går heta, använder man gärna tredje person plural (de), när man borde använda första person plural (vi) då man uttalar sig som medlem i ett samfund? Men första person singular (jag) är kanske mera viktigt.

Mera sällan används andra person singular (du) även om man riktar ett finger direkt till någon. Istället är det ofta tredje person singular (hen) som används för att framhäva de egna och omedvetna kunskaperna inom projiceringsmetoden.

Ibland får jag lust att diagnostisera en del av nättrollen med "savior complex". Det kan användas för att beskriva ett tillfälligt eller permanent överdrivet ego. De självutnämnda skrupelfria, som anser sig vara bättre, viktigare och felfria - en Messias med rätt att provocera och de har all insikt och rätt på sin sida.

Bästa sättet är att ignorera nättrollen och att inte delta i diskussionerna. Du kommer att få en trevligare dag och så även alla andra.

onsdag 14 december 2016 - 21:35

Lyckolucka 14 & 15


Att uppskatta hur lång tid saker och ting tar är något som tar tid att lära sig. Men det går. Med den "drucknes envishet" som någon har myntat, tar vi den tid vi behöver för att skapa nutid och nytid.

 

Lyckolucka nr. 14 & 15

"Tiden räcker till för den som använder den"
-Leonardo da Vinci-

"Början är det viktigaste delen av arbetet"
-Platon-

trohoppochkarlek2Tro, hopp och kärlek finns i kustområdet just nu.

 

Ofta säger vi att vi har ont om tid. Jo, såtillvida att man inte kan begränsa sig eller prioritera och ifall man ingenting gör så kan man ju aldrig veta när man är klar.

Ibland känner jag mig allt lite annorlunda eftersom jag programmerar in hur lång tid saker och ting får ta och som jag vet att tar en viss tid. Ska jag köra till exempelvis Jakobstad från Vasa, vet jag att det i sommartid tar 1,15 timme och vintertid 1,30 timme. Åker jag till Vörå, tar det 25 minuter. Allt vad jag gör har sin egen tid - dusch, frukost, nyhetsgenomgång, etc.

Det känns så mycket lättare att ha en form av tidsbegrepp när man ska planera större tillställningar, det egna arbetet och resor. Då behöver man inte oroa sig ifall man ska hinna. En arbetsuppgift tar exakt den tid som är avsatt för ändamålet, det går inte snabbare. Därför gäller det att avsätta den tid som behövs för det som skall bli gjort.

Egentligen är begreppet tid mycket intressant. Vi upplever den så olika även om tid är en ordnad följd av händelser. Tidigare har jag varit en stor tidsoptimist, när jag var ung och inte förstod bättre. Idag är jag tidsoptimist när det gäller att hålla tal eller föreläsningar. Jag har ju så himla svårt att begränsa mig, vill få med så mycket. Samma sak gäller vid diskussioner. Jag skulle kunna sitta i timmar i dialog kring något intressant ämne, tills tiden kallar mig tillbaka.

Överlag är det lätt att skjuta på saker som sen hamnar på hög - det fixar sig!
Jo allt fixar sig, men då oftast med små marginaler och känslan av stress smyger sig på. Jag försöker undvika det i det längsta, men är man härligt ofulländad får man snällt erkänna sina svagheter och ibland, dock sällan, kan det slinta i tidsplaneringen. Då får man lita på sin talang och erfarenhet. Det är helt klart att om jag inte kan styra min tid, då kan jag inte styra nåt alls.

Egentligen handlar det om dessa evinnerliga tidstjuvar som verkar föröka sig dag för dag. Jag måste erkänna att jag under de tre senaste dygnen fastnat i SOME nätet. Vanligtvis låter jag bli att låta olika sociala medier ta tid av mig på min ordinarie arbetstid och e-posten kollar jag med vissa tidsintervaller. Men de tre senaste dygnen har det ramlat in mejl och chat-funktionen har varit mycket aktiv. Jag bjuder på det, även om mina inplanerade arbetsuppgifter blivit satta på undantag till förmån för frustration, irritation och besvikelse över att det finlandssvenska blivit satt på undantag.

Jag lyfter på min blomsterhatt för alla underbara människor som gett sin tid, sitt stöd och även de som gett goda råd och pekpinnar. Jag vill via alla dessa underbara ge en eloge till de folkvalda som har en aktiv roll i diskussionerna på nationell nivå och som verkligen använder sin tid väl.

Kraft och styrka - Kustområdet Österbotten är med er. Det finns tro, hopp och kärlek och det vill jag förmedla till er!

 

tisdag 13 december 2016 - 13:42

Lyckolucka 12+1

 

Det har ägnats många timmar till funderingar och chatdiskussioner det senaste dygnet på många håll i landet. Luciadagen som ska vara ljus och fin, fick svarta sorgkanter som en följd av nonchalans och okunskap.

 

Lyckolucka 12 + 1

 

När du förändrar ditt sätt att betrakta saker, förändras de saker du betraktar”

-Max Planck-

Det finns två sätt att sprida ljus - att vara ljuset eller spegeln som reflekterar det. ”
-Edith Wharton-

lucia2Låt ljuset och energin stråla i hopp om förnuftiga fortsatta beslut

 

Positiv energi är viktigt för oss, speciellt under den mörkaste perioden av året i vår egen lilla värld. Speciellt nu när klimatet hårdnar dag för dag i vårt lilla land och demokratin blir satt på undantag, liksom omsorgen om den lilla människan. Tyvärr har släktet Dysterkvist ockuperat vårt kustområde i natt och under morgontimmarna.

Det gäller för oss alla att hålla modet uppe och hitta de små ljusa punkterna i vårt ”mikrokosmos” och betrakta dem som helande för våra trötta och uppkopplade hjärnor. Vi borde ha möjlighet att ta oss ut under de futtiga timmarna av solljus per dygn eller att bara sitta och meditera flera minuter framför ett stearinljus, för att inhämta energi och ork. Detta istället för all det artificiella ljuset vi omges med i tv-skärmar, smarttelefoner och pekplattor.

Vi behöver få sova på saken och hitta nya sätt att se, men det ges ingen tid för det just nu.

Tänk om luciakronan kunde ge den energi vi behöver, på samma sätt som solen gör. Jag skulle bära den varje dag minst tre månader i året. Det skulle spraka av energi runtomkring mig. Med tankens kraft vill jag skapa det positiva och hoppas på att det sunda förnuftet skall segra till slut.

Även om det just nu tar emot, borde alla ges möjligheten att iklä på sig rollen av Lucia idag och sprida värme, ljus och glädje runtomkring sig. Åtminstone en liten stund. Kraft åt alla som kämpar för den goda saken. Ni andra kan också göra det ifall ni vill, även om ni inte hittar er luciakrona och vita nattsärk med det breda röda bandet.

onsdag 7 december 2016 - 23:06

Lyckolucka nr. 7

Jag är alltid lika imponerad över alla de frivilligarbetare och aktiva inom både tredje sektorn och i samhällsbygget, som satsar sin fritid på att försöka förbättra eller förändra omvärlden. Samtidigt axlar de ett stort ansvar.

Tomteby2Tomtebyn där man tar ansvar med entusiasm och där man ser möjligheter.

Lyckolucka nr. 7

"Samhället fungerar genom att man kombinerar möjligheter med ansvar"
- Tony Blair -

Jag har tillsammans med min uppdragsgivare, kretsstyrelsen för Svenska folkpartiet, suttit på Aftonskola kring flyktingpolitiken och hur den hanteras i Österbotten.
Det finns många gordiska knutar i just den frågan. Kanske det är "Alexanderhugg" med alla drastiska åtgärder man använder sig av i de beslut som tas av Migri, väldigt långt understödd av vår regering. Detta som en tanke.

Jag är glad över alla som med sin empati och entusiasm orkar kämpa och jobba med olika samhällsfrågor som inte alltid är så lätta. Det gäller alla de beslut som skall tas i både smått som stort. Ibland känns det som en tomteverkstad, när allas önskningar skall tas i beaktande. Tyvärr får tomtarna ibland alltför långa önskelistor och ibland med orimliga önskningar. Det skapar oro och tvivel hos de som ställt sina önskemål, men det kan vara bra att pröva tomtemössan ibland för att öka förståelsen för det arbete som görs för dig och mig.

Ifall du känner att tomtemössan passar dig - se dig omkring och se var din insats behövs. Den kan vara en liten handling gentemot en medmänniska eller en aktiv insats i det gemensamma samhällsbygget.

Vi har alla ett kollektivt ansvar!

lördag 3 december 2016 - 19:38

Lyckolucka nr.3

Ibland är det oerhört intressant att bara röra sig i folkmängder och tjuvlyssna. Jag besökte julmarknaden i Botniahallen och hittade flera fallstudier, dock utan parametrar eller variabler. Några fallstudier i eget intresse av socialt beteende. Vi har en fallenhet för att ställa oss och klandra ljudligt över än det ena och än det andra. Alla tänker så fel, eftersom de inte tänker som jag, var en kontenta av studierna. Därtill kan nämnas att det var alldeles gräsligt med all snö för att inte tala om beslutsfattarna i olika kommuner. Ibland är det bara så skönt att vara inkognito, som en fluga i taket. Åh, vad vi är duktiga på att klaga, speciellt på förändringar, det okända och vad vi vet mycket om "alla andra".

Mental träning handlar om min egen personliga utveckling. Att hitta resurserna inom mig. Jag skapar mitt eget liv och det är endast jag själv som har makten att göra en förändring. Visst hade det varit skönt att sätta över all skuld på nån annan eller på alla de omständigheter som finns runtomkring mig. 

Min sanning är den, att jag inte kan påverka andra – jag kan påverka mig själv och genom mitt sätt att vara, skapa strömmar hos andra. Det är bara jag själv som bestämmer hur jag skall reagera och därmed har jag också ansvar över hur jag reagerar i olika, ja t.o.m. pressade och obehagliga situationer. Tänk om jag genom mina tankar kan styra mina känslor och mitt beteende – vilken enorm frihet....och den hägrar när jag tar makten över mitt eget liv.

DiscotomteI believe I can fly, I believe I can touch the sky

 

Lyckolucka nr. 3

Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.

- Albert Einstein -

Låter kanske konstigt, men det du tror på skapar din verklighet. Men ju mera man funderar så visst är det så. Det vi tror på är det vi får. Vår hjärna är så väldigt speciell och den kan inte skilja på tro och kunskap. Dessa båda begrepp är lika stora sanningar för vår hjärna.

Einstein var ett geni inom vetenskapen och upplevdes som farlig av sin omgivning genom sitt intellekt, då han ifrågasatte det mesta. Han hade kunskap och trodde inte så mycket. Och han måste ha haft en god självbild den kära Einstein. Han vågade göra misstag på misstag och ta sig över hinder för att komma fram till sina mål.

Visst är det lätt att tänka – den där framgången gäller alla andra och inte mig själv - att det bara är vissa som lyckas. Det påverkar din syn på vad du kan åstadkomma. Varför begränsa ditt tankesätt och därmed även dig själv?

Ifall du ser det önskvärt att bli lycklig och du vill klara av något speciellt så ökar möjligheterna att det ska lyckas. Det genom att visualisera din önskan inne i ditt eget hjärnkontor, inrett som ditt eget personliga träningsrum. Det tillsammans med en positiv feedback samt stöd från omgivningen och en tro på dig själv, kan du utföra stordåd.

En tro på dig själv kan få dig att utföra saker långt utanför vad du själv trodde var möjligt. Egentligen borde vi utmana oss själva varje dag med en ny sak eller göra en sak på ett nytt och helt annorlunda sätt än det vi har som vana eller är vana vid.

Vi kan långt mera än vi tror om vi samlar vår kraft, tror på oss själva och förväntar oss bra resultat!