Fredagar i Noux
Kanske det bästa sättet att använda mina lediga fredagar på är att köra ut till Noux och vandra runt i svala sköna skogsluften. Exakt det gjorde jag för någon vecka sedan tillsammans med Alexandra. Jag har varit ganska mycket i Noux men alltid hittar man nya ställen att börja vandra ifrån.
Vi gick ändå inte så långt den här gången, det kunde ha varit längre, men ändå fick vi den där sköna skogströttheten över oss efteråt som man gillar att leva i.
Till slut kaffe på en liten soldränkt bänk.
Måste köra ut dit snart igen, eller kanske cykla.
Du jag slänger ner en nyckel ifrån fönstret i köket
Vänta va, ser ni rätt? jo det gör ni. Ett hederligt gammalt vardagsinlägg med bara kravlösa telefonfoton från min helg. Nu kör vi.
Vi tar det från början. Min helg börjar alltid på torsdag kväll med keramik eftersom fredag är min lediga dag, eller ofta tid-för-min-egen-firma-dag. Några av min tallrikar hade åkt ett varv genom ugnen men behövde ett varv till.Fredag och jag var faktiskt för ovanlighetens skull på kontoret pga hade en inspelning på morgonen för en video. Ganska så tröttis.
Men är ensam filmare/fotograf på kontoret nu när min kollega är på semester, och det är ganska stärkande att själv driva allt. Fixa ljussättningen, ha koll på knappmickar och att alla ljudkanaler är rätt, kameragrejerna förstås men det går på autopilot, editeringen och färgkorrigeringen och sen att sköta den finska kommunikationen med beställarna och de framför kameran. Huhu. Sen vidare på hemmafest. Åh hemmafest med bara tjejjer. Välkommen in av Veronica Maggio i högtalarna och osnubbiga samtalsämnen vilken dröm.
BRA kväll! sen hem i blåa outfiten på bussen.
Mysig lördag med morbröderna Palm och gänget.
Fortsättning på mysig lördag. This is us-maraton och somna 23.
Söndag. Lasse sprang 15 km under tiden jag inte gick en meter och pysslade i soffan. Limmade äntligen in Prag & Berlin bilderna från förra sommaren i en bok.
Och så påbörjade jag ett tredelat filmmaraton också. Gissa vad :)
Det var det!
Bloggen är det bästa formatet
Jag har länge tänkt på hur synd det är att bloggvärlden blivit så tyst och långsam mot hur det var för några år sedan. Förstås beror det på instagram och allt annat som kommit. Jag tycker dock fortfarande att ingen av dem kan slå blogg-formatet. Jag blev påmind om det här idag när jag läste min favoritblogg av Flora Wiström. Så här skrev hon:
"På en middag för några veckor sedan pratade vi om bloggen som media. Madde, jag tror att det var Madde, påminde mig om att den stora skillnaden mellan bloggen och Instagramkontot är att man söker sig till bloggen självmant. På Instagram kastar man innehåll i varandras ansikten. Men att skriva in en adress i sökfältet är en aktiv handling."
Det är ju verkligen så. Instagram trugar sig på en. Bloggarna går man självmant till och söker upp. Att läsa bloggar för mig är någonting mera ceremoniellt och fint. Det är som att läsa tidningen. Man känner sig uppfylld och inspirerad efteråt, medan när man fastnat sittandes på sängkanten skrollandes på instagram för att man glömt vad det var man skulle göra - då känner man sig bara trög i huvudet.
Jag kan känna sån nostalgi till 2014-2015-2016 ungefär när bloglovin-feeden var så aktiv att man tappade bort inlägg för det uppdaterades så snabbt. Sevendays var on fire på ett helt annat sätt och blogginlägg fungerade som svar till varandra. Ibland var det till och med debatter och ämnen som snurrade i finlandssvenska bloggdammen och många hakade på. För att inte tala om blogg-galan som ordnades av Maria Frände och Ida-Marie Jungell. Jag och Ella sprang på bloggevent i Vasa hela tiden, och fotade massor. Idag fotar jag event för Nordea och kan ibland känna ett sting av längtan till de första eventen som fastnade i min kamera, gratis.
Jag lämnar ju själv bloggen att gapa tom i flera månader i streck och det känns alltid så tråkigt, som att vara disconnectad från en själv. Har ändå bloggat sen jag var 13 år (2011), och under vissa år flera gånger dagligen, så det är klart att det blir en stor del av en. Man blir van att processa sitt liv genom blogginlägg. Men mina perioder av aktivare bloggande tar också alltid slut för att man känner sig så ensam, det ekar rätt tyst i denna bloggvärld.
Jag hoppas och tror dock att det kommer bli större igen. Det måste finnas andra som mig, som blir snurriga i skallen av alla blinkande reels mot ögonen. Folk som längtar efter läsa tidnings-känslan. Lite långsammare innehåll. Första steget är troligen att klura ut hur jag ska orka hålla upp motivationen längre än några dagar i streck. Hitta det där eviga drivet igen. Det som inspirerar mig just nu att blogga oftare är att det kanske kunde få andra att blogga oftare också. Iallafall här på Sevendays har Izabella Fants inlägg inspirerat mig att skriva oftare, eftersom hon varit aktiv!
Sen skulle jag gärna ta emot tips på finlandssvenska bloggare som ännu är relativt aktiva. Kanske jag bara inte hittat dem?
Bröllopssäsongen 2023 incoming
Nuförtiden när bloggmotivationen inte är fram och lurar så väldigt ofta måste man passa på och slänga upp inlägg direkt man får lust. Så här kommer dagens andra. Hittade några slumpmässiga bröllopsfoton som lämnat på min dators skrivbord och tänkte jag skulle lägga upp dem hit.
Dessa nedan är kanske inte mina bästa bilder, men ändå såna som får mig att längta efter den kommande bröllopssäsongen väldigt mycket. I sommar kommer jag fota fler bröllop än någon sommar tidigare och samtidigt filma för Nordea nästan fulltid. På vintern får man vila! Ska gräva i mitt arkiv och publicera lite mer bröllopsfoton från tidigare somras också inom kort.
Instagram: @annabetlehemphotography
Hemsida: annabetlehemmedia.com
Fotat på sistone
Hej, har inte fotat så mycket med kameran på sistone vilket är tråkigt, har blivit mera snowboard åkande med Gopro, och telefonfotande. Det går förstås i vågor och det får det göra. Man orkar inte alltid ha en kilos kameraklimp som extra arm på sig konstant. Men lite blir det alltid ändå taget.
Har varit backstage, till exempel.Varit en sväng till Levi med Lasse. Vi for dit med nattåg vilket är det mysigaste jag vet. Sista biten från Kolari till Levi med en varm buss.
Mys med den här gosbollen.
Event med jobbet.
Vinkväll med Alexandra.
Favoritkvarter.
Mysig söndag med Hanna. Ajaj vad jag kommer sakna dessa oändliga januari februari mars månader nu när våren/sommaren kommer emot med alla sina ultraplanerade helger och roligheter som också kommer med viss stress.
Lasse på väg till Österbotten. Jag med.
Morgontrött på jobbet. Ingen blir fotad med så proffsig utrustning och slarvigt utseende som en trött fotograf som ska testa ljuset före den riktiga modellen e på plats.
Soliga dagar vid hejmsopona.
Det var det hela.
1-års & hemmahos-foto
Ett av de roligaste uppdragen jag får göra genom mitt företag är 1-års foton och speciellt att fota dokumentärt hemma hos en familj. Då är jag verkligen i mitt rätta element och får leka runt och fånga äkta känslor på linsen. Speciellt när man fotar en snabb ettåring som rusar runt behöver man inte kämpa så mycket för att få bort den uppstyrda känslan som ibland kan komma på bild. Istället får man kämpa med fokuset och att hinna med! Om man vill se mera av vad jag jobbar med kan man följa min instagramprofil: @annabetlehemphotography
Skymt av januari
Hej, året tuffar redan i hård fart in i februari och jag är rädd att den här våren kommer gå alldeles för fort, men nu tänkte jag gå igenom vad jag fotat i januari. För till skillnad från de andra månaderna är januari långt och oändligt, på gott och ont. Jag har t.ex träffat kompisar och jobbat från ett cafe med denna utsikt nedan.
Lasse och jag har bott i det lägre huset i mitten. Mellan Litauens ambassad och Donnerska huset.
En av många lägenheter vi bott i i Helsingfors, men denna hade finast utsikt, sämst inomhusluft på sommaren, sämst kollektivtrafik, finaste husen runtomkring. Skulle iaf inte få Lasse att flytta tillbaka dit. Det är natur och bra cykelleder som gäller nuförtiden, men det var en fabulös tid där vi fick. Att gå över norra kajens stora väg i badrock och simma vid ärtholmen om kvällen, se domkyrkans tak från vattnet. The Helsingfors experience hehe. Denna gång var jag där med mina bästa vänner, varav den ena såg vi sista gången på länge. Vinkade av Cecci vid spårahållplatsen och sedan flyttade hon till Amsterdam. Snyft.
Mellan nyår och att vardagen kom igång så fyllde också Lasse år.
Solen visade sig någon gång, i övrigt var det mörkt och klåttigt. Då älskade jag inte Helsingfors. Helsingusch. Den här staden vinner mig alltid tillbaka sinom tid.
Vi ordnade kalas för Lasse och kompisar kom och åt tårta.
Jo, vi börjar bli lastgamla.
Mera häng på Johan&Nyström. Jag är ledig från mitt marketing jobb på fredagar för att jobba med mitt företag. Då brukar jag gå hit.
Inte den finaste mest färgglada synen i världen. Det är ännu svårare att ta sig igenom tröga gråa månaderna här efter att vi bott i soliga torra Salzburg. Nu har vi varit här i tre vintrar men man glömmer inte att gräset tyvärr är grönare på andra sidan, och börjar växa redan i mars.
Men Helsingforshimlarna, dom har vi.
Kört bil ut till nåt random cafe i Vanda en söndag, gått runt en sjö i basker.
Stått utanför Sibelius akademien i en annan basker.
Varit på fotokeikka i Eira en solig fredagsförmiddag. Då hade jag inte sett solen på en stund.
Spenderat de flesta kvällar och helger med kören övandes inför våra årliga konsert.
Eagles, toto, CCR, Beach boys, Fleetwood Mac och såna låtar. Bra skit.
Hunnit några gånger på keramik mellan sånglektioner och koreografiövningar.
Varit på Simons födiskalas.
Det var januari det.
Så här stickar du en chunky mössa - tutorial
Hej, nu tänkte jag försöka mig på att skriva en tutorial på hur man stickar denna grovstickade mössa som jag bloggade om redan i januari.
Jag kommer inte gå så jätte detaljerat in på hur man gör vissa saker inom stickning, så för denna tutorial kan det hända att det är bra med lite förkunskap. Alternativt kan man också ta google/YouTube till hjälp på sidan om.Har alltså under det senaste året stickat åtminstone 10 st mössor i olika färger, konstigt nog hittade jag bara de senaste fyra här hemma nu. Gissar att jag strött ut dom hos föräldrar, vid olika sommarstugor och andra ställen jag rör mig på. Det är bra att alltid ha en mysig mössa nära till hands! Dessa på bilden nedan är i lite olika storlekar, men ska nu visa hur man gör den mest klassiska.
DU BEHÖVER:
Till att börja med behöver man lite tjockare garn, Novita Hygge Wool från Prisma har jag alltid använt. Det går åt ungefär 1,5 nystan per mössa. Sen har jag använt 10 mm och 8 mm stickor från Søstrene Grene.
+ sax, en stor nål, och tunnare garn att fästa med i slutet, men man kan också använda samma garn som på mössan till det. STEG 1: Lägg upp 38 maskor, varann rät varannan avig, och fördela dem sen på fyra stickor.
STEG 2: Slut igen ringen genom att virka över några maskor från den första stickan till den fjärde.
Ta sedan med den femte stickan och ta resten av maskorna från första stickan till femte. Sen är det bara att sticka runt runt och försöka hålla koll på vad som är avigt och vad som är rät. Så småningom börjar mönstret synas tydligare.
Sticka varannan avig varannan rät tills mössan mäter ungefär 17-18 cm.
STEG 3: Börja sticka bara räta maskor med 8 mm stickorna.
Ungefär så här långt klarar man sig på nystan 1 innan man behöver lägga till nystan 2. Brukar försökta knyta ihop garnet så snyggt och smått som möjligt, och sen sticka så att det hamnar på insidan av mössan.
STEG 4: När andra delen av mössan mäter ungefär 13 cm är det dags att börja dra ihop den. Om man vill att mössan ska bli högre är det förstås bara att fortsätta sticka lite till.
Då är det bara att trä en bit garn på stora nålen och dra igenom maskorna, medan man drar bort stickorna.
Knyt ihop alla band (brukar va 3) och försök få dem att hamna på insidan av mössan. Går smidigast om man vänder mössan in och ut i slutet.
Klar!! Sen är det bara att klippa bort extra garn som kanske hänger vid knutarna.
Blev väl helt fint! sen när man varit ute i blött snöfall och mössan fått dränkas i fukt lite så blir de ännu finare enligt mig. Garnet smälter ihop lite mjukare så det inte ser så skarpt ut.
För att sticka en mössa i babystorlek behöver man bara lägga upp 20 maskor istället för 38 och sen köra lite på magkänsla. Det gjorde jag iallafall med denna som jag stickade i veckan. Kan dock inte garantera att den är perfekt babystorlek ännu för ägaren till denna mössa har inte fötts än, men om några dagar!
Tack för mig, hoppas ni förstod nånting av det här. Det är lättare sagt än gjort att förklara stickning i bilder!
En helg genom kameran
Jag har burit med mig kameran ganska mycket på sistone, så nu ska vi se om jag minns hur man skriver vardagsuppdateringar nå mer!
På fredagsmorgonen den 7 oktober var vi båda lediga men steg ändå upp tidigt. Vi skulle hämta den bil vi köpt veckan innan. Sista timmen som kollektivtrafik-åkare. Nånej int riktigt. Vi har köpt bilen för att slippa ut till vandringsleder enklare, så kommer nog främst bara vara en helgutflyktsbil.
Redan här var jag lite tasu och hängig, vilket jag ännu är idag (26 okt). Så störande att jag varit sjuk nu i 20 dagar, men har fått medicin för bihåleinflammation nyligen så kanske man får vara frisk snart i november... ingen corona iallafall!
Efter att vi hade fått bilnycklarna körde vi direkt till Partioaitta outlet i Vanda. Ganska on brand att det var just dit vi for först. Jag köpte en vandringsväska (30+ L) att ha när vi tar tåget till Österbotten, och sedan när man far och reser runt i Europa. 30 liter är inte jättemycket för t.ex interrail men med min vikt och längd kan jag ändå inte ha så mycket större packning än 15-20 kg.
Har faktiskt släppt taget om och sålt bort flera av mina älsklingsväskor på sistone som bara är dåliga för min rygg (the north face duffelbag), och funderat ett tag på vad jag skulle köpa istället. Rätt nöjd med att det blev en blå deuter.Vi åt lunch på IKEA och jag köpte lite ljus.
Och så for vi via bike planet när vi ändå hade bil. Vi köpte nya cykelhjälmar med mips-system som ska vara säkrare.
Vi var alltså med om en cykelolycka på vår långa cykelresa i augusti så det slutade med ambulans, operation och ganska många veckor hemma för Lasses del. Trots att det var nyckelbenet som tog mest skada så gick ändå hans hjälm sönder i fallet, så han behövde ju ny för att över huvudtaget kunna cykla igen. Min gamla hjälm funkar hur bra som helst, men köpte ändå en likadan åt mig också för att vara extra safe. 65€ för att kunna överleva ett fall på huvudet känns rimligt. Passligt nog kom också min Ellos-beställning fram denna fredag så det blev en riktig ordentlig shoppingdag kan man säga med inköp vi pratat om en bra stund på förhand. Från Ellos hade jag beställt ett höj/sänkbart skrivbord till vårt hemmakontor, så nu har vi båda en plats att jobba på. Väldigt avgörande grej för vardagen, och inte en dag för tidigt!
Det var inte helt lätt att skruva ihop och dra sladdarna på den.
Samtidigt hade vi pizzor i ugnen. Säkert fredagstecken är ljudet av ugnen som blir varm, och pizzor på bänken.
Nå, till sist blev den äntligen klar, och så lyfte vi in den i mitt hörn.
Äntligen en inspirerande plats att sitta och jobba på, byebye köksbordet och krokig rygg i soffan.
Vi vaknade upp på lördagsmorgonen och kikade nyhetsmorgon som vanligt. Det gör vi på vardagar också. En mysig grej som kom med Lasses sjukskrivning.
Minns inte riktigt vad vi gjorde mitt på dagen, kanske veckohandlade med bilen för första gången? måste ha varit det jo. Sen dammsugade tydligen Lasse.
Och jag testade outfits inför kvällens keikka.
Nämen vad om man sku ta och klippa pannlugg?
3 cent till.
Sen har jag tydligen också städat skrubben, ja det syns ju inte här men.
Smink och en öl framför Bianca Ingrosso. De där ovanliga gångerna man hinner fixa sig färdig i lugn och ro.
Sen vidare till lilla Finlandia för att uppträda på HIFKS 125-års jubileum med kören.
Vi sjöng tre låtar, sen hade vi paus i två timmar och drack lite vin, innan vi uppträdde en gång till. En av våra låtar var acapella "hit the road jack". Den brukar alltid funka bra på just såna här årsfest-keikkor. Vi var bara två som hade egen mick här eftersom resten av alt-stämmorna var borta.
Och sen stannade vi på efterfesten vilket var superkul!
På bussen hem satt två tjejer och lyssnade på "Rosanna" av TOTO på högt ljud och vibeade med, och pratade om hur otroligt genialisk den låten är. Tog en bild av dem för ville minnas situationen. Log hela vägen hem från bussen för blev på så gott humör av dem.
Söndag och vi hoppade i bilen för att göra det den är köpt för.
Vi körde ut till Noux och det var så konstigt att se vissa vägar swisha förbi i 80+ km/h som vi cyklat på i max 18 km/h. Vägar, backar, träd, hus och all natur sätter sig verkligen i kroppen, fysiskt men framförallt mentalt, på ett helt annat sätt när man cyklar än när man kör.
Marken var mjuk och klottig i skogen, och jag tänkte på hur härligt det ska bli att känna av årstiderna i skogen året om, om vi kör ut och vandrar varje helg nu. Kan till och med längta efter slasket och snön i skogen.
Sen for vi hem nöjda, åt wraps och såg på serien "Yellow Jackets"
Det var en helg!
Bästa kompisar och Borgå
Jo tjena, jag var en sväng till Borgå för nån fredag sedan. Efter min sånglektion i Tölö hämtade Henkka upp mig och så körde vi iväg mot Cecci som bor tillfälligt i Borgå en stund. En fredagskväll med mitt ursprungliga lilla kameragäng från Arcada, alltid lika ljuvligt. Vi tog oss direkt till höstmarknaden som ägde rum just då, och vandrade runt en sväng.
Henkka hittade varma kläder. Den gråa tröjan passade perfekt åt honom. Jag fick värmeslag bara av att se på.
Det blev köp! sen hittade vi stenar. Cecci ville ha alla fina mintgröna och lila.
Chunkyga mössor. Undrar om de använt exakt samma garn och mönster som mig. 50€ tog de för dessa.
Sen på jakt efter mat eller öl eller båda. Visade sig att Borgå inte har så massivt stort utbud hehe.
Desto större utbud på mysiga hus och gator förstås. Kul att gå runt här tillsammans med Cecci som faktiskt är härifrån.
Nå, till sist hittade vi ett mysigt ställe med passligt mörk belysning. Ingen riktig mat dock, men det fick duga med paj.
Kändes så underbart att vara samlade alla tre ännu en gång, innan Cecci flyttar från Finland.
Ibland känns det som nån slags påhittad rosenskimrande dröm att vi faktiskt en gång i tiden delat vår vardag tillsammans, sett varandra nästa varje dag i skolan kontinuerligt, utan att behöva bestämma över WhatsApp och skicka och fundera med tidtabeller och scheman och program.Man kanske inte riktigt märker eller fattar hur viktiga dom där vissa människorna i klassen är för en, förrän man slutar skolan och inser att några blivit en permanent del av en mitt i allt. Nuförtiden träffas vi oftast på helgen, och har nån av oss gått igenom en tung vecka så kan man stötta lite i efterhand, men förut träffades vi mitt i allt som hände. Tidiga morgnar, energiska luncher, sega eftermiddagar, trötta nattinspelningar osv. Allt tillsammans. Hade levt om alla de åren om jag fick. Men sen igen. Vänskapen betyder mycket mera nu när den lever utan sammanhanget som först förde ihop oss, och chatten går varm trots att ingen av oss delar en vardag mera. Det betyder kanske allt.
Nåväl. På sejnon hoppade vi i bilen och körde in till Helsingfors igen efter en riktigt wholesome kväll.